Det här blev en tuff sommar. Byte av vevaxel på lilla Zetor tog en massa tid och mycket av det jag hade tänkt göra fick igen uppskjutas till nästa år. Vårsådden gick bra men ungefär allt annat har krånglat och tagit extra lång tid. Sedan hamnade jag igen att sköta om vårt fibernät vilket inte var så enkelt då jag varit borta från det arbetet över tio år. Bara att samla ihop alla verktyg och försöka komma ihåg hur det fungerar tog tid.
Så det har inte blivit mycket skrivet. Då jag tänkt slå mej ned vid tangentbordet så har alltid nånting annat viktigt dykt upp. Och så ska ju de vanliga sysslorna skötas. Det blev inte bättre av att vi var en vecka i Sverige i slutet på maj.
Motorn var ihopsatt och tillbaka i Zetorn den 3 juni och oljebottnen skruvade jag fast den 10 juni. Sedan var det många grejor som skulle på plats efter det men värst var att en axel som jag beställde från Slovakien blev fel så jag måste beställa på nytt.
Det blev gott om tid att spruta och eftersom allt varit tidigt i år så sprutade jag redan kring den 8 juni fastän det ofta varit två veckor senare. Då man hört en hel del om GPS-problem så var jag rädd att det inte skulle fungera men i år bråkade GPS:en inte alls. Den var stabil och jag följde förstås sprutspåren varvid GPS:en snällt ritade upp kartan precis som den skulle. Det kanske berodde på att jag hade kabel mellan dataplattan och GPS-mottagaren – inte trådlös som förut. Eller så var det det nya programmet.
Då man sprutar så brukar man se ganska bra hur vårsådden lyckats och i år såg det bra ut. Allt hade grott jämnt och fint. Vid vårsådden var åkrarna jämntorra så att man utan problem kunde så i alla svackorna. Men under den torra ytan fanns det nog fukt och då det kom regn så grodde allting. Man ser också hur hösten glyfosatsprutning hade lyckats. Den hade haft god effekt men där det blivit litet osprutat så såg man att det minsann hade varit nödvändigt med glyfosatet. Där hade baldersbrån bildat djunglar.
Vårsådden gick annars bra men inte på mulljorden. Nu ser man tydligt hur halmen samlats framför såmaskinen och till sist stoppat matningshjulet. I år var halmen ovanligt torr och lätt men till sist blev det för stora hopar. Här måste vi börja köra före med fräsen för att kunna så alls. Den slog sönder halmen så mycket att den inte samlades framför såmaskinen. Till höger på bilden nedan kan man se hur mycket bättre det gick där vi kört före med fräsen.
Direktsådd är till ingen nytta om man måste jordbearbeta i alla fall men det gick som vanligt bra att så på leråkrarna och bara en åker var så omöjlig att vi behövde fräsen. Nästan alla åkrar hade fin brodd men höstvetet var ganska ojämnt.
Jag är inte SÅ intresserad av höstvete utan måste bara ha det på grund av de töntiga reglerna. Byråkrater och lagvrängare gör upp fyrkantiga regler men verkligheten är aldrig fyrkantig. De menar (åtminstone delvis) väl men det är ett gammalt talesätt att vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser. En bra orsak att INTE ha höstvete är att man inte effektivt kan spruta bort baldersbrå. Nu är höstvetet inte så illa men det är fullt av baldersbrå. Skillnaden till vårvetet är enorm.
Det som gick helt fel var att jag inte hann få bort fjolårets vete i tid. Först efter johanni kunde jag tömma den nya torken och köra upp vetet i silona. Det var för sent så nu gick det till augusti innan jag blir av med det. Nu har jag flis i nya torken som måste bort innan vi kan sätta det nya vetet där. Och med tanke på den goda växten så behövs det utrymme för årets skörd. Det blir bråttom i augusti.
Möjligen hade jag sett att sugslangen (ormen) hade fullt med hål. Det gick att suga men inte så bra. Nu måste jag komma ihåg att skaffa ny sugslang till nästa år – en med tjockare plast. Den första sugslangen var alldeles för styv och den här för sladdrig och svag så nästa borde vara mittemellan. I det stora hela går det ändå bra att suga bort vetet.
Potatis satte vi i år på två olika platser efter fjolårets katastrof då allt drunknade efter storregnet den 9 juli. Det ena potatislandet är på god jord och det andra på lera – men högre upp. Det regnade en hel del också i år och ett tag såg det ut att bli översvämning igen men vattnet kom inte upp på åkrarna. Så vi kanske får egen potatis i år. Regnandet gjorde att också potatisen på lerkullen växt ganska bra. Vi satte den bredvid äppelträdgården där det finns vattenpost så vi kunde vattna ifall det blev en torr sommar. Men det blev det ju inte.
Den 8 juli körde jag ut Zetorn för egen maskin så verkstaden blev äntligen ledig. Det visade sej att traktorn gick mycket jämnare efter reparationen. Det var fint att den blev reparerad för vi hade flisat första satsen och behövde köra mera ved för andra satsen. Allt gick annars bra men så körde jag fast fliisbisin mot en väggstolpe. Jag måste ta en annan traktor för att dra den åt sidan för det gick inte att köra bakåt och inte framåt.
Det har varit regniga dagar och dåligt torkväder men i går var det både hett och torrt. I andra satsen hade vi också tunnare lager – omkring 70 cm. Luften går ju lätt genom flis så den torkar bra. Nu gäller et att köra ned flisen i lagret så at torken är färdig att ta emot vetet då vi börjar tröska.
Det gick några veckor att byta en fiberskarv i datanätet – mest för att plocka ihop verktygen och försöka komma ihåg hur man gjorde. För 20 år sedan svetsade jag omkring tusen optiska fiberskarvar och så småningom började det gå igen. Det var en skarv på en stolpe som hade läckt och den var full av vatten smörja och rost.
Det var bara att slänga skräpet och sätta in en ny skarv som har en ordentlig kåpa över. Den var betydligt billigare än de skarvar vi använde för 20 år sedan. Men den var knappast bättre (utom kåpan) för det var lika krångligt att rent mekaniskt sätta fast kablarna i den. Det var som tidigare att det krävdes stora verktyg, kraftiga fingrar och mycket svordomar för att få kabeländarna fast. Att svetsa fiber var sedan en liten sak i jämförelse.
Troligen på grund av större serier så har verktygen blivit betydligt billigare. Svetsen som vi nu använder har sex motorer och är nästan automatisk. Man bara sätter in fiberändarna och stänger locket. Sedan svetsas de med stor precision. 600 euro för en sådan svets är inte så förskräckligt dyrt. Det trevligaste var i alla fall att gubben ännu kan svetsa fiber …
Det har också varit andra arbeten den här sommaren. Pojkarna har skrapat och målat taket i den gamla slöjdsalen som nu fått nya lampor. Kuporna är gamla från Folkets hus i Hörks hage nära Grängesberg men lamporna inne i dem är starka LED-lampor på 6000 lumen. De gamla lysrören var litet osäkra och ett började ryka då vi hade årsmöte så dem tog vi bort.
I Hurtigs torp (dragon för Nissas rusthåll) hade tapeterna börjat falla ned från väggarna så där har vi satt upp skivor och limmat papp som ska målas. Sedan ska jag sätta upp en solpanel med ackumulator och kontakt via mobilnätet så vi kan övervaka torpet bättre. Gammalt torp med litet ny högteknologi – som skall gömmas undan.
Och så har vi fått en port igen efter flera år med ingång genom ladan.
He va he för tetta gangån.
Här växer det så det knakar, men verkar som iaf på några få ställen, framförallt kornet lite fått för torrt men det är marginella arealer. Annars har sommaren varit gynnsam med lagom värme och vatten om vart annat. Brukar ibland gå så att det blir mera halm än kärna när det är riktigt gynnsamt. Antalet kärnor finns nog men hl.vikten kan bli lägre. Sådant år var 1981. M3/ha så in i vassen/ha, men hl vikt på kornet 58-60 kg/hl.
Ogräshalvmånarna undviker man om man istället för att bara svänga backar i draget med sprutan. Då får heller inte innerkurva tredubbel dos.
Kaminen i slöjdsalen är en likadan som fanns i ungdomslokalen i festsalen här! Där hade man dessutom två grova plåtrör som gick upp till taket och ner tillbaka och sedan in i nichen. Tog man av hatten och lade meters björkved på stående i kaminen så blev den nästan ljusröd i midjan och minsann värmde.
Idag känns det i luften som om hösten börjar komma så småningom. Gör inget fast det blir lite svalare för det blir ”samhällstjänst” (slåtter av vägrenar åt kommun) några dagar så lite regn minskar brandrisken och binder dammet. Dessutom har mina MF:ar ingen AC som man blivit bortskämd med i andra fordon så matchtemperaturen brukar vara som en dåligt eldad bastu. Går rätt tungt och ingen fartvind som kyler.
Jo, det har varit prima väder. Allt ser bra ut och vi har nästan ingen liggsäd för jag gödslade som tur var mycket försiktigt. Tanken är att jag kör mera med centrifugalspridaren där det behövs efter det att brodden kommit upp. I år behövdes det inte tilläggsgödsling utom på en åker där jag förväntar mej bättre skörd. Nu är det fråga om sensommarens väder. Ett år blev det plötsligt riktigt hett efter 5 augusti så vi får se hur det blir i år.
Vanligen backar jag i varje hörn då jag sprutar men just här hade jag bråttom. Och då jag inte hade osprutat på andra åkrar så tog jag den här bilden för att visa hur det hade kunnat se ut om jag inte hade sprutat. Däremot gick det åt skogen med flyghavrebesprutningen. Henrik plockade ett tiotal stora säckar så nästa år skall flyghavren sprutas ordentligt. Vanligen behöver vi inte plocka så mycket men det blir alltid kvar runt åkern och sedan söker den sej inåt.
Det börjar bli litet höstväder, jo. Vi hade 8 grader i morse men ännu inga frostnätter så vi hoppas potatisen ännu skall orka växa till. Jag gillar den här sommaren för jag lider av hetta. Det har varit hemskt i södra Europa. Det kommer litet eftermiddagsskurar men det blir sällan några millimetrar. Byggandet har det inte blivit nästan alls den här sommaren. Och jag har en hel del verkstadsarbete kvar ännu.
Har mycket bra erfarenhet av Broadway i vete! Tar rubbet, flyghavre, kvickrot och allt annat utom vetet!
Denna morgon borde man bara ha ”svängt andra sidan till” och somnat om! Noterade i fredags en liten oljeläcka på anslutningen till lyftcylindern på slykrossen. Drog till den och lämnade upp krossbalken för att se om det blev tätt. Jodå! Kollade ännu en gång i går för i planen att röja sly runt pumpstationerna till
”Interskiti” (slaskledningen som går mellan städerna) idag. Torrt! Började på vid den som är längst bort och hann köra cirka 1 minut när ngt small till som bara den och de började yra gnistor och lukta bränt runt hela manicken. Någon hade lämnat en stödvajer till elbelysningsstolparna efter sig. Spännbiten slog ett 7×5 cm (!) stort hål i 3mm:s plåt! Vajern, ca 11-12 mm grov, lindade sig runt betten givetvis! Att få bort den resulterade nog i en hel del ur ordförrådet som inte blev utlärt i skriftskolan! Brukar ha en liten batteridriven vinkelslip i traktorn men givetvis var den hemma. Fortsatte och efter ca 5 min en fullträff i en sten som gjorde att bulten till ett bett brast och det flög iväg. Hem för att sätta dit ett nytt och noterar att hydraulanslutnings jä–ln läcker igen. Vågade inte spänna mera utan for till staden efter nya packningar, metallringar med gummi inuti. Inte konstigt att det läckte för de gamla tätningarna var av ngn slags hårdplast. Iväg igen för att fortsätta. På hemvägen börjar traktorn bete sig konstigt. Tidvis orkeslös och nästan varvade ner. Väl hemma lossade jag tanklocket som jag bytte till ett nytt i fredags och konstaterade att det var ganska duktigt övertryck i tanken!! Undertryck hade jag förstått, men övertryck fattar jag inte hur det är möjligt?! Andra anslutningen på lyftcylindern läcker så det rinner! Hjälper att dra till. Nåväl, iväg med andra traktorn och Farma slygripen för att rensa runt några väganslutningar och det börjar spöregna så till den milda grad att alla rutor immar igen på nolltid! Bara att lyfta upp och gå hem och sätta på eftermiddagskaffet. Dagen är förvisso inte slut än så det hinner nog jäklas en hel del till idag!
Jo, men man kan bara spruta vartannat år med Broadway. Överhuvudtaget borde man byta sprutmedel varje år. Jag kör ofta med lågdosmedel vartannat år men då måste man köra mot flyghavre skilt.
Vissa dagar kan det vara alldeles omöjligt men du hade nog extra besvärligt. Vad jag kan förstå så är det möjligt med övertryck ifall returen från spridarna ger för mycket – det går ju tillbaka till tanken. Men underligt verkar det nog.
Jag fick iväg ett lass vete idag. På grund av Zetorns reparation så hann jag inte få iväg det i maj och de tog inte emot alls i juli. Fast jag undrar om man borde ha väntat eftersom det ser illa ut med skörden i Centraleuropa på grund av torkan. Kanske priserna stiger ? Men här skall det mycket till innan de höjer.
Jag har litet problem med stora Zetorn eftersom kopplingen inte fungerar. Det är samma behållare som till bromsarna som tydligen läcker (vilket är vanligt på Zetor). Nu tänker jag sätta in en extra behållare för kopplingen för det är ju livsfarligt om den slutar fungera mitt i allt ! Och jag sätter den framför ratten så man hela tiden ser om det finns vätska i den.
Annars så håller jag på att spola värmeledningsrören. Det måste man göra på sommaren så allt vatten man spiller ut torkar fort. Det är inte så trevligt då det sprättar svart rostvatten runt hela huset. Rören är av plast men radiatorerna har rostat. Då jag bytte de gamla järnrören för omkring 50 år sedan så var plaströren (PEX) ännu inte så bra utan de släpper (mycket långsamt) in syre genom väggarna och då rostar radiatorerna. Nu använder jag bara diffusionstäta värmeledningsrör. Vattenledningsrör bör man inte använda till värmen. Och så har jag lärt mej att INTE bygga in rören utan dra dem under fotlisten utanpå golvet så man lätt kommer åt dem. Det behövs inte så ofta tycker man men här sitter jag nu och svär över varje stump rör som är inbyggd …
Men det hjälper att ta en kopp kaffe emellanåt:
”Kåokin åpp in kaffi å tiin åpp na dopp
Fyll på vattni, lägg i filtri, let e dropp
Rakt ner i karaffin, spill e i en kopp
För he enda som kan läka dina sår”
(KAJ)
Tror inte riktigt på detdär med returen för det torde ju minska bränsle i tanken oavsett returen, som ju är samma bränsle. En teori är att det på nåt sätt slipper in luft i systemet som blandar sig med returen, men hur? Det är ju tryck på både matning och retur så det borde ju i så fall läcka bränsle någonstans!?
Om bränslepumpen tar in luft ? Men det låter nog litet sökt …
Pröva idag med att rensa ur matarpumpen som faktiskt var lite skitig, så få se om det hjälpte.
Det var roligt att hitta tillbaka hit! Läste din blogg för ett antal år sedan.
Ja men de där tapeterna i Hurtigs torp behövde verkligen åtgärdas 😀
Ska läsa vidare lite och surfar även annars runt för att hitta läsvärt i Blogglandia.
Du är välkommen. Det är bråttom nu med en mängd olika saker som måste göras och så har gammalt dykt upp igen. Man ska inte tro att de räcker med att bygga nånting – sedan måste det också underhållas. Senast efter 40 år …
Jag beställde nyss mera linoljefärg till torpet men hinner inte just nu själv vara där. Till all tur har vi flera energiska gossar som målar. Här hemma rensar jag värmeledningsrören som är fulla av rost fastän det bara är 50 år sedan jag installerade dem. Och snart skall det tröskas. Men först skall tröskan underhållas och det tar mycket mera tid än själva tröskandet. Så har det blivit med maskinerna – det går fort men de måste repareras hela tiden.
Tydligen hjälpte det att putsa ur matarpumpen. Kommer inget övertryck i tanken efter rengöringen.
Upphör inte att förvånas vad det är för jubelidioter som tagit i bruk AI (Artificiell Idioti) så halvfärdigt som det är. Hinner jag inte klicka bort erbjudande om översättning av t.ex väderprognosen så översätts söndag till ”solen” och där begriper tydligen programmet att det gjort något fel för det lyckas inte att fortsätta från söndag och framåt! Bilmärket Saab blir allt från scud, skabb , seb osv men inte Saab! Priset tog nog när jag sökte en firma i Jakobstad så översatte AI från finska till svenska, hemorten till Sankt Petersburg, Vaunusepäntie förblev finskt (ska vara Vagnsmakarevägen) och postadress Jakobstad! Varför inte Sankt Petersburg där också som i början?! Enda som blev rätt iaf!
Sankt Petersburg säkert från Pietarsaari som ju är rätt nära Pietari och en direkt översättning av Vaunusepäntie blir ju vagnssmedsvägen vilken icke finns i Jakobstad så därför fick den stå kvar på dialekt! Tror inte att vagnssmeder finns ens!
För att inte tala om textningarna i filmer där översättningarna många gånger är direkt obegripliga när AI varit framme! Att låta detta outvecklade missfoster låta ta över i den grad man håller på att göra är ansvarslöst!