16 oktober, 2017 av Nisse

Kalluftstorkning och mögel

De gamla kalluftstorkarna fick dåligt rykte eftersom de var felkonstruerade – eller egentligen konstruerade för Skåne. Största felet var för små luftkanaler och för små fläktar. Då jag byggde vår tork 1975 så satte jag nästan en meter luftkaneler under plåtarna och tre 11 kW fläktar i huvudkanalen. Vi hade en liten oljekamin för tilläggsvärme men den var helt onödig och slopades kvickt. Med stor luftmängd är det onödigt med tilläggsvärme och den borde i så fall har mycket stor kapacitet. Däremot fungerar solvärme från plåttaket bra också då det är mulet. Vi tar in luft från andra sidan byggnaderna som går under plåttaket och värms upp innan den går in i fläktarna. Det räcker till för att torka ned säden så mycket att den klarar vintern och sedan torkar man ned på våren. Ibland får jag ned den till 11 % på våren (mest i misstag för det är för lågt).

Men i år kan det vara problem för allt är genomblött hela tiden. Så nu gäller det att vara noggrann med förhållandet mellan sädens fukthalt och dess temperatur. Om säden är riktigt kall så klarar den sej över vintern fastän den är fuktig. Det finns en bra rapport från JTI (Jordbrukstekniska institutet i Sverige) som behandlar mögeltillväxt. Den är skriven av Nils Jonsson och har nummer 427. Den handlar om spannmål för etanolproduktion men delen om kalluftstorkning är ganska allmän. Den kan laddas ned som PDF från

Ett diagram som finns på många ställen är förhållandet mellan luftens relativa fuktighet och hur lågt man kan torka säden. Man kan se att vid så hög luftfuktighet som 90 % så kan man komma ned till 20 % för säden och 80 % räcker till för att torka ned till 17 %. Det räcker i allmänhet för att säden skall hålla över vintern så man kan torka ned till salufukthalt på våren.

Lacey och andra har undersökt mögelsvampars tillväxt och i JTI-rapporten finns ett diagram som ett sammandrag av deras resultat. Här ser man hur fuktig säden får vara vid olika temperaturen för att mögelsvamparna inte skall växa till sej. Till exempel ser man att om man får nedtorkat säden till under 16 % så klarar den vintern om temperaturen är under +10 grader. Men får man nedkyld den till noll grader så kan den ha en fukthalt på 20 %. Så jag vill ha kalla nätter så jag kan kyla ned vetet så mycket som möjligt då det inte mera torkar på dagarna.

Men det finns också andra mögelsvampar och det här är bara ungefärliga diagram. Men man borde åtminstone hålla sej utanför de färgade delarna. Annars blir det vildsvinsmat.  Det är inte så svårt att få ned temperaturen under noll en kall vinternatt och säden håller temperaturen mycket bra så varma dagar därefter har inte stor betydelse bara man inte blåser med fläktarna. Problemet i år är att vi har varma och fuktiga nätter.

Så jag vill ha kalla nätter och torra dagar. Men man får sällan det väder man vill ha …

/Nisse

15 oktober, 2017 av Christer

Läget?

En av våra trognaste kommentatorer Per fd efterlyste nåt att läsa eller helst lite bilder så jag gör en kort uppdatering över läget i bildform. Hade tänkt göra det igår men telefoneländet ville inte kooperera.

9.10.2017 Lagerkålen skördas i väntan på torrare väder, och solen visade sig faktiskt en lite. stund. Följande dag var det lite regnigare men vi kunde ändå slutföra kålskörden för säsongen.

 

Ett kållass som väntar på att staplas in i lagret.

 

11.10.2017. Det relativt varma om än fuktiga vädret har medfört att sista sallaten håller på att färdas. Vi plockade bort dom största då vi befarade nattfrost som faktiskt uteblev så den återstående sallaten växer vidare om än ack så långsamt.

 

11.10.2017. Ogräset har i alla fall grott i den sent sådda rågåkern….

……efter lite grävande i jorden hittade jag också lite råg som grott …. vad månde det bliva av detta?

 

15.10.2017. Första morgonen med sol på väldigt länge. Som synes är grönsaksbondens spannmålsåkrar tömda, det sista kornet tröskades i torsdags så ytterligare en gröda att dra streck för 🙂

Per fd. menade att det går åt november innan mina grödor är skördade och jag är illa rädd att han får rätt men med någorlunda god tur med vädret kanske jag kan ta häran till farsdag.

15 oktober, 2017 av Kalle

Målgång

Nisse undrade om jag kanske skulle kunna skriva något positivt. Jodå, det kan jag faktiskt göra, även om det bär mig lite mot att skriva något bra om denna säsong som varit så överjävlig för många av mina kolleger ute i landet. Därför vill jag var nog så tydlig med att jag är mycket medveten om om att jag har haft  en överjordisk tur denna säsong, och den turen höll sig faktiskt ända in i mål.

För tro det eller ej – jag är klar. Eller ja, nästan, det står lite havre på åkern ännu, men det är så lite att det inte räcker till en full tork och med tanke på lönsamheten i att torka 3 ton havre i 15 timmar så tror jag nog det får bero. Alltså får man säga ett försiktigt ”hasi” Ett uttryck som jag aldrig hört innan Nisse lärde mig det. Här i Österbotten finns veterligen inget motsvarande uttryck – rätta mig om jag har fel.

Visst har det tillbringats många timmar suckandes över regnet denna höst och visst har svårmodet varit en trogen följeslagare hela säsongen, men på något skumt vis gick det bra i alla fall. Framför allt inga maskinhaverier, största missen i år var ett glömt bakbrädeslås som gjorde att jag fick skyffla upp 300 kg havre från backen, men i förhållande till andras vedermödor förefaller det närmast löjligt att böla desto mera över det.

Maskinfunktionen, bärigheten, mängden och kvalitén har varit helt ok, det som inte varit roligt i höst är förstås torktimmarna, men även dessa har inte varit så makabra som man kunnat tro (har en gång, 2004 torkat vete i 32 timmar), men 10-12 timmar är absolut för mycket för fodersäd. Jag räknade snabbt i huvudet att foderhavre som skall torkas i tolv timmar bränner bort 50% av produktpriset och det är räknat med självkostnadspris i egen tork. Så något att hurra över är det ändå inte – även om man är nöjd över att allt är under tak.

Kornet på sista två hektaren jobbade övertid i cirka tre veckor i förhoppningen om att ”gröningan” skulle mogna eller frysa bort. Så verkade dock aldrig att ske så i fredags gav jag mig i kast med det trots att det nog inte var så vackert att titta på. Eller jo, om man gillar grönt var det rätt vackert.

Bilden ger kanske inte rättvisa åt eländet, men det var ca 5% helt gröna ax i växtligheten och vissa områden var helt gröna. Nu var detta en åker som kom i min besittning i höstas så vi är inte så bekanta ännu, men redan efter första varvet klarnade det vad det handlade om. Det var vått i bottnen, mycket våtare än jag hade räknat med.

Ingen speciellt vacker syn från en tröskhytt. Lägg också märke till vattnet som står fullt synligt i det gröna orörda partiet till vänster.

Nåja, på något sätt gick det att få bort sgs allt, det riktigt gröna och således våta till vänster på bilden blev kvar, men 25 kvadratmeter skall man kanske ha vett att inte gråta blod över denna höst.

Hur som helst är det klart nu för min del, ovanstående korn tillbringade 11 timmar i torken så inte blir det så mycket över efter årets säsong, men amorteringar och förnödenheter till nästa säsong kommer det nog att räcka till, och saltet på gröten får man väl vänta till nästa år på. Hur som helst kan vi nog konstatera att 2017 går till historien som ett mycket dåligt år, men för mig personligen var nog 2004 betydligt, betydligt värre.

 

 

14 oktober, 2017 av Nisse

Veckans tok

I vår husblaska Landsbygdens Folk ritar signaturen ToK om landsbygdens aktuella frågor. I förra veckans ToK kände jag igen mej mycket bra.

Vi hade kört hela natten tills tröskan gick sönder och sedan började det regna. Efter det har det regnat och varit genomfuktigt hela tiden. Om jag förväntas skriva positiva inlägg så blir det mycket glest just nu. Vi har det mesta vetet tröskat men det torkar inte fastän jag blåser dag och natt. Det värsta är att nätterna inte är kalla utan lika varma som dagarna. Och det allra värsta är just varmt och fuktigt. Om man får ned temperaturen till noll så är det ingen fara för då slutar bakterierna att verka. Så nu använder jag elström till ingen annan nytta än att vetet inte far illa (ännu).

Efter tröskandet så sov jag nästan hela nästa dag och sedan fick jag kramp i en ryggmuskel. Jag vet inte om det var att man satt och spände sej med tröskspaken i 16 timmar. Liggsäden gjorde att man måste lyfta och sänka bordet precis hela tiden. Nåja, muskeln blev i bättre skick efter en ordentlig ingnuggning av hästliniment. Det är bra även om det inte går upp mot gamla tiders hästliniment som sved och hettade ordentligt.

Därefter så började vänster öga ömma och som man kunde vänta sej så blev det efter ett par dagar irit (ögoninflammation). Det är inte första gången så man börjar känna till symptomen. Till all tur så fungerar medicinen mycket bra MEN man blir alldeles galen av att droppa varje timme. Medicinen är bra eftersom den verkar genast men problemet är att komma ihåg att droppa. Det gör jag inte så jag måste ha telefonen att larma varje timme. Då man skall göra nånting så börjar eländet pipa just då man håller på med något som kräver koncentration. Till sist så blir man så irriterad att man blir en fara för omgivningen.

Kanske Kalle kan hitta på nånting positivt att skriva om. Här är det dåligt om positiva saker. Nu skall jag gå ut och dystert begrunda vetet i torken. Hösten i år hör till de värsta. Förr regnade det också – ibland mycket – men det var alltid litet torrare nån gång. Bara man får nedtorkat en del  av vetet så kan man köra om lårarna så att de blandas och eventuella klimpar löses upp men nu har det inte torkat alls. Senast jag mätte så var det 29 %. Åtminstone kunde det bli kallt så man slipper den här varma fukten. Det kan bli mycket vildsvinsmat i år …

/Nisse

 

6 oktober, 2017 av Christer

Efterlyses skördeväder!

De här dagarna brukar skörden till lagret för vinterförvaring vara som intensivast men i år då allt är sent känns det inte som om det vore så bråttom. Det är först när man får syn på almanackan som man inser att vi redan nästan förbrukat en vecka i oktober.

Vi har relativt varmt så det växer fortfarande och jag bladgödslade faktiskt en del grödor så sent som förra veckoslutet. Men visst borde man börja få nåt under tak för så här års behövs bara några dagar nordlig vind så är frosten här. Därför var det också tänkt att vi skulle börja lagerskörden denna vecka. Och det såg lovande ut på måndag med frisk vind och torrare väder vilket gav möjlighet till vändning av den stränglagda samt lossning av den återstående direktsådda löken. Hann också skörda in ett lass lök innan tisdagsnatten då det utlovade regnet kom. Prognosen meddelade ett par dagar regn men sen skulle det bli torrare på nytt. Så blev nu inte fallet utan det har regnat dagligen sen dess. I morgon ska det visst också regna men sen utlovas uppehållsväder men prognoserna har inte varit värst pålitliga så det tror jag på först när jag upplever det.

Blåsten i måndags möjliggjorde också skörd av foderkornet och svinfarmaren som skördar på strå här fick hälften av kornet skördat och alla de åkrar där jag hade liggväxt. Enligt hans utsago så var skörden våt men god. Idag skulle det göras ett försök att återuppta tröskningen av det som står men knappt hann tröskan startas upp innan det började regna igen.

Jag som grönsaksbonde är ju van med utdragen skörd men jag märker nog att humöret börjar ta slut för mina spannmålsodlande kollegor.

Paus i lökskörden i väntan på bättre väder.

Också för morötternas del väntar vi på torrare skördeförhållanden.

De 6 mm som vi fick under morgontimmarna på tisdagen satte inte stopp för morotsskörden så vi fick ett litet hål i åkern under tisdagseftermiddagen. Men sen dess har det kommit närmare 30 mm till och nu är det bäst att invänta uppehåll. Morötterna är fortfarande i tillväxt så de hjälper också till att torka upp marken genom dess upptagning av vatten. Lagermorötterna odlas i år på bytesåker och planerna var att markbytet skulle återgå i medlet av oktober så upptagningen borde fås igång igen.

 

3 oktober, 2017 av Nisse

Bra försök

I en blåsig oktobernatt lyser de kalla LED-lamporna på vetet som vajar i vinden men utanför ljuskäglan är allting becksvart. Det är ändå torrt och tröskan brummar och dunkar. Vetekorn efter vetekorn, lass efter lass körs in i torken. Fukthalten är hög men vetet kommer under tak för att så småningom torkas till mat åt världens folk och fä även om de inte uppskattar det utan bara gnäller över hur onödigt det är att vi tröskar mitt i natten – ja, tröskar över huvud taget.

Hemma ligger plättarna under en handduk tillsammans med varma smörgåsar och kaffet sprider en ljuvlig doft från Moccamastern. Klockan är två på natten och de sista hektarerna skall vara tröskade förrän dagen gryr. Tröskan har gått i ett sedan föregående dags morgon och vi ser fram emot att kunna ropa HASI då allt är klart. Snart skall den här kalla och regniga växtperioden vara slut, vintern komma med snö som täcker åkrar och ängar och köld som spränger den hårda leran och gör den mör för att på våren igen bjuda på nytt hopp och ny förväntan. Det gamla året skall snart vara glömt och kanske det nya året skall bli bättre än de föregående …

DÅ – slutar dunkandet … Föraren som suttit och spänt lyssnat på alla förändringar i brummandet och dunkandet stannar tröskan och hoppar ned från hytten. Tröskans vingar öppnas och avslöjar att skakarbordet  står stilla. På ena sidan ligger en stor remskiva patetiskt på sned och remmen hänger löst vid sidan.

Den avbrutna axeln syns genom remskivan längst uppe.

 

Jaha, sluttröskat för i natt. Axeltappen har brustit vilket alls inte är förvånansvärt då det gäller en Sampo-tröska. Under 27 år har vi svetsat både ett och annat och skakarbordet hör till de värsta. Fram- och återgående rörelse passar inte ihop med dåligt järn – spciellt inte om det är lagrat bara på en sida.

Nu har vi gott om tid att lappa ihop eländet för regnet kommer i dag klockan tolv. Förr skulle man ha kastat sej under tröskan, skruvat isär den och svetsat axeln – och tröskat färdigt före regnet. Men nu gick gubben till sängs. 20 timmars tröskande i ett börjar ta på krafterna. Fast visst hade man orkat än om det hade varit till någon nytta men nu kan de jävlarna importera sin billiga mat bäst de vill.

Livet fortsätter i alla fall. Det hade varit roligt att få in allt före regnet men man känner ju till Sampo så man är inte förvånad. Efter regn kommer uppehåll och om en vecka kanske det går att köra in resten. Kvaliteten blir ju usel efter regnet och om det kommer mycket regn så kan det bli spår efter tröskan. Det är den insådda åkern som vi har kvar (ett par hektar) så spår är inte vad man vill ha. Där finns fin klöverväxt (och en hel del baldersbrå) så man kan hoppas på bra jordförbättringseffekt och gröngödsling ifall klövern övervintrar.  Trots att det stått vatten på ytan vissa ställen har åkrarna ännu varit stadiga och spåren har bara varit ytliga.

Nu skall jag skruva sönder tröskan och lappa ihop den men det blir en vecka med torkskötsel innan vi kommer ut på åkern igen. Från lördagen blir det (kanske) torrare väder.