15 juni, 2019 av

I god tid….

Det regnar ute så jag satte mig vid datorn för att se över stödansökan trots att det ännu är 2 dagar kvar till deadline. Men det sägs att man ska lämna in i god tid och det har meddelats att störningar förekommer. Så kanske bäst ta tjuren vid hornen, det kan ju vara så- och planteringsväder imorgon och på måndag. Dessutom har vi en konfirmation att bevista.

Jag kom nu relativt lätt in trots att jag befarade att trafiken skulle vara livlig med tanke på vädret. Men där slutade det roliga, ser att man nu igen varit och pillat på kartgränserna så att arealerna ändrats. Blir spännande att se om ”bollarna” hålls där man placerar dem eller som tidigare likt yra höns dansar omkring på skärmen.

Man möts av utropstecken som vanligt.

Nåå, på bilden ovan är det fjolårets karta som visas, men den har tydligen manipulerats av administrationen för så såg den inte ut när jag skickade in i fjol. Man har tydligen velat precisera odlingsarealen för på andra skiften har man nu också dragit av areal för enskilda stenar på åkern. Man borde kanske söka fram dynamiten? För att röja menar jag kanske jag bör tillägga.

I god tid är jag dock inte med allt denna säsong trots att jag kunde inleda vårbruket tidigt. Grönsakerna har jag relativt bra koll på och dom är ju i mitt fall det primära, vi är fem före klara med vårplanteringarna. Spannmålen däremot ligger jag en månad efter med om man jämför med grannarna, havren sådde jag natten mellan onsdag och torsdag och följde upp med kornsådden på torsdag så långt som utsädet räckte och åkern var klar. Hämtade mera utsäde på fredag men regn avbröt vidare sådd. Det såg så lovande ut med kombimaskin jag brukar ha till låns så jag iddes inte arrangera med entrepenör. Men till helgen för 3 veckor sen då jag tänkte så hade den gått sönder och efter det har vädret varit så pass nyckfullt att tiden runnit iväg med grönsakerna. Jag vill ju sköta jobb likt spannmålssådd som jag klarar själv under veckosluten för att bättre och mer avslappnat leda arbetet tillsammans med de anställda i veckorna. Hur som så kändes det lite underligt att under sådden dra in ångorna från MCPA besprutade fält i grannskapet i stället för som brukligt känna doften av svämspridning.

I år har jag ändå tänkt så blott tjugotalet hektar med spannmål då jag har en hel del areal i kummin samt inspirerad av Johnny som kommenterar flitigt här på bloggen tänkt så lite gröngödslingsvall på några åkrar som jag grundförbättrar lite med att med dikesrensningsmassorna fylla ut en del svackor för att minska risken för problem likt Nisses svansjöar.

I god tid har vi i alla fall inlett skörden, sparrisen har vi skördat sen medlet av maj och den avslutar vi till midsommar. Specialsallat och grönkål har vi skördat i närapå två veckor, dom kom snabbt trots att det varit lite svalt emellanåt men lagom med fukt och användning av täckväv har gynnat tillväxten. Man ser tydligt skillnad på det som var täckt och otäckt i år, man borde kanske ha satt mer under väv ett år som detta.

Snabb utveckling av de första planteringarna i år och kvaliteten är ypperlig.


På tal om övervakningen som jag beskrev i senaste inlägg så har jag också nyligen haft en växthusgranskning som vad jag förstod löpte bra och inte leder till några efterföljder. Har också förstått att grönsaksodlingarna prioriteras i årets granskningar så man har kanske fler övervakningar att vänta?

Så många förslag på hur lätt sköta den tidsödande skiftesvisa dokumentationen har jag inte fått men får väl av utsikten för nya granskningar försöka se över anteckningarna lite nu som då även om det nog vore roligare att skriva lite om odlingarna här på bloggen. I ett projekt som jag följer föreslogs att man använder gratisprogrammet SIRPPI för odlingsanteckningarna så jag laddade ner appen men har ännu inte hunnit bekanta mig desto mer annat än att det verkar lätt att med hjälp av GPS lokalisera de olika noteringarna, det lär även ska gå att synkronisera med Peltotuki-programmet vilket jag nu inte har. Nån annan här som provat SIRPPI?

Nää, det har slutat regna och molntäcket börjar lätta så nu får jag väl lov att återgå till vipun. Giv mig styrka.

13 juni, 2019 av Nisse

Svansjön har torkat

Efter sådden hade vi ett 50 mm regn som förorsakade sjöar på vissa åkrar (se Sprickanveetå och svandamm). Då jag sprutade på åkern med svansjön så kunde jag konstatera att där mycket riktigt inte fanns ett enda strå. Det var ändå inte så stor fläck att det skulle ha varit orsak att så om.

Svansjön i juni
Närbild av svansjön

Lägg märke till hur skarp gränsen är mellan öknen och den ganska fina brodden där det inte stod vatten i maj. I år har det växt ganska bra överallt utom just i svackorna på leråkrarna. Till och med de torra duntana (kullarna) har en jämn och fin brodd.

Sprutväder är en besvärlig sak. Det får inte regna, inte vara för torrt, inte för kallt och inte för varmt. Och i all synnerhet får det inte blåsa. Vanligen är det vindstilla mitt i natten – fast då ser man ju inte sprutspåren. Jag körde till halv tolv i natt och började på nytt klockan fyra men det kom allt emellanåt vindpustar och blev aldrig riktigt lugnt. I dag blåser det ordentligt.

Förstås borde man köra på GPS mitt i natten men den har blivit riktigt knäpp och visar fel upp till 24 meter … Jag köpte en ny platta för att ha litet större skärm men hela systemet är ju odugligt med så dålig noggrannhet. Möjligen ser man på vilken åker man kör. Lustigt nog så visar den fel mest då man kör i en viss riktning så jag undrar om jag borde skaffa en bättre antenn. Men nån tusen euros grunka ids jag inte köpa. Sprutspåren är alldeles tillräckligt bra för sprutandet.

Den nya skärmen (Androidplatta)

På bilden ovan visar den för en gångs skull alldeles rätt men man kan inte lita på den. Skärmen är kring 7 tum och det räcker bra till. Själva GPS-mottagaren finns i en plastlåda på taket. Man borde kanske höja den så att metalltaket inte skulle påverka mottagningen.

I år sprutar jag med pyroxsulam och florasulam (Broadway). Pyroxsulam tar på gräsartade ogräs (bra mot flyghavre på 3-4-bladsstadiet) och florasulam fungerar mot örtartade ogräs. Jag började för två år sedan och effekten var god men man bör inte köra med samma medel varje år. I år har jag också fluroxypyr (Starane XL) som jag hoppas biter på baldersbrå. Det blandar jag med MCPA för att få bort tistlarna. Det är nytt för mej så vi får se hur det går.

Något större ogräsproblem har jag inte (än) men på den tidigare gröngödselvallen finns det starrgräs – mest där ett gammalt utfall gick. Men baldersbrån brukar komma ganska kvickt då den kommer igång och då kväver den allt vete. Kvickroten är långsammare och jag har ännu inte sett några stora fläckar.

Nästa natt blir det regn så det blir en paus i sprutandet och jag får fortsätta nästa vecka. Om det nu blir sprutväder. Allt är ganska tidigt i år så det är inte direkt nån brådska men det är ju bättre att spruta då ogräsen är små.


11 juni, 2019 av Nisse

Åska + elektronik = bekymmer

Det var ett ordentligt åskväder på lördag natt. Inte precis här utan runt omkring. Litet som på 60-talet då vi satt och såg på blixtarna som gick kors och tvärs och lyste upp precis hela tiden. Jag tycker det har varit relativt litet åska de senaste åren i jämförelse med det.

Åskmoln

Men hettan förra veckan måste ju leda till en urladdning. Det var ganska frisk luft efter åskvädret och betydligt svalare. Men så började bekymren. Nätet var helt utslaget och jag arbetade i två dagar och en natt (sov nog ett par timmar också). Två datamaskiner på gamla folkskolan var sönder och två växlar är dåliga och måste bytas ut så småningom. En del portar har slutat fungera och växlarna har blivit otillförlitliga. Ännu i morse måste jag åka ned och koppla in en laddare.

Dessutom försvann inställningarna på en hel del burkar och det tar en massa tid att få dem tillbaka eftersom jag naturligtvis glömt bort hur de var. Jag har ännu kvar Hindersby.net som jag inte kommer åt och det blir en hel del felsökning.

Nu måste jag i alla fall börja med takbyggandet. Det är harm att två dagar gått förlorade i bästa tiden. Visst har jag satt in åskskydd men de är dels för långsamma för den nutida snabba elektroniken och dels är det mycket arbete att sätta in dem där de verkligen fungerar dvs. på likströmssidan. Det där skräpet som säljs för att sättas in i stickkontakten är ren och skär humbug.

Men det är inte lätt att löda in snabba Zorbar på rätt ställe i burkarna. Ledningarna måste vara kortare än 2 cm och jordningen måste vara rätt utförd för att de skall skydda i verkligheten. Så det blir mest ogjort. Och så får man byta burkarna då det smäller.

Man har också blivit slö eftersom det inte har varit så stark åska på länge. Det blev också betydligt bättre då de grävde ned elkablarna. Förr fungerade de som antenner som skickade ut högspänningsspikar på elnätet fastän åskan inte ens var nära. De gamla telefonledningarna var också rena katastrofen då det var åska. Fibern leder ju inte elektricitet så det går att använda datanätet fastän det är åska.

Utom då den är riktigt stark och slår sönder centralerna.

8 juni, 2019 av Nisse

Nu vet jag varför det är hett i helvetet.

Det skrivs ofta om ”den underbara värmen” som kommer men de som skriver har väl aldrig arbetat i solen. Förra veckan var det +30 grader här och jag orkar bara göra nånting utomhus tidigt på morgonen och sent på kvällen. Så därför sitter jag nu inomhus och skriver i Bondbloggen.

Det skulle vara en dag riktigt varmt men så blev det två och tre dagar och idag är vi inne på den fjärde dagen. Jag vägrar gå ut för jag får värmeslag och så verkar det blir kallt och skönt nästa vecka. Det går ännu an att arbeta i verkstaden och tegelladugården är riktigt skön där bredvid.

I början på juni rev jag bort brädfodringen på verandan som var alldeles rutten men förutom en del stolpar verkar den annars vara i skick. På sidorna har den nedersta stocken ruttnat men den är lätt att byta. Isoleringen verkar vara torr. Två stolpar måste bytas men invid husväggen klarar jag mej troligen med att förstärka med en batting (5×10 cm).

Verandan från 1930

Och så märkte jag att jag 1980 hade slagit en balk av cement under framdelen av verandan samtidigt med att trappan förnyades. Det hade jag glömt bort. Fönsterkarmarnas nedre del är litet dålig men det borde gå att ordna med en ny list som skruvas fast.

Det är alldeles klart att jag måste lägga in plåtar som för ut regnvattnet från väggen både under och över fönsterkarmarna. Också under balkongen behövs plåtar som för ut vattnet.

Balkongen ovanför verandan

Det har varit ett stort problem med balkongen där golvet ruttnar på fem år och den har varit förbjudet område nu i flera år. Man kan inte har virke att ligga ute i regnet. Solen spräcker det och vattnet blir att ligga i sprickorna varvid träet ruttnar. Trä som kan torka upp emellanåt håller däremot i hundratals år. Alltså skall trä under tak. Balkonger och altaner utan tak är rena vansinnet.

Så jag tänkte bygga ett tak över balkongen men det blir ganska stort för den är sex meter bred. Så jag tänkte om (lättjan är alla lasters moder …). Nu tänker jag sätta takfilt på balkonggolvet (med lutning 1:100). Det kan man inte gå på så jag tänkte försöka sätta en balkongmatta utanpå takfilten. Visserligen är det äcklig plast men den syns inte nedifrån och är så billig att man kan kasta bort den (hmm, miljöavfall ?). De har små knoppar undertill så att de torkar upp efter regn. Vi kan åtminstone försöka för sämre kan det inte bli.

Under takfilten sätter jag speciell takfanér liksom på hustaket. Den är 15 mm och borde stöda takfilten riktigt bra. Man måste bara ha ordentligt med underlag. Hur det fungerar i verkligheten får vi väl se. Jag tänker åtminstone inte bygga om balkongen mer i min livstid. Garantierna på byggmaterial som är 20 år (eller 10 …) är rent löjliga. För ett hus behövs garantier på 50 år minst. Men då är förstås firman satt i konkurs flera gånger om redan så också en sådan ”garanti” är värdelös. Bara trä och sten direkt från skogen är material som man vet hur länge de håller.

Vi har sågat och sågat (men bara på morgonen och aftonen) så nu börjar det finnas virke. Också de långa stockarna har vi lyckats såga även om det behövs extra stöd för 6 och 7 meters stockar. Det går att dra stockarna om de är över 630 cm och inte alltför tunga men det tar tid. Tre och fyra meters stockar går bäst.

Bara det blir litet svalare så skall vi ställa upp byggställningarna och börja med taket. Jag har skruvat fast takplåt i januari men det är inget mot att bli stekt i solen då det är över trettio grader varmt. Så jag vet av erfarenhet varför djävulen ordnade med hetta i helvetet och inte med köld. Nu börjar jag bara längta efter regn för det är mindre eländigt än stekande sol på taket.

Här i veckan så bytte jag också ringar på bakhjulen till MF65 som ju är en viktig traktor i vårsådden. Det är bara den som klarar av att lyfta in gödselsäckarna i tröskhusets andra våning där vi har tratten. Åtminstone tills de förstorar säckarna ännu mer så den inte orkar lyfta dem.

Hjullös traktor

Förra gången jag bytte bakringar på 65:an så gjorde jag ett misstag eftersom jag bytte till begagnade. De hade nu stora hål och sprickor. Man kan vara snål men helst inte dumsnål. Så nu blev det nya ringar – hoppas de håller längre.

Bakhjulen rymdes precis i Ducaton. Men de större traktorernas hjul kan jag knappast köra med den. Vår gamla Ducato från 90-talet var däremot så hög att vi kunde köra hem stora Zetorns dubbelhjul från Mariestad (vid Vänern).

Och så kör vi 40 år till …

Snart är det dags att spruta. De flesta grannar har sprutat färdigt men vi är ett par veckor efter redan med direktsådden. Då blir det ännu större väderproblem. Det får inte vara för vått, inte för torrt, inte för kallt och inte för varmt. Dessutom får det inte blåsa. Så väderprognoserna läses ännu mer än vanligt både för taklagandet och sprutandet.

P.S. Då jag kollade i Bondbloggens gamla inlägg så verkar det ha varit hett också år 2010. I år gick dock vårsådden ganska bra i mulet väder.

4 maj, 2019 av

Sommaren kom av sig.

Vi hade sommarvärme för några dagar, men nu har vintern kommit tillbaka.

4.5.2019. Snödjupet 3cm.

Under de varma dagarna hände det ju en hel del och jorden torkade snabbt. Försöker här dela ett par livevideor som jag lade ut på facebook under arbetet så får vi se hur det lyckas.

Den kalla jorden, väderprognosen och en titt i almanackan fick mig att ta paus med sådden. Löken och dillen är sådda i alla fall om och när de sen gror återstår att se.

När nu dubbelhjulen satt på så passade det att köra bort lite jordvall under tiden man inväntar varmare väder. Det var ändå lättare sagt än gjort för trots de varma dagarna så var vallen frusen. Grannen som körde sväm undrade om det faktiskt går att få nåt lastat, han hade med grävmaskin försökt för ett par veckor sen men konstaterat att det nog fordras en 30 tonnare om det ska bli till nåt. Nå det visade sig att bara man kom in under vallen så var det möjligt att bryta loss frusna block och också få dem lastade om de inte blev för stora. Det gick inte så snabbt som tänkt men slutresultatet blev hyffsat. Nu behöver man inte beakta den vallen i årets stödansökan i alla fall 🙂

23 april, 2019 av

Åkerbruksstart 2019.

Det soliga torra vädret har torkat upp åkrarna riktigt bra så idag kunde jag inte hålla mig längre utan lämnade skogen därhen för att förbereda och köra igång med lite åkerarbete.

Som vanligt på våren så är inte allt vad man planerat utföra under den långa vintern gjort. Så det blev att börja med att montera navreduktion på Samen för att få den på fyra hjul igen. Den monterade jag egentligen redan igår kväll men den var så blank och fin att jag ansåg mig nödgad att måla den svart innan rosten färgar den röd.

Navreduktion på plats…..

….och traktorn på fyra hjul igen. 🙂

En traktor som stått oanvänd sen november behöver också i övrigt lite omvårdnad så dit for ytterligare några timmar innan det blev dags att söka fram den gamla rotorfräsen som också fick sig en översyn.

Sparris.

Sen på eftermiddagen blev det lite mjukstart på åkern med att fräsa ned resterna av fjolårets sparrisbestånd. Jag brukar oftast bränna av de torra växtresterna men nu har räddningsväsendet uppmanat till att låta uppgörandet av eld vara ogjort då faran för gräsbrand är stor. Här är det ändå ingen risk att elden skulle ha rymt men jag tänkte att det är bäst att vara laglydig för att undvika onödiga utryckningar. Bränner man får man högst antagligen bort en del sjukdomar men huvudorsaken är nog att få marken svart så att den bättre tar åt sig av värmen och försnabbar sparrisens tillväxt.

23.04.2019. Åkerbruket kördes igång med nedfräsning av fjolårsrester av sparrisen.
De är nåt speciellt med den mustiga doften från bearbetad jord.

Vi hade kupat upp lite jord som stöd åt stånden i höstas så det passade bra att fräsa ned och jämna ut den uppkupade jordsträngen. Man kunde ju inte gå så djupt med fräsen för man vill ju inte störa eventuella spirande skott även om sparrisen är djupt planterad.

Nu borde man snabbt komma igång med skörden för handeln och media har ju kört kampanj för sparris i en månad redan så det vore ju bra att ha nåt att sälja. Vet inte varför dom prompt ska tjuvstarta varje år, till och med vår egen tidning Landsbygdens folk delade sparrisrecept före påsk en tid då det enbart finns importvara att tillgå. Den finländska sparrissäsongen sträcker sig ungefär från morsdag till midsommar om nu någon undrar. Och i dessa klimat och miljötider borde man ju gynna inhemskt.

De är ju lagom muntert då folk efter att ha läst tidningarna tror att vi börjat skörda och undrar var dom hittar vår sparris och man som odlare får meddela att det är till att ge sig till tåls några veckor till.