26 augusti, 2016 av Nisse

Åter till vardagen …

Det är över en vecka sedan vi kom tillbaka från Sverige men jag har inte hunnit skriva nånting. Som vanligt så konstaterade vi att vi inte borde ha farit bort och då vi kom tillbaka så ramlade allt ogjort arbete över oss. Inga stora katastrofer men desto fler mindre … På morgonen hinner man inte skriva för man måste ut och göra allt möjligt brådskande och på kvällen är man så slut att det är bättre att lägga sej än skriva en massa snömos.

I vardagsbekymren ingår problemet med reservdelar. Vi har skrivit om dessa många gånger och man börjar vara ganska avtrubbad men då jag skulle ha ett nytt rör till trycktvätten så blev jag faktiskt arg. Det är en AlfaLaval och finns förstås inte mera men det torde vara en förklädd Kärcher så jag surfade på nätet för att hitta reservdelar. Men då jag skulle söka reservdelar så fick jag bara upp en sida med följande meddelande:

”Tidigare fanns möjlighet till nerladdning av reservdelslistor från vår hemsida. På grund av garantiregler kan tjänsten tyvärr inte längre erbjudas. En öppnad produkt gör garantin ogiltig, och kan också innebära en hälsorisk. Vi ber dig därför att kontakta närmaste auktoriserad serviceverkstad i händelse av att reparation behövs.” Och så tackar de ännu för min förståelse … Fast den förståelsen är minsann helt obefintlig från min sida.

Det är ändå höjden av fräckhet och om jag förstått rätt så är det direkt i strid med EU:s direktiv om att man inte får tvinga folk till ”autoriserad verkstad”. Det ansågs vara ett sätt att sätta konkurrensen ur spel genom att hindra andra verkstäder att få information. För att inte tala om egenfixare som jag.

Men nätet svek inte. Jag hittade en firma i Tyskland som högaktningsfullt gav blanka fasen i denna fräckhet och hade alla reservdelar lätt tillgängliga. Så jag köpte ett nytt rör (Knotenstück) för 8:09 euro och inom ett par dagar kom det. Frakten var dyrare än röret men huvudsaken var att få tag i rätt reservdel. Rörändarna var nämligen så vridna att det var omöjligt att sätta in ett vanligt rör (/se bilden). Vi försökte lappa med tejp men vad skulle den hålla det höga tryck som högtryckstvätten ger.

DSCN5960

En annan reservdelsanskaffning dök upp för stora Zetorn. Den har varit utan bromsar hela sommaren och det går an på våra platta marker för den rullar inte av sej själv så långt. Men i vissa fall behövs bromsarna ändå – speciellt som styrbromsar. Jag bytte bägge huvudcylindrarna men fattade inte att beställa bakre bromscylindrar tillika. Så bromsvätskan rann rakt igenom. Det är inget problem att få Zetor-reservdelar för i Estland finns det mesta i lager och transporten är snabb. Detsamma gäller Belarus. Reservdelarna är billiga i Estland men det viktigaste är i alla fall att få tag i dem. I det här landet hålls sällan reservdelar i lager och det kan ta en månad innan man får dem om man beställer.

Då jag skruvade fast bromscylindrana så märkte jag att kulan i ena lyftarmen hade fallit bort. Det är lätt att byta ändarna på Zetorn men det blev ny beställning igen. Samtidigt köpte jag en ny växelspak. Zetorns gamla växelspak var det inget fel på annat än att den var erbarmligt lång och i vägen hela tiden. Jag har haft ett kort rör i ställer för växelspaken men det faller bort allt emellanåt så nu köpte jag en riktig växelspak som kan skruvas fast. Den skall jag kapa av och med hjälp av gassvetsen kröka tills den passar. Zetorns växellåda är ju besvärlig och man måste slira försiktigt  för att alls kunna växla.

Då det är bråttom så blir reparationer lätt uppskjutna och man kör så länge det bara går med hjälp att allehanda trick. Det är i alla fall skönt att ha bromsar på stora Zetorn som är så tung att man inte får den att stanna genom att köra mot en vägg (gammalt trick med de gamla små MF-traktorerna :-).  Våra hus ramlar i så fall omkull …

 

 

25 augusti, 2016 av Christer

Med tungan rätt i mun.

Rubriken på mitt förra inlägg kunde också ha passat in på kvällens men det var ju liksom redan förbrukat 🙂 Hur som så var det lite spännande att hämta löklossaren från Gilingholmin ikväll.

Förra veckans regn med åtföljande översvämning lade inte bara en del av min mark under vatten den tog också brolocket med sig. Brolocket ligger ca 20 cm över åkrarna men då vattnet som högst nådde närmare 50 cm över så flöt brolocket iväg. Det var relativt nylagt av till 4 tum kantade stockar och ett trettital till antalet så det vore synd om det hade ”reekt” iväg till Södra Stadsfjärden. Lyckligtvis så låg grannens bro jämnt med vattenytan så virket hade fastnat där ett par hundra meter nedströms. Rosmarie och Ines hade lokaliserat virket på förra måndagskvällen och ringde mig för att få hjälp med bärgandet. Det gick sist och slutligen ganska bra men nu ligger virket kvar på grannens brolock och är nu så pass tungt efter att ha legat i vattnet att jag nu inte så där bara bär hem det till sin rätta plats. Tog därför traktorn med de bredaste däcken för att se om det eventuellt skulle gå att balansera över ån på ramarna under brolocket. Och se det gick ju riktigt bra.

15.08.2016. Här är det svårt att avgöra om brolocket är kvar eller inte då stövelskaften var för korta för att lämna traktorhytten. Iddes därför inte pröva att köra över :)

15.08.2016. Här är det svårt att avgöra om brolocket är kvar eller inte då stövelskaften var för korta för att lämna traktorhytten. Iddes därför inte pröva att köra över :)

Brolocket lokaliserat.

Brolocket lokaliserat. (Foto Rosmarie Finne)

Brolocket bärgas.

Brolocket bärgas. (Foto Ines Tuohimaa)

24.08.2016. Mickel Räv på första parkett (föregående bro uppströms) för att se på när jag körde över ån på ramarna.

24.08.2016. Mickel Räv på första parkett (föregående bro uppströms) för att se på när jag körde över ån på ramarna.

Bära eller brista men visst borde det här gå?

Bära eller brista men visst borde det här gå?

....och visst gjorde det det. Nu hem för att lossa löken.

….och visst gjorde det det. Nu hem för att lossa löken.

Löklossningen för fälttorkning inledd.

Löklossningen för fälttorkning inledd.

 

 

 

 

24 augusti, 2016 av Kalle

Det var inte jag

Det var någon här på Bloggen för ett tag sen som skrev ett överflödigt inlägg under den dumma rubriken ”Nästan onödigt nöjd” Om någon tänker påstå att det var jag tänker jag neka som Petrus. Och OM det mot förmodan var jag var det säkert inte mitt fel. Eller åtminstone inte uppsåtligt…..

Till saken. Det som såg så jättefint ut i slutet på juli har gått i baklås så det bara smällt om det. Regn i ungefär 20 dagar bitvis riktigt hårt har förvandlat en toppensäsong till en riktig katastrof. Eller åtminstone håller det på att bli.

En tur genom kulturlandskapet härom dagen var så nedslående att det inverkade menligt på nattsömnen. Det fanns ställen där vattnet nådde upp till axen och det fanns också ställen där uthus och torkar stod omringade av vatten. På många andra ställen var speciellt havren helt platt och även på vissa ställen var det svår liggsäd i vetet, något som inte precis brukar hända.

På något sätt verkade kornet ha klarat sig bäst och det tror jag beror på att kornsorterna börjar vara förädlade till så kortväxta att dom klarar hot uppifrån bättre. Det värsta ändå är väl det att det inte slutat regna ännu idag, nästan en vecka efter detta. Visst har ån fört iväg översvämningsvattnet och där är situationen någorlunda normaliserad men skadorna finns ju förstås kvar, och dom kommer inte att reparera sig mera i år.

En bild av en havreåker tagen på måndag kväll i Närpes. Ser riktigt illa ut och det värsta är att det blivit bara värre under veckan som gått.

DSC_0204

 

En annan bild av läget på måndag kväll. Det är sannerligen ingen fröjd att titta på.

DSC_0213

Det märkliga var att jag på onsdag var en sväng till Seinäjoki och kunde konstatera att bara några kilometer österut var situationen en helt annan. Österom Teuva var tröskning i full gång på många ställen, och inte såg vegetationen speciellt illa ut heller – snarare tvärtom.

Nåja, vad lär vi oss av detta. Intet nytt under solen, när man skall få sin utkomst av jorden är det inte människan eller EU som styr utan det är nog vädret. Det nyckfulla vädret som kan förvandla en blivande succé till en fullbordat fiasko på några timmar. Fast det var ju ingen överraskning förstås.

Nu har det gått några dagar sedan bilderna togs och jag påbörjade texten ovan. Läget har blivit bättre och tröskningen har nog kommit igång här i regionen. Men mycket elände skall nog genomlidas innan snön faller (om den nu inte råkar komma om två veckor förstås). All liggsäd skall plockas upp av jorden och mycket värdelöst spannmål skall tas tillvara. Redan nu hör man rapporter om mörk havre och nästan svarta veteåkrar. Lägg då till energiprisen för torkningen och det urusla spannmålspriset – då är nog bondens leende för länge sedan satt i halsen.

En enda fördel var ju att jag hade riktigt bra semesterväder – tre första veckorna i augusti. Eftersom det regnade sgs hela tiden kunde jag faktiskt unna mig lite ledigt och det är mig inte ofta förunnat.

Men som sagt – nån bloggtext om några toppenförhållanden – det har inte jag skrivit, bara så Ni vet!

23 augusti, 2016 av Kalle

Suck!

Man kunde kanske tänka sig att jag suckar över vädret, och är väl nog fallet också, men inte i just nu. Detta är en suck över människor djupa, kanske inte okunskap, men låt oss säga tanklöshet.

Händelseförloppet var följande:

Jag diskuterade en helt annan sak än lantbruk på Facebook häromkvällen. Som sig bör kom ju vänners ovänners vänner med i diskussionen, som dessutom initierats av någon mig obekant. Vad det handlade om minns jag inte ens. Plötsligt var det en för mig helt främmande ung tjej som behövde en metafor för ett dumhuvud och då tog hon till termen ”outbildade bönder”. Detta gjorde att jag surnade till och kanske något fult upplyste henne om att de som hon benämnde ”outbildade bönder” nog har gett henne flera tallrikar mat än vad hennes fina ”utbildade” vänner någonsin kommer att förse henne med..

Det kanske var lite onödigt provokativt men det häpnadsväckande svaret fick mig att inse att så var nog inte fallet. Hon skrev:

”Det finns nog ingen bonde som nånsin försett mig med en tallrik mat. Jag skaffar min mat av mellanhänderna”

Ridå

22 augusti, 2016 av Christer

Att falla utanför ramarna.

Det är inte enbart när man kämpar med följderna av vädrets makter som man känner ett visst utanförskap här i samhället.

Vi bönder blir allt färre och allt fler verkar sakna förståelse för hur följderna kan bli av olägligt väder för att nu ta ett exempel. Minns mycket väl hur meteorologen i Sveriges TV uttryckte sig för tiotalet år sen. Det var ungefär den här tiden på året och vi hade haft en lång och fin sommar och nu stod skördetröskningen för dörren. Meteorologen beklagade att nu ser det ut som om sommarvädret tar slut då flera djupa lågtryck sveper in över landet med mycken nederbörd och starka vindar ”men det gör väl ingenting då de flesta hållit sina semestrar vid det här laget”. Det kändes onekligen som ett slag ansiktet, som om inte vi bönder vore värda ett fint skördeväder. Är det här bara ett europeiskt eller kanske rent av ett nordiskt fenomen undrar jag för jag brukar ibland kolla in väderrapporterna hos min släkt i Amerika och tycker mig ha noterat att lantbruksvädret betonas mera än semestervädret ”over there”.

Vädret är det nu inte mycket att göra åt men också i övrigt känner man i bland sig som lite udda och att inte passa in i de för de flesta så vedertagna ramarna. Detta fick jag en ytterligare påminnelse om häromdagen då jag via mail från YLE fick mig tillsänd en enkätförfrågan med följande inledande text: ”Vi hoppas att sommaren har varit avkopplande och skön och att du har fått njuta ordentligt och ladda batterierna! Så här inför hösten är det dags för en ny undersökning och den här gången vill vi höra dina åsikter om språket i våra nyhetsprogram.”

Undrar smått om jag missat nåt i sommar för jag känner mig nu varken avkopplad eller uppladdad?

Men jag skall väl ändå kolla in frågorna och kanske hittar jag nåt svar också 🙂

21 augusti, 2016 av Christer

Syndafloden?

Jag har, speciellt med tanke på fjolåret, varit relativt nöjd med vädret så här långt i sommar och det sa jag också i radiointervjun för ett par veckor sen. Det borde jag kanske inte ha sagt för sen dess har det regnat och regnat och uppehållsvädret ska snarare räknas i timmar än i dagar.

Ifjol slog vi nytt nederbördsrekord för Långmossen med över 800mm nederbörd under året. Långtidsmedeltalet under de senaste 50 åren ligger nånstans kring 550-560mm. Nu ser det ut som om vi knäcker fjolårsrekordet om det fortsätter regna. Redan nu ligger vi över fjolårets noteringar för den här tiden på året. Sen början av augusti har vi fått 180mm vilket är mängder som jag aldrig tidigare uppmätt under en månad och månaden är inte slut än.

Översvämningar.

Dylika regnmängder leder oftast till översvämningar här på plattlandet så och denna gång, senast vi hade lika högt vatten var i oktober 2012. Då var det mesta förutom grönsaksbondens grödor skördade medan åkrarna nu översvämmades innan tröskningen inletts. Så värst stora arealer har det dock inte lagts under vatten här i Långmossen då vi till all lycka rensade ett par kilometer bäckar och utfall i våras. Jag vågar  inte ens tänka på hur det skulle ha sett ut här utan den rensningen. Som syssloman fick man då höra bland annat att tidpunkten för rensningen var fel vald men nu tror jag nog de flesta är nöjda att det blev gjort i alla fall. Några klagomål nedströms kom det nu denna gång förstås (det är inte lätt att som syssloman vara alla till lags) men orsaken till problemen där är inte att underhållet är eftersatt utan mest beror det på att trummorna på kommunala och statliga vägar är underdimensionerade. Får försöka få till en skrivelse till berörda myndigheter så att saken beaktas när trummorna förnyas.

Video från rensningen i början av april 2016. Regn efter snösmältningen gav olägligt lite onödigt stort flöde men vi ville ha rensningen utförd innan vårbruket. Tror alla nu är nöjda med att vi inte väntade tills efter skörden 🙂

8.4.2016 Långmossbäcken rensas vid norra vägåkern.

8.4.2016 Långmossbäcken rensas vid norra vägåkern.

14.8.2016. Vattnet i Långmossbäcken vid norra vägåkern börjar stiga mot kvällen.

14.8.2016. Vattnet i Långmossbäcken vid norra vägåkern börjar stiga mot kvällen…..

15.8.2016. Under natten hade vattnet stigit ytterligare en meter.

…..och under natten hade vattnet stigit ytterligare en meter……..

......för att några timmar senare ytterligare stigit så att delar av sallatsåkern lagts under vatten.

……för att några timmar senare ytterligare stigit så att delar av sallatsåkern lagts under vatten.

Bevattningsmaskin på hemåkern kommer knappast mera till användning denna säsong...........

Bevattningsmaskin på hemåkern kommer knappast mera till användning denna säsong………..

.... också löken som annars behöver rikligt med vatten torde ha fått vad den behöver.....

…. också löken som annars behöver rikligt med vatten torde ha fått vad den behöver…..

Rågåkern som hitintills sett lovande ut gör det inte längre…… det är inte precis så här man vill att det låter när man vandrar runt på åkern när skörden börjar stå för dörren……..

…. trots att det naturligtvis är tråkigt att grödor mer eller mindre förstörs när skörden just ska inledas vill jag inte för egen del tala om katastrof, jag har ju redan skördat under ett par månaders tid och torkar det upp lite nu så kan också de grönsaker som fortfarande växer ge riktigt bra skörd.

Det är liksom en av fördelarna med att ha en diversifierad produktion även om det naturligtvis medför en hel del extra jobb med ett 50-tal grödor på små arealer. Det finns flera sätt att ”se om sitt hus” vilket är speciellt viktigt nu när skördeskadesystemet satts på undantag.