Det här blev en tuff sommar. Byte av vevaxel på lilla Zetor tog en massa tid och mycket av det jag hade tänkt göra fick igen uppskjutas till nästa år. Vårsådden gick bra men ungefär allt annat har krånglat och tagit extra lång tid. Sedan hamnade jag igen att sköta om vårt fibernät vilket inte var så enkelt då jag varit borta från det arbetet över tio år. Bara att samla ihop alla verktyg och försöka komma ihåg hur det fungerar tog tid.
Så det har inte blivit mycket skrivet. Då jag tänkt slå mej ned vid tangentbordet så har alltid nånting annat viktigt dykt upp. Och så ska ju de vanliga sysslorna skötas. Det blev inte bättre av att vi var en vecka i Sverige i slutet på maj.
Motorn var ihopsatt och tillbaka i Zetorn den 3 juni och oljebottnen skruvade jag fast den 10 juni. Sedan var det många grejor som skulle på plats efter det men värst var att en axel som jag beställde från Slovakien blev fel så jag måste beställa på nytt.
Det blev gott om tid att spruta och eftersom allt varit tidigt i år så sprutade jag redan kring den 8 juni fastän det ofta varit två veckor senare. Då man hört en hel del om GPS-problem så var jag rädd att det inte skulle fungera men i år bråkade GPS:en inte alls. Den var stabil och jag följde förstås sprutspåren varvid GPS:en snällt ritade upp kartan precis som den skulle. Det kanske berodde på att jag hade kabel mellan dataplattan och GPS-mottagaren – inte trådlös som förut. Eller så var det det nya programmet.
Då man sprutar så brukar man se ganska bra hur vårsådden lyckats och i år såg det bra ut. Allt hade grott jämnt och fint. Vid vårsådden var åkrarna jämntorra så att man utan problem kunde så i alla svackorna. Men under den torra ytan fanns det nog fukt och då det kom regn så grodde allting. Man ser också hur hösten glyfosatsprutning hade lyckats. Den hade haft god effekt men där det blivit litet osprutat så såg man att det minsann hade varit nödvändigt med glyfosatet. Där hade baldersbrån bildat djunglar.
Vårsådden gick annars bra men inte på mulljorden. Nu ser man tydligt hur halmen samlats framför såmaskinen och till sist stoppat matningshjulet. I år var halmen ovanligt torr och lätt men till sist blev det för stora hopar. Här måste vi börja köra före med fräsen för att kunna så alls. Den slog sönder halmen så mycket att den inte samlades framför såmaskinen. Till höger på bilden nedan kan man se hur mycket bättre det gick där vi kört före med fräsen.
Direktsådd är till ingen nytta om man måste jordbearbeta i alla fall men det gick som vanligt bra att så på leråkrarna och bara en åker var så omöjlig att vi behövde fräsen. Nästan alla åkrar hade fin brodd men höstvetet var ganska ojämnt.
Jag är inte SÅ intresserad av höstvete utan måste bara ha det på grund av de töntiga reglerna. Byråkrater och lagvrängare gör upp fyrkantiga regler men verkligheten är aldrig fyrkantig. De menar (åtminstone delvis) väl men det är ett gammalt talesätt att vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser. En bra orsak att INTE ha höstvete är att man inte effektivt kan spruta bort baldersbrå. Nu är höstvetet inte så illa men det är fullt av baldersbrå. Skillnaden till vårvetet är enorm.
Det som gick helt fel var att jag inte hann få bort fjolårets vete i tid. Först efter johanni kunde jag tömma den nya torken och köra upp vetet i silona. Det var för sent så nu gick det till augusti innan jag blir av med det. Nu har jag flis i nya torken som måste bort innan vi kan sätta det nya vetet där. Och med tanke på den goda växten så behövs det utrymme för årets skörd. Det blir bråttom i augusti.
Möjligen hade jag sett att sugslangen (ormen) hade fullt med hål. Det gick att suga men inte så bra. Nu måste jag komma ihåg att skaffa ny sugslang till nästa år – en med tjockare plast. Den första sugslangen var alldeles för styv och den här för sladdrig och svag så nästa borde vara mittemellan. I det stora hela går det ändå bra att suga bort vetet.
Potatis satte vi i år på två olika platser efter fjolårets katastrof då allt drunknade efter storregnet den 9 juli. Det ena potatislandet är på god jord och det andra på lera – men högre upp. Det regnade en hel del också i år och ett tag såg det ut att bli översvämning igen men vattnet kom inte upp på åkrarna. Så vi kanske får egen potatis i år. Regnandet gjorde att också potatisen på lerkullen växt ganska bra. Vi satte den bredvid äppelträdgården där det finns vattenpost så vi kunde vattna ifall det blev en torr sommar. Men det blev det ju inte.
Den 8 juli körde jag ut Zetorn för egen maskin så verkstaden blev äntligen ledig. Det visade sej att traktorn gick mycket jämnare efter reparationen. Det var fint att den blev reparerad för vi hade flisat första satsen och behövde köra mera ved för andra satsen. Allt gick annars bra men så körde jag fast fliisbisin mot en väggstolpe. Jag måste ta en annan traktor för att dra den åt sidan för det gick inte att köra bakåt och inte framåt.
Det har varit regniga dagar och dåligt torkväder men i går var det både hett och torrt. I andra satsen hade vi också tunnare lager – omkring 70 cm. Luften går ju lätt genom flis så den torkar bra. Nu gäller et att köra ned flisen i lagret så at torken är färdig att ta emot vetet då vi börjar tröska.
Det gick några veckor att byta en fiberskarv i datanätet – mest för att plocka ihop verktygen och försöka komma ihåg hur man gjorde. För 20 år sedan svetsade jag omkring tusen optiska fiberskarvar och så småningom började det gå igen. Det var en skarv på en stolpe som hade läckt och den var full av vatten smörja och rost.
Det var bara att slänga skräpet och sätta in en ny skarv som har en ordentlig kåpa över. Den var betydligt billigare än de skarvar vi använde för 20 år sedan. Men den var knappast bättre (utom kåpan) för det var lika krångligt att rent mekaniskt sätta fast kablarna i den. Det var som tidigare att det krävdes stora verktyg, kraftiga fingrar och mycket svordomar för att få kabeländarna fast. Att svetsa fiber var sedan en liten sak i jämförelse.
Troligen på grund av större serier så har verktygen blivit betydligt billigare. Svetsen som vi nu använder har sex motorer och är nästan automatisk. Man bara sätter in fiberändarna och stänger locket. Sedan svetsas de med stor precision. 600 euro för en sådan svets är inte så förskräckligt dyrt. Det trevligaste var i alla fall att gubben ännu kan svetsa fiber …
Det har också varit andra arbeten den här sommaren. Pojkarna har skrapat och målat taket i den gamla slöjdsalen som nu fått nya lampor. Kuporna är gamla från Folkets hus i Hörks hage nära Grängesberg men lamporna inne i dem är starka LED-lampor på 6000 lumen. De gamla lysrören var litet osäkra och ett började ryka då vi hade årsmöte så dem tog vi bort.
I Hurtigs torp (dragon för Nissas rusthåll) hade tapeterna börjat falla ned från väggarna så där har vi satt upp skivor och limmat papp som ska målas. Sedan ska jag sätta upp en solpanel med ackumulator och kontakt via mobilnätet så vi kan övervaka torpet bättre. Gammalt torp med litet ny högteknologi – som skall gömmas undan.
Och så har vi fått en port igen efter flera år med ingång genom ladan.
He va he för tetta gangån.
Här växer det så det knakar, men verkar som iaf på några få ställen, framförallt kornet lite fått för torrt men det är marginella arealer. Annars har sommaren varit gynnsam med lagom värme och vatten om vart annat. Brukar ibland gå så att det blir mera halm än kärna när det är riktigt gynnsamt. Antalet kärnor finns nog men hl.vikten kan bli lägre. Sådant år var 1981. M3/ha så in i vassen/ha, men hl vikt på kornet 58-60 kg/hl.
Ogräshalvmånarna undviker man om man istället för att bara svänga backar i draget med sprutan. Då får heller inte innerkurva tredubbel dos.
Kaminen i slöjdsalen är en likadan som fanns i ungdomslokalen i festsalen här! Där hade man dessutom två grova plåtrör som gick upp till taket och ner tillbaka och sedan in i nichen. Tog man av hatten och lade meters björkved på stående i kaminen så blev den nästan ljusröd i midjan och minsann värmde.
Idag känns det i luften som om hösten börjar komma så småningom. Gör inget fast det blir lite svalare för det blir ”samhällstjänst” (slåtter av vägrenar åt kommun) några dagar så lite regn minskar brandrisken och binder dammet. Dessutom har mina MF:ar ingen AC som man blivit bortskämd med i andra fordon så matchtemperaturen brukar vara som en dåligt eldad bastu. Går rätt tungt och ingen fartvind som kyler.
Jo, det har varit prima väder. Allt ser bra ut och vi har nästan ingen liggsäd för jag gödslade som tur var mycket försiktigt. Tanken är att jag kör mera med centrifugalspridaren där det behövs efter det att brodden kommit upp. I år behövdes det inte tilläggsgödsling utom på en åker där jag förväntar mej bättre skörd. Nu är det fråga om sensommarens väder. Ett år blev det plötsligt riktigt hett efter 5 augusti så vi får se hur det blir i år.
Vanligen backar jag i varje hörn då jag sprutar men just här hade jag bråttom. Och då jag inte hade osprutat på andra åkrar så tog jag den här bilden för att visa hur det hade kunnat se ut om jag inte hade sprutat. Däremot gick det åt skogen med flyghavrebesprutningen. Henrik plockade ett tiotal stora säckar så nästa år skall flyghavren sprutas ordentligt. Vanligen behöver vi inte plocka så mycket men det blir alltid kvar runt åkern och sedan söker den sej inåt.
Det börjar bli litet höstväder, jo. Vi hade 8 grader i morse men ännu inga frostnätter så vi hoppas potatisen ännu skall orka växa till. Jag gillar den här sommaren för jag lider av hetta. Det har varit hemskt i södra Europa. Det kommer litet eftermiddagsskurar men det blir sällan några millimetrar. Byggandet har det inte blivit nästan alls den här sommaren. Och jag har en hel del verkstadsarbete kvar ännu.
Har mycket bra erfarenhet av Broadway i vete! Tar rubbet, flyghavre, kvickrot och allt annat utom vetet!
Denna morgon borde man bara ha ”svängt andra sidan till” och somnat om! Noterade i fredags en liten oljeläcka på anslutningen till lyftcylindern på slykrossen. Drog till den och lämnade upp krossbalken för att se om det blev tätt. Jodå! Kollade ännu en gång i går för i planen att röja sly runt pumpstationerna till
”Interskiti” (slaskledningen som går mellan städerna) idag. Torrt! Började på vid den som är längst bort och hann köra cirka 1 minut när ngt small till som bara den och de började yra gnistor och lukta bränt runt hela manicken. Någon hade lämnat en stödvajer till elbelysningsstolparna efter sig. Spännbiten slog ett 7×5 cm (!) stort hål i 3mm:s plåt! Vajern, ca 11-12 mm grov, lindade sig runt betten givetvis! Att få bort den resulterade nog i en hel del ur ordförrådet som inte blev utlärt i skriftskolan! Brukar ha en liten batteridriven vinkelslip i traktorn men givetvis var den hemma. Fortsatte och efter ca 5 min en fullträff i en sten som gjorde att bulten till ett bett brast och det flög iväg. Hem för att sätta dit ett nytt och noterar att hydraulanslutnings jä–ln läcker igen. Vågade inte spänna mera utan for till staden efter nya packningar, metallringar med gummi inuti. Inte konstigt att det läckte för de gamla tätningarna var av ngn slags hårdplast. Iväg igen för att fortsätta. På hemvägen börjar traktorn bete sig konstigt. Tidvis orkeslös och nästan varvade ner. Väl hemma lossade jag tanklocket som jag bytte till ett nytt i fredags och konstaterade att det var ganska duktigt övertryck i tanken!! Undertryck hade jag förstått, men övertryck fattar jag inte hur det är möjligt?! Andra anslutningen på lyftcylindern läcker så det rinner! Hjälper att dra till. Nåväl, iväg med andra traktorn och Farma slygripen för att rensa runt några väganslutningar och det börjar spöregna så till den milda grad att alla rutor immar igen på nolltid! Bara att lyfta upp och gå hem och sätta på eftermiddagskaffet. Dagen är förvisso inte slut än så det hinner nog jäklas en hel del till idag!
Jo, men man kan bara spruta vartannat år med Broadway. Överhuvudtaget borde man byta sprutmedel varje år. Jag kör ofta med lågdosmedel vartannat år men då måste man köra mot flyghavre skilt.
Vissa dagar kan det vara alldeles omöjligt men du hade nog extra besvärligt. Vad jag kan förstå så är det möjligt med övertryck ifall returen från spridarna ger för mycket – det går ju tillbaka till tanken. Men underligt verkar det nog.
Jag fick iväg ett lass vete idag. På grund av Zetorns reparation så hann jag inte få iväg det i maj och de tog inte emot alls i juli. Fast jag undrar om man borde ha väntat eftersom det ser illa ut med skörden i Centraleuropa på grund av torkan. Kanske priserna stiger ? Men här skall det mycket till innan de höjer.
Jag har litet problem med stora Zetorn eftersom kopplingen inte fungerar. Det är samma behållare som till bromsarna som tydligen läcker (vilket är vanligt på Zetor). Nu tänker jag sätta in en extra behållare för kopplingen för det är ju livsfarligt om den slutar fungera mitt i allt ! Och jag sätter den framför ratten så man hela tiden ser om det finns vätska i den.
Annars så håller jag på att spola värmeledningsrören. Det måste man göra på sommaren så allt vatten man spiller ut torkar fort. Det är inte så trevligt då det sprättar svart rostvatten runt hela huset. Rören är av plast men radiatorerna har rostat. Då jag bytte de gamla järnrören för omkring 50 år sedan så var plaströren (PEX) ännu inte så bra utan de släpper (mycket långsamt) in syre genom väggarna och då rostar radiatorerna. Nu använder jag bara diffusionstäta värmeledningsrör. Vattenledningsrör bör man inte använda till värmen. Och så har jag lärt mej att INTE bygga in rören utan dra dem under fotlisten utanpå golvet så man lätt kommer åt dem. Det behövs inte så ofta tycker man men här sitter jag nu och svär över varje stump rör som är inbyggd …
Men det hjälper att ta en kopp kaffe emellanåt:
”Kåokin åpp in kaffi å tiin åpp na dopp
Fyll på vattni, lägg i filtri, let e dropp
Rakt ner i karaffin, spill e i en kopp
För he enda som kan läka dina sår”
(KAJ)
Tror inte riktigt på detdär med returen för det torde ju minska bränsle i tanken oavsett returen, som ju är samma bränsle. En teori är att det på nåt sätt slipper in luft i systemet som blandar sig med returen, men hur? Det är ju tryck på både matning och retur så det borde ju i så fall läcka bränsle någonstans!?
Om bränslepumpen tar in luft ? Men det låter nog litet sökt …
Pröva idag med att rensa ur matarpumpen som faktiskt var lite skitig, så få se om det hjälpte.
Det var roligt att hitta tillbaka hit! Läste din blogg för ett antal år sedan.
Ja men de där tapeterna i Hurtigs torp behövde verkligen åtgärdas 😀
Ska läsa vidare lite och surfar även annars runt för att hitta läsvärt i Blogglandia.
Du är välkommen. Det är bråttom nu med en mängd olika saker som måste göras och så har gammalt dykt upp igen. Man ska inte tro att de räcker med att bygga nånting – sedan måste det också underhållas. Senast efter 40 år …
Jag beställde nyss mera linoljefärg till torpet men hinner inte just nu själv vara där. Till all tur har vi flera energiska gossar som målar. Här hemma rensar jag värmeledningsrören som är fulla av rost fastän det bara är 50 år sedan jag installerade dem. Och snart skall det tröskas. Men först skall tröskan underhållas och det tar mycket mera tid än själva tröskandet. Så har det blivit med maskinerna – det går fort men de måste repareras hela tiden.
Tydligen hjälpte det att putsa ur matarpumpen. Kommer inget övertryck i tanken efter rengöringen.
Upphör inte att förvånas vad det är för jubelidioter som tagit i bruk AI (Artificiell Idioti) så halvfärdigt som det är. Hinner jag inte klicka bort erbjudande om översättning av t.ex väderprognosen så översätts söndag till ”solen” och där begriper tydligen programmet att det gjort något fel för det lyckas inte att fortsätta från söndag och framåt! Bilmärket Saab blir allt från scud, skabb , seb osv men inte Saab! Priset tog nog när jag sökte en firma i Jakobstad så översatte AI från finska till svenska, hemorten till Sankt Petersburg, Vaunusepäntie förblev finskt (ska vara Vagnsmakarevägen) och postadress Jakobstad! Varför inte Sankt Petersburg där också som i början?! Enda som blev rätt iaf!
Sankt Petersburg säkert från Pietarsaari som ju är rätt nära Pietari och en direkt översättning av Vaunusepäntie blir ju vagnssmedsvägen vilken icke finns i Jakobstad så därför fick den stå kvar på dialekt! Tror inte att vagnssmeder finns ens!
För att inte tala om textningarna i filmer där översättningarna många gånger är direkt obegripliga när AI varit framme! Att låta detta outvecklade missfoster låta ta över i den grad man håller på att göra är ansvarslöst!
Det var ju bra att det ordnade sej. Ibland så är det svåraste med maskiner att ställa rätt diagnos. Att reparera är sedan (oftast) enklare. Nåja, det tog två-tre månader att byta vevaxel på Zetorn.
AI är ett begrepp som inte borde användas alls ! Det är lika korkat som att man på 50-talet talade om ”elektronhjärnor” om de ytterst ynkliga datamaskiner som då fanns. Det ordet dog till all tur bort ganska fort. Man får hoppas att detsamma gäller för ”AI”.
De var den sommaren kan man väl skriva efter villaavslutningen.
För min del var det första sommaren på ca 15år som jag inte planterat (skog) själv. Det av hälsoskäl det börjar bli förslitningsskador, som alla i min ålder normalt har (som grovjobbat) men det var lite mera än normalt. Det var massören som skicka mig till röntgen när det inte blev nån ordning av hans behandling av nacke och rygg. Fortsatta utredningar pågår. Det blev att köpa planteringstjänster och det blev dyrt som fan. Minns jag rätt 40 cent för planteringen 20 för plantan och 8 cent per planta för transporten allt plus moms. Det var godkända älgskador och fått lite ersättning av staten så det måste göras. Har också köpt in röjningstjänster så skogsbruket kommer också gå rejält på minus i år. Det är ingen idee att ha skog om den inte sköts. Någon tröst i eländet så visa min skog att på en figur var tillväxen 10m3/ha. AI måttenhet typ.
Om adblue
https://youtu.be/bs_LZsRbA-0?si=QHGd8K61Cxji6jGq
Veneziaden avklarad i regnet! Lugnare än vanligt på Fäboda men mot Grisselön och Socklot skickades
fina fyrverkerier upp! Kom 22 mm regn i helgen och mera utlovas så tröskningsvädret låter vänta på sig.
Svämspridning på vallar efter timotejskörd nästa på programmet, men även där behövs lite torrväder så
halmbalarna fås bort utan att spåra sönder ytan. Centralinstrumentet på 4355:an gett upp och visar bara bränslemängd och temp. Oljetryckslamporna till motor och transmission funkar inte heller. Enda prylen som är elektronisk på traktorn och tycks vara ngt slag av standardfel eftersom det finns de som reparerar instrumenten som utbytes, inte bara till MF utan till de flesta märken. Ännu har jag inte fått fast i det rätta. Antagligen är (har inte kollat) priset som original reservdel av den kalibern att det är
fattighuset nästa!
Vi hade fint tröskväder i början på föregående vecka. Och då krånglade tröskan något förskräckligt … Första dagen kom jag ett varv, andra dagen två varv och tredje dagen 3 meter.
Sedan blev det reservdelsresor i tre dagar och efter att ha bytt ut nästan allt på bettet (som vissa kallar ”kniv”) så fick vi äntligen litet tröskat. I går morse körde vi ännu en teg men sedan började det regna. Nu har vi fått omkring 13 mm men det kommer mer. I morgon lär det bli uppehåll och med litet tur så får vi allt tröskat på onsdag. Sedan kommer det litet skurar så gott som varje dag.
Det vi har i torken är mellan 17 och 20 % så det är bra.
Problemet med reservdelar är att tröskan går sönder först då man börjar köra. Visst kan man byta allt i förväg men det blir dyrt. Vissa reparationer håller hur länge som helst medan andra krånglar hela tiden. Vi har inte haft större problem med bettet men nu krånglar det hela tiden. Det går bra i säden men där det finns grönt så blir det problem. Och i år har klövern växt ovanligt bra. På insådda åkrar har jag inte tidigare sett sådan klöver första året. Men vi har haft både värme och regn hela sommaren.
Brukar vara slitna underbett om bettet ”tuggar” när det är grönt med. Kvickrot brukar vara utslagsgivande. Första omgången underbett höll inte många säsonger på Claasen men reservdels underbetten dessto bättre fast det inte var originaldelar (eller kanske just därför) . Viktigt är ju också
att ta bort mellanläggen till lien så att den faktiskt ligger an mot ”fingren”. Drivningen av lien får också
stryk om det ”tuggar”. En bonde i grannbyn konstaterade att hans tröska är en maskin som aldrig krånglar, i februari!! Eller som kärringen sa när hon lånat ut bässen och ville ha betalt ”Allt som nyttjas
nöjtis!”
Nå, nu är det tröskat. Det senaste var att vevstaken till bettet inte hölls fast fastän vi borrade försänkning för låsskruvarna. Nästa år blir det nytt lager som numera har excenterlåsning. Vi får se om det håller bättre. Nytt bett köpte jag också men använde det ännu inte. Priset var inte så farligt – 290 euro. Remmarna höll i år fastän returelevatorns såg usel ut. Tröskan är nästan rengjord. Ett par ställen är jag för styv att komma åt så jag får vänta tills Henrik har tid.
Jag städade i stället i bränslehuset för att göra plats för en 2500 liters tank till. Nu måste man börja lagra ifall det blir problem och med priserna upp-och-ner så är det bra att ha en tank i reserv så man kan köpa då det blir litet billigare (om det nu blir).
”Och regnet det bara öser ner…” I går var en av de få dagar som varit tröskningsväder hittills och då rullade nog tröskorna i grannskapet minsann, men idag åskar och regnar det igen, och fortsättnng utlovas till i morgon. Ca 30 mm i prognosen så oberoende om det blir grannväder efter så kommer det att vara si och så med bärigheten. Insåningar och ärtblandningar tar nog stryk av vädret. Lagom varmt för axgroning också så få se hur det blir. Det som tröskats hittills har mängderna varit över medel och kvaliteten ok. Bedömer att ca 25% är tröskat häromkring. Tankbilen for precis från gårdsplan efter att ha fyllt på torktanken. Har inte frågat vad det kostar men antagligen f-n så dyrt! För ett par veckor sedan fyllde jag farmartanken och då betingade vinterkvalitet motorbrännolja 1,89 €/liter och det lär knappast ha blivit billigare sedan dess!
En inte så god nyhet är att Alholmens Kraft lägger ner biobränslepannorna (flis) och går över till el för
fjärrvärmen. Bara processvärmen sköts med biobränsle i framtiden och då mest med flis och bark från egen produktion vid UPM . Inte bra för skogsvården av ungskogar som egentligen inte annars ger ngt gagnvirke förutom energivirke.
Jag fick också 2500 liter motorbrännolja (vinter) i går och priset var 1:977. Men det gick inte att vänta på andra priser för tanken var nästan tom. Jag hade med avsikt kört slut på allting för jag ville flytta den så att vi får in två tankar i bränslehuset. Det gick med en pumpkärra så nu kan vi sätta in den nya (upplagade) tanken bredvid. Men man börjar fundera på att sluta med alltihop om priserna fortsätter på det här viset. Det är ju ingen idé att bara gå på minus hela tiden – också om man räknar med stödet. Bönder måste vara världens dummaste för ingen annan skulle arbeta och vara tvungen att betala för det.
En åker hann jag spruta glyfosat på innan det började regna här också. Fast vi fick inte så mycket – bara 5 mm. Prognosen hotar med litet regn varje dag så få nu se hur det går att så höstvete. Dessutom borde jag hacka halmen på åkrarna så det skulle går lättare att så nästa vår. I år kom det rikligt med halm och om den får torka så skuffas den framför såmaskinen tills det blir en stor halmstack. Vi har alltså direktsådd. Men om jag får den hackad ordentligt så hoppas jag att den ruttnar bättre och ligger platt på marken nästa vår.
Vi har ju svinpest i Pyttis ca. 10 km härifrån och vi hör till den utvidgade zonen men får ändå syssla med skogsarbete. Om det inte kommer nya fall närmare … Jag har en trave med torra barkborrsstockar som jag tänkte sälja men kanske man måste spara på den så att man har flis för därpå följande vinter ifall vi inte kan ta ut nånting den här vintern.
Ingen brist på bekymmer.
Hade sålt avelgrisar till Krasnodar när dom fick in svinpest där. 8 grisar i en farm var smittade. Radikala tag där. Man kallade in armén genast som skjöt allt som rörde sig inom en 50 km:s radie från farmen, grävde av vägarna och anlade ca 20m:s vallgravar med decinficeringsmedel som all trafik till och från området skulle igenom. Även folks skodon osv. skulle decinficeras. Tog inte ens ett år innan området var friskförklarat. Då hade grisarna i karantän vuxit till sig så vi fick välja ut nya men det är en annan historia.
Så hände det igen. EUs och nationella lantbruksmyndigheter trots sateliters hjälp missat om jordbruksskiften var skördade/avslagna. Orsak det har varit så många mulna dagar i sommar.
Mitt trauma från i fjol med en timmes slåtter och över fem timmas febrila jobb med Vipo-mobili väcks till liv på nytt. Vippu-appen är död (som vanligt) och det blir besök på lantbrukskansliet och en hel del telefonsamtal för ”alla” jobbar hemifrån i dagens värd. Ta bort ladda in på nytt och kom till avbryt eller lösenord. Kan tillägga man gick i lantbruksskola tidigt åttiotal och lärde sig ploga med Yngve som lärare och en 4wd 602 gul valmet med treskärig blå överrum. Efter det blev man bonde och kände sig duktig när man gjorde sitt bästa. Nu känner man sig som en idiot springandes med telefonen appen öppnad och skall ta ett foto av den skördade åkern som den svindyra sateliten missat på grund av mulet väder. Det har nog blivit för mycket digidata och är ljusår från utbildningen. Kan inte i min vildaste fantasi att bönder accepterar sånt här skit.
Sätter in en profetisk låt:
https://youtu.be/U9hQC68kZZk?si=vS1gFjTBTWFPfMO4
Vipp-appen har sina fördelar även om jag allmänt är emot alla mobilappar för de är farliga. Jag har köpt en billig mobiltelefon som jag använder enbart för Vipp-appen men som jag har avstängd hela tiden – utom när jag nån gång kollar Vipp-eländet. Orsaken är att man måste ha Plats påkopplad och det vill jag absolut inte ha. Man kan få en mobiltelefon under 100 euro och det är ganska litet jämfört med reservdelar och bränsle inom jordbruket.
Jag fick också ett meddelande om att jag borde slå vallen före 15 september redan i början på september. Det var ju ingen brådska och nu är den slagen och jag tog foton med Vippen. De var också litet oroliga över mitt höstvete vilket är förståeligt för vintern hade lämnat stora luckor som snabbt fylldes med baldersbrå. Det är alltid svårt att veta med höstsäd: Skall man så om på våren eller inte ? Jag sådde inte om och det karpade upp sej så att det blev en liten skörd i alla fall. Då måste jag också ta bilder som visade att där nog fanns en hel del höstvete också bland baldersbrån.
Baldersbrå är nu det värsta otyget – kvickroten är inget problem alls i jämförelse. Sprutninge lyckades inte så bra i år – troligen för att det regnade litet hela sommaren. Jag måste kanske börja spruta i två omgångar för att få bort den baldersbrå som gror senare.
Hur är det med integriteten kontra satellitövervakning med bild av enskilda människors verksamhet?
Tror inte någon annan yrkesgrupp skulle godkänna sådan övervakning! Visst, yrkestrafiken övervakas med gps, men det är en annan sak utan bild! Har även tidigare ifrågasatt varför man i annan brottslig verksamhet anses oskyldig tills annat bevisats. I oklara fall till den ”åtalades” fördel. I lantbruksverksamhet är odlaren alltid skyldig tills motsatsen bevisats av honom själv. I oklara fall alltid skyldig! Ville i tiderna ha svar av lantbruksministern i detta juridiska motsats förhållande, men fick inget.
Ingen vidare fart på tröskandet ännu. När det inte regnar så ligger dimman till långt in på förmiddan och sedan så blåser det knappt. Idag ser det i alla fall ut att kanske bli hyggligt skördeväder.
Efter mycket om och men så fick man äntligen tag i årets träd att plantera i åbacken. Det blev en ginnalalönn som köptes på multaprisma tikkula i Björneborg. Stället är legendarisk plats efter tändstickkungen Kreugers tändsticksfabrik. Det var det sista trädet och 24,99 var ett bra pris.
Pratade med AI och ai sade det bästa en trädgårdsmästare kan göra är att plantera ett träd för framtida generationer. Undrar vad AI tycker om en hittepå byråkrat. Jag tycker ganska mycket om ai. Brukar fråga om däcktryck och så när man sitter ihopkrypt och pumpar i luft i däcket i halvmörker. AI är som att ha hela bokhyllan med fackböcker i fickan. Snabbt och enkelt närvarade hela tiden.