15 oktober, 2020 av Nisse

Nu blir det höst

Det har varit ovanligt varmt. Vi har inte haft frost ännu – först på lördag utlovas minusgrader. Det brukar vanligen vara nån frostmorgon i augusti eller september men i år har vi kommit till mitten av oktober förrän det blivit kallt. Det märks också på att jag inte behövt sätta på värmen i huset än. De senaste dagarna har jag visserligen eldat i spisen i köket på morgonen men det har räckt till ända tills nu.

Om man ser på kurvorna från väderstationen så har temperaturen varit ganska stabil ända fram till omkring den 9 oktober varefter den börjat sjunka. Nu blir det att sätta in dubbelfönster och så småningom sätta på värmen från flispannan. Vi har inte speciellt varmt inne utan +19-20 grader räcker bra till. Det har gått bra utan extra värme och i sovrummet vill jag ha ganska svalt för då sover jag bättre.

I verkstaden är det bra om det inte är för varmt så där jobbar jag helst under +15 grader. I förra veckan körde vi in tröskan i ladan för vinterförvaring och det är alltid krångligt eftersom det bara finns några centimeters marginal. Vi måste vara två för att sikta in den. Det gick i alla fall bra med första gången även om det bara blev en centimeter luft på ena sidan. Man flyttar ju inte en så stor maskin sidledes annat än genom att köra ut tillbaka och sikta in sej på nytt.

Tröskan i vinterförvar

Luckorna är öppna så att gnagarna inte kan härja ostraffat. Våra katter brukar hålla till i ladan men trots det hade nån mus i fjol gett sej på isoleringen under instrumentpanelen. Till all tur var ledningarna oskadade. På den nyare tröskan är det svårt för katterna att komma in under instrumentpanelen även om jag lämnar luckan öppen. Kanske jag borde bygga en stege för katterna ? Mössen hittar nog en väg in i alla fall.

Det har varit varannandagsväder med omväxlande sol och regn. Då det regnat har jag flyttat mina installationer från den gamla Ducaton till den nya. Backspegel finns det inte på den nya så jag installerade en backkamera. Den fungerar bra – tills motorn är igång. På nätet diskuteras samma problem så det verkar inte vara ovanligt. Det är möjligt att det beror på PWM-tekniken som används i en del bilar. PWM (Pulse Width Modulation) betyder att man i stället för likström skickar pulser av olika bredd. På det sättet kan man reglera till exempel en lampas ljusstyrka. Men det stör lätt videosignalens synkronisering.

Nu har jag dragit tjocka ledningar direkt från ackumulatorns poler till en egen central. Därifrån drar jag egna ledningar (både +12V och jord) direkt till kameran och till skärmen. Om det inte hjälper så sätter jag in avstörningskondensatorer och i värsta fall en stabilisator. Men en ackumulator är en ganska bra stabilisator i och för sej. Den har tyvärr ett ganska högt motstånd på högre frekvenser så en keramisk kondensator kan behövas för att får bort alla störningar. Elektroniken i nyare bilar är inte bara till fördel.

Ibland undrar man vad man egentligen gjort under hela hösten efter tröskningen. Ofta blir det små arbeten som skjutits upp då man haft bråttom. Jag hjälpte också brorsan med deras nya tvättrum som är helt ombyggt. Det hade blivit litet fuktigt i hörnet och myrorna hade börjat bygga där. Men det var inte så stor del av en stock som behövde förnyas. Det är 30 år sedan det byggdes och då användes ännu plast och mineralull som nu är borttagna och ersatta med material som andas.

Och så har vi skjutsat de bättre hälfterna. Bägge lyckades vricka foten och fick till och med brott på något ben. Ett tag så tävlade vi här hemma om vem som haltar mest då jag fick en släng av ischias (jag borde inte lyfta tunga stockar). Men nu skuttar vi åter omkring som kalvar på grönbete – om man nu överdriver litet.

Verandans väggbräder är nu uppsatta men det saknas ännu litet foderbräden och ett par plåtstumpar. Balkongens räcke skall bli trä utanpå rören men det får vänta till nästa sommar. Räcket av rör satte jag upp för 40 år sedan då jag konstaterade att trä ruttnar och blir livsfarligt. Men det ser ju förfärligt ut så jag satte trä utanpå och det skall jag göra igen – men nu med plåt utanpå. Sedan ser man nästan inte alls att verandan är så gott som helt förnyad.

Verandan är nästan återuppbyggd

Takrännorna på husets baksida väntar ännu på att bli uppsatta för det har varit litet för regnigt de senaste veckorna. Det är inte något större arbete men jag måste vänta med att ta bort ställningarna till dess. Sedan blir det att fundera på vintern som troligen kommer också i år. Man borde gå igenom värmesystemet och se till att det är i skick innan det blir kallt. Det är en hel del småsaker som brukar ta tid.

Ute på åkrarna finns det också arbeten som borde göras men det beror helt på vädret. Jag vill inte köra djupa spår med tanke på direktsådden nästa vår. Om det blir torrt väder så skall halmen hackas och slyet vid skogslaggarna tas bort. En stengrop borde också tömmas och fyllas igen. Men allt beror på vädret …

Den yngre generationen (Henrik) har satt upp ett två meter högt staket runt äppelträden. Vi har haft påhälsning av hjortar och de kan förstöra allting på nolltid. Det var tunga rullar men han satte dem att hänga i rotatorn på skogslastaren och lyckades faktiskt på en dag få hela området inhägnat. Att det var regnigt den dagen ser man på all lera som finns i Belarusens hytt …

Hjortstängsel

17 september, 2020 av Nisse

I väntan på regnet

Först hade jag tänkt skriva om hur det kommer skur på skur men så såg jag att en ordentlig storm drog över Österbotten och mellersta Finland. Just nu kommer det inget regn alls även om prognoserna utlovat en liten snipa av det stora lågtrycket. Med litet tur så kan vi fortsätta att tröska redan i morgon kväll.

Det har varit bråttom här i ett par veckor. Och så krånglar min rutter till nätet. Men det är inte tid att felsöka just nu. Tröskan är sönder – inte alls förvånande – och vi har över hälften av vetet otröskat.

Takarbetet sköt alla arbeten framåt så att vi lyckades tömma torken bara en dag innan vi började tröska. Och så har här kommit skur på skur på skur. Inte stora mängder men allting har varit blött nästan hela tiden. Trots allt har det varit så mycket torkväder på eftermiddagarna att den andra flisomgången blev torr just före tröskandet började.

I väntan på tröskväder så började jag laga balkongen. Vi satte upp takskivor i två lager och utanpå dem ett dubbelt lager med takfilt – Dual som limmas utanpå varandra så det blir dubbla lager – och litet tredubbelt i skarvarna. Lutningen är nämligen så liten att takfilten måste vara alldeles tät. Det gör ju inte så mycket i vårt fall för det gamla verandataket finns kvar under balkongen men läcker takfilten så ruttnar nog skivorna så småningom.

Det nya balkonggolvet

Till höger syns plåtkanten som skall föra ut regnvattnet från väggen och på sidorna finns trekantlister som hindrar att takfilten bryts. Det blev en hel del avbrott i arbetet då det kom regnskurar. Den sista kom just då vi skulle lägga på takfilten. Det var en åskskur så vi blev ganska blöta. Det har i alla fall varit varmt och blåsigt så regnvattnet torkade upp ganska snabbt och nu är också balkongens golv klart.

Balkonggolvet klart

Balkongens räck saknas ännu men det får vänta tills vi har tröskat. Utanpå blankorna lägger jag plåtar så att de inte skall ruttna så fort. Trä håller länge men det skall inte ligga så att vattnet blir kvar. Vi hade trallar av trä som balkonggolv men det höll inte alls. Tryckimpregnerat virke vill jag inte ha. Det gamla räcket av svetsade rör skall upp tillbaka men det ser inte bra ut så jag tänker sätta träräcke utanpå för utseendets skull (med plåt).

Sedan blev det två dagar med solsken och tröskandet kunde börja. Det var inga större problem med tröskan i år. Den startade genast och det enda som behövdes var en fjäder till en remspännare. Så vi körde in närmare tio hektar.

Och så började problemen. Jag hade satt en gammal fjäder från en tvättmaskin vid remspännarens hjul och den brast eftersom den var för stor och hjulet slipade av den. Det var ingen stor sak men så började alarmet tuta och slutade inte fastän varvtalet gick upp. Där finns en varvtalsvakt som gör att larmet tutar på låga varv men inte då varven ökar.

Jag hittade inget fel så jag satte en handske ovanpå blinkeländet och fortsatte att köra. Det gick bra tills jag skulle tömma – då brast kedjan till tankskruvarna. Det var bara att köra hem till verkstaden.

Tanken var full med vete och tömningen fungerade inte. Då var det bra att ha en sugtryckfläkt. Med den sög vi bort vetet ur tanken och sedan var orsaken till kedjebrottet klar. Den ena bottenskruven var inte alls kopplad till draget. På den gamla tröskan gick det inte att få in skruven om den inte kopplade på rätt sätt men på den nya tröskan kan skruvens koppling hamna över eller bredvid. Så vi lärde oss att man måste se efter att kopplingen kommit rätt då man sätter i skruvarna. I reservdelslagret hade jag 3/4″ skarvar för kedjan så nu väntar vi bara på regnet – och efterföljande fina tröskväder.

Det blir ingen rekordskörd i år. Den blir ganska dålig. Vädret har inte varit bra för vetet den här sommaren. Baldersbrå finns det däremot mycket av – mest sådant som grott sent så den blommar som bäst. Fukthalten på det tröskade vetet är omkring 20-22 % vilket är ganska lågt i våra trakter.

Det står litet vatten på ytan i svackorna på leråkrarna men de är stadiga efter den torra sommaren. Det går bra att tröska med bordet lågt nere vilket är viktigt vid direktsådd. Jag tänkte i alla fall köra över åkrarna med hacken så att halmen inte fastnar i billarna på såmaskinen nästa vår. Inte för att det finns mycket halm i år. Strålängden har varit ganska kort.

Det är bara att få tröskandet undan och så vänta på nästa vår …

9 augusti, 2020 av

Sådärja.

Det är länge sen Nisse med sitt ”hasi” utannonserade att vårbruket var över och härom veckan kom Kalle med sin halvtidsrapport eller ”mid-term review” som dom brukar prata om i EU. Så ni undrar kanske hur läget är för grönsaksbonden?

Kan därför härmed meddela intresseklubben att kl. 23:14 dennes (8.8.) såddes den sista av grönsakssådderna för säsongen.

8.8.-20 23:14 Sista grönsakssådden för säsongen.

Lite spenat var det som nu såddes och en timme tidigare lite kålrabbi. Lite senare än planerat men ”optimisten” är mitt andra namn så varför inte göra ett försök. Tanken var nog att så i slutet av juli men återkommande regn och ont om tid fördröjde arbetet. Vi får nu se om det blir nåt att skörda av detta i oktober.

Om det nu är lite osäkert med sådden så har jag nog större förhoppningar om att den sista planteringen som gjordes igår kväll hinner bli klar. Vi har nu varmt härligt väder vilket man kan se av alla njutningsfulla bilder som lagts upp i sociala media så även jag inspirerades av det fina sensommarvädret till att posta detta inlägg. Lagom fuktigt är det nu också för en gångs skull och tillväxten är god på de flesta grödor. Jag skall likt Kalle försöka mig på en mer heltäckande skrivelse inom kort. Men nu ska jag ta en dusch och kanske en kall pilsner innan jag avslutar dagen.

7.8.-20 22:15 Den sista sallatsplanteringen för säsongen. Ohi on.
28 juni, 2020 av Nisse

Torrt och hett

I går lyckades jag spruta de sista åkrarna. Det tog tid för jag vågade inte köra annat än tidigt på morgonen då det var litet svalare och fuktigare luft. Brodden var så stressad av torkan och hettan. Temperaturen och fukthalten blev hyfsade först fyratiden på morgonen och sedan var det slut på det hyfsade redan klockan sju. Som bäst var det omkring 17 grader och 60 % luftfukt.

Broddarna har jag inte haft tid att se på alls på grund av takarbetet men nu fick jag en överblick hur de ser ut. Det är tvärtom i år eftersom de goda mullåkrarna är helt uttorkade medan leråkrarna tycks ha hållit kvar fukten litet bättre. Till all tur fick vi ett åskregn för litet över en vecka sedan. men det var mycket lokalt för vi fick 20 mm medan det bara kom 5 mm i norra delen av Hindersby och ingenting alls i kyrkobyn. I Borgå var det störtregn och Henrik måste åka dit eftersom verandan blev översvämmad och vattnet rann ned i källaren.

Samtidigt var det ett ordentligt åskväder och blixten slog ned alldeles invid oss. Men det blev inga problem med elektroniken – det verkar som om nedgrävandet av elkablarna avhjälpt åskproblemen.

Broddarna var inte så dåliga på leråkrarna utom där vi kört till skogen i vintras. Det var ingen tjäle så vägarna blev ordentligt tillpackade.

Broddarna 25 juni 2020

Tyvärr var det inte överallt lika bra. På vissa ställen har brodden lidit av torkan. April månad var riktigt torr så det fanns just ingen vårfukt i jorden heller.

Torkan syns på många ställen

Ogräs fanns det ganska vanligt utom på två åkrar där baldersbrå höll på att ta över helt. Det var på Brennendjin där jag hade sått in vallfrö (timotej och klöver) så jag var tvungen att spruta med tribenuron (Trimmer eller Express) som inte borde ta kål på klövern. Till all tur är det också effektivt mot baldersbrå vilket jag tydligt märkte följande dag då baldersbrån krökt ned sej. Annars hade jag haft djungel där.

Baldersbrå (och litet vete)

Det var årets baldersbrå för fjolårets syntes nog men ganska litet så förra höstens glyfosat tycks ha fungerat bra. Överårs baldersbrå är inte alls så lätt att bli av med.

Aaltjärri som är en skogsåker var nästan bäst – troligen för att den inte torkat ut lika illa som åkrarna utanför skogen. Det var bara ett fåtal fläckar som var dåliga. Torrt var det där också för den pöl som alltid brukar vara våt var nu torr och stenhård.

Aaltjärri 27 juni 2020

I enlighet med efterklokhetens dåraktiga visdom så borde jag ha sått nån vecka tidigare. Men jag är van att vänta eftersom direktsådd absolut inte får ske på fuktig lerjord. Då packar den till leran alldeles förskräckligt. Fast allting var ju torrt redan i april i år … Man får anmäla sej till de okunniga amatörjordbrukarnas förening.

Det allra viktigaste med odlandet på lerjordar är att passa på med såtidpunkten. Det får inte vara för vått men inte heller för torrt utan det är på timmen när man måste så. Och i år blev det för sent. För de besvärliga lerjordarna har alla andra åtgärder just ingen betydelse. Det viktigaste är regnet. Det får inte komma för mycket och inte för litet och det måste komma i lämpliga mängder vid rätt tidpunkt.

Och så är förstås markstrukturen viktig. Den försöker jag förbättra med vall för på den tiden vi hade kossor så var strukturen betydligt bättre på grund av den myckna vallen. Nu är jag bara litet orolig hur det gick för vallfröet på grund av torkan. Möjligen måste jag så om det.

På en liten bit leråker finns det inget vete alls för där planterar Henrik mera äppelträd. Det går att gräva gropar med maskin men kokorna är så stenhårda att han måste ta till storsläggan för att få sönder dem. Nu är det bra med den lilla Kubotan för han kör vatten med den mellan äppelträden.

Äppelträdgården utvidgas

Det är ungefär 0,3 hektar som skall få omkring 150 äppelträd. Men det finns ännu många hundra fler i lager som den flitiga trädgårdsmästaren har ympat med gamla traditionella sorter. Det är överflödets problem och att det gick några tiotal till Lovisa museum hjälpte inte mycket.

Nu väntar vi på det regn som utlovats till tisdag men man vet aldrig hur mycket det sist och slutligen kommer. Ett sakta sommarregn nästa vecka på totalt 40 mm är på önskelistan men efter den här hettan kan det bli åskregn eller vad som helst.

21 juni, 2020 av Nisse

Johannifirande år 2020

Det är ett litet annorlunda år på många sätt. Men som vanligt så bygger vi den här tiden eftersom det är torrväder. Vi sitter på taket liksom i fjol och lagar nu baksidan. Den är lättare eftersom där inte finns någon vinkel men där finns två tuutar (skorstenar).

Fint pärttak (från 1930) under plattorna (1949)

Det är bättre att arbeta på baksidan för där är det mera skugga men upp på taket har det varit obarmhärtigt hett. Bara på kvällen går det an att arbeta där.

På torsdagen hade vi hård åska i södra Hindersby. Blixten slog ned alldeles intill. Vi stod i ladan med Henrik och såg blixten och det small direkt så det var nära. Det var ett mycket smalt området som drog förbi längre söderut. Henrik måste åka till Borgå för det hade kommit så mycket regn att det hade kommit in vatten i deras veranda och källare. Han måste riva upp golvet i källaren.

Till all tur klarade sej nätet förutom på ett par ställen där elektroniken gick sönder. Vi hade satt upp presenningar på taket även om pärtorna var i gott skick. För broddarna var det mycket välkommet med 20 mm regn för torkan har varit ganska tuff hela maj och juni. Jag funderade på om man skulle våga spruta eftersom brodden var så stressad av torkan men nu blev det bättre.

Ett tag såg det ut som om vi inte skulle få någon lövad midsommarstång i år men Fornminnesföreningen beslöt i alla fall att ordna en uppsättning på distans. Jag tog ned johannistandjin med den långa skogslastaren som har en 8,5 meters arm så den höll långt över 2 meters distans. Sedan fick folk med sej rep hem och de band löv runt dem på distans.

Trots allt måste vi samlas för att binda lövslingorna kring stången och det kom 50 personer som höll picknick på distans runt stången. Vi hade ingen kaffeservering i år. Och så lyfte jag upp stången med lastaren vilket gick bra utan att jag fick sönder den.

Stången uppe utan olyckor

Det blev i alla fall ett traditionellt Johanni också i år. Glatt Johanni till alla bondbloggsläsare !

Johannistang i Hindersby år 2020

5 juni, 2020 av Nisse

Potatisen är i jorden

Vanligen sätter vi potatis varje år men i fjol blev det ett mellanår. Mest på grund av taklagandet som jag hade bråttom med medan det var torrväder. Torrt var det ganska länge i fjol men det visste man ju inte i början på juni då potatisen skulle sättas. Man tänkte att vi kan köpa potatis ett år. Det var ett stort misstag som vi ångrat hela året.

Det var problem att hitta bra sättpotatis eftersom vi inte hade egna. Ofta har vi satt tio olika sorter men i år fick vi sätta det som fanns att tillgå. Visst fick man köpa sättpotatis men inte riktigt de sorter vi ville ha. Vi har nästan hela vintern ätit två år gammal potatis som är riktigt god bara man skär bort de svarta fläckarna. Den är faktiskt godare än den potatis man får köpa i butikerna som ser bra ut men inte smakar nånting alls. Och potatis är min basföda. Det bästa jag vet är potatis med knaperstekt fläsk. Så länge vi har potatis och ved från skogen så klarar vi oss. Fast kaffe är nog en livsnödvändighet också :-).

Potatislandet år 2020

Det var torrt både i april och i maj. Då jag skulle fräsa potatislandet så var ytan så hård att den stora Zetorn hoppade omkring och brytbulten brast på fräsen. Men lustigt nog blev den frästa jorden riktigt fin och snygg utan kokor. Sedan blev det bråttom att sätta för det började regna. Enligt traditionen så sätter vi alltid potatis då det regnar och då den är satt så upphör regnet. Så också i år. Men till all tur så kom det mera regn på natten. Vi har nu fått 12 mm efter sättandet och i morgon och i början på nästa vecka skall det komma mera.

Regnet är inte så bra för takarbetet men det är mycket bra för brodden eftersom åkrarna är så torra efter den torra våren. Och så fick jag tid att göra en hel del regnvädersarbete som var ganska behövligt. Lilla Zetorn började få problem med kylningen så den hamnar in på verkstaden och jag har ännu inte bytt kylarslang på stora Zetorn. Fördelen med många (gamla) traktorer är att man kan byta då en går sönder. Nackdelen är att det sedan står tre dåliga traktorer i väntan på reparation.

Det blev åter en hel del beställningar av reservdelar. Vanligen blir det minst två beställningar för varje reparation för man märker snabbt att man glömt nån liten pryl som är absolut nödvändig. Just nu skall jag bygga om hydrauliken på MF165 och det är extra besvärligt för den har underliga gängor som det behövs speciella adaptrar för. Det finns färdiga satser med yttre hydraulik för MF165 men jag gillar dem inte eftersom de blir i vägen för mina stora stövlar. Så jag sätter en skild ventil på ena bakstänkskärmen i stället.

Skogsvagnen skall ha dubbelverkande hydraulik för styrningen medan släpvagnens kipp skall ha enkelverkande. Det går att fixa med en trevägsventil men jag tänker sätta in en snabbkoppling på returen som jag sedan kan koppla till det ena uttaget från ventilen. Då blir ventilen enkelverkande.

Vi är ju sena med direktsådden så det är ännu inte dags att ”se på broddarna” fast grannarna har snygga och jämna broddar. Vetet verkar i alla fall gro ganska bra och i år finns det nästan inga halmhopar eftersom jag körde med hacken före sådd. Det lönade sej verkligen. Visst finns det halm på ytan men det är bara bra för den håller kvar fukten. På mulljordarna körde jag med hacken så lågt nere att den gjorde en grund jordbearbetning och myllade ner en hel del halm.

Direktsådd brodd på den halmhackade mulljorden

Torra försomrar räknar jag med att direktsådden är bra för markfukten eftersom den orörda marken har kvar kapillärfunktionen som ju bryts av då man plöjer. Fast våta försomrar så är det en fördel att ha plöjt så det är svårt att säja vad man borde ha gjort eftersom man aldrig vet i förväg hur vädret blir nästa sommar.

Men det är alldeles klart att efter köpet av Rapiden så har jag inte en gång haft sådana öknar som det ibland blev med den gamla Simultan. Den hade så dåligt tryck på billarna att de var mera i luften än i jorden om det fanns kokor. Och en torr sommar så grodde då inte utsädet. Rapiden har så stort tryck på billarna att de till och med i år efter den torra våren skar genom ytan.

Men det är vädret i sommar som avgör hur skörden ser ut i höst. Nu ser allt ännu hoppfullt ut och jag hoppas bara att det inte kommer något 50 millimeters regn som i fjol då vi hade en Svansjö på åkern. Där fanns inte ens ogräs i vår då jag sådde den svackan.

Snart börja syrenerna blomma – åtminstone efter tisdagen då värmen kommer tillbaka. Då fortsätter också takarbetet.