Skogsarbete 2024 i köld, snö och regn

Efter att ha tappat hjulet i skogen så fick vi förra veckan igång skogsarbetet igen. En vecka gick förlorad på grund av köld (-20…-29 grader) men nu har vi kört ut mest torra träd. På grund av kölden vågade vi oss i år på en bit sankmark där det fanns en hel del torra träd som vi inte fått bort tidigare. Nu gäller det att få ut dem så länge priserna på energived är hyfsade.

Torra granar
Stockträd som torkat

Visst gnisslar man tänder då man ser stora stockträd som torkat. Delvis är det granbarkborr men det verkar också som att de senaste heta och torra somrarna har varit dåliga för granarna. De bästa torra stockarna sågar vi själva för det blir ganska bra virke av dem men vi har så mycket att största delen går till energived. Det blir ingen props i år alls – bara stock eller energived. Det riktigt dåliga virket (halvruttet) flisar vi åt oss själva. Det blir en hel del damm men visst ger det värme.

Numera använder jag stora Farma som fälljärn. Och jag lärde mej att man skall backa mot stammen – efter det att jag fick ett murket träd över kylaren. Det hände ingenting värre men slangar och hydraulik läcker nog litet (Belarus har servostyrningen framför kylaren). Kylarplåten blev skrynklig men det kan man leva med. Att använda lastaren då man fäller ger en betydande säkerhet och det är lättare att få trädet att falla precis dit man vill. Det är viktigt då vi sysslar med “gammaldags” skogsbruk och sparar ungskogen så vi inte behöver plantera.

Vårt starka fälljärn

Egentligen är vårt skogsbruk åter på modet. Nu skall det vara “kalhyggesfritt” (märk väl INTE “hyggesfritt” som man i Sverige kallar det) och det har vi sysslat med i alla tider trots att “experterna” pratat för kalhyggen och plantering. Vi sparar massor med tid och pengar genom att inte plantera utan använda naturlig föryngring. Det krävs litet mera tankearbete men hjärnan har ännu inte gått varm av det.

Dagarna är ännu så korta att man orkar vara i skogen tills det blir mörkt. Då man inte kan läsa siffrorna på måttbandet så är det dags att köra hem. Visst kan man ha pannlampa men den hjälper inte då man skall välja ut träd som skall fällas. Det behövs också litet träning innan man kan ta längre dagar. Men friskt och bra känns det att vara i skogen. Och så somnar man bra efter en skogsdag.

Det var inte så bra med tre dagar plusgrader för det började slå igenom på vägarna som varit så fina att vi kört på vägväxeln. Hård blåst och snö gjorde också sitt till att våra vägar inte mera är så bra.

Plusgrader i tre dagar förstörde vägarna

Snö och blåst är ett elände också inomhus. Jag tyckte att jag tätade den nya väggen men tydligen var det alltför dåligt för det blåste in snö i uthuset. Nästa sommar gäller det att täta på allvar. Men ladan vägg höll tätt (med takfilt mellan två lager bräder).

För glest – bara att göra om

Det har varit ganska fina vinterdagar (före snöstormen) – faktiskt riktig vykortsvinter. I morgon skall det bli solsken och prima skogsväder (-12 grader) men tyvärr blir det åter slaskväder nästa vecka.

Vykortsvinter

Kall inledning av 2024.

God fortsättning på Er gott folk. Och då tänker jag i första hand på det nya året och inte på vädret som råder.

I skrivandes stund ligger termometern på -31°C och det har varit blott en par-tre grader varmare under dagen. Ytterligare ett par kalla dagar med dylika temperaturer utlovas innan det svänger. Påbörjade lite bottenröjning av en rotpost i mellandagarna men hann bara börja innan det blev onödigt kallt i skogen. Lite vägar har jag kört upp så dom fryser till bra nu och bär säkert tunga fordon sen när avverkningen inleds. Bottenröjer själv för att på så vis kunna ta tillvara lite flisvirke och det kan behövas om det fortsätter så här kallt i vinter för även om det är blott hallen och bostaden som värms så här års så går det åt en del.

Som tur var flisade jag innan jul och fyllde silon förra veckan medan det ännu var varmt så jag har inte behövt bråka med traktorerna i denna kyla. Ny fyllning behövs nästa vecka men då lovas till och med lite plusgrader. Om det sen blir så varmt återstår att se.

Olav flisade ett par lass innan jul.
Lite rågblandad flis i silon som borde räcka till nästa vecka.
Fyr i pannan 🙂
Inga problem hålla inställd temperatur trots kyla då växthuset är stängt.
Sotar man lite mellan varven så hålls rökgastemperaturen på moderat nivå.
Är glad över att jag valde panna med sotning från sidan, blir oftare gjort när det är lätt.
Ljus färg tyder på ren förbränning och i det blå tycks någon fly kylan.

Att åren inte är syskon är ändå en välsignelse, för 4 år sen denna dag höll jag på med lite “höst”-plöjning. Nu är allt så nersnöat att man får väl börja fundera vad man hann plöja när “höst”-anmälan ska göras om ett par veckor, om dom nu fått ordning på programmet tills dess.

Bifogar bild så känns det kanske lite varmare 🙂

“Höst”-plöjning 4 januari 2020

Med önskan om ett gott nytt odlingsår 2024 från grönsaksbonden.

Sura vi från skogen gå

Sura vi från skogen gå
traktorn saknar bakhjul.
Inga delar än vi få
alla firar snart jul.

(melodi: Glada vi till skolan gå)

Säg den glädje som varar. Traktorn var i fint skick men ett par dagar före jul tappade den ena bakhjulet. Det är flat mark där vi kör men det finns stora stubbar och vid en sådan så krängde traktorn så illa att ena bakhjulet drogs loss. Problemet är inte nytt för jag har tappat bakhjulet förut. Den ställbara spårvidden är annars bra men hjulnaven måste spännas åt ganska ofta för att hålla. Det gick bra så länge vi inte rörde bultarna men så började kättingarna ta fast i lastarfästet och en hjulet måste flyttas ut ett par centimeter. Jag borde förstås ha spänt bultarna tidigare. En annan orsak är att kilarna mellan axeln och navet slitits och blivit lösa. Nu bröts ena navet sönder och det tar lång tid att få nytt på grund av julen.

Bakhjulsnav med sönderbruten låsning (nedre delen)

Det var inte så roligt med tre söndriga traktorer men så fick jag kättingar till stora Zetorn veckan före jul och nu är det inga problem med att köra snö och flis. Jag försökte med dubbar på bakhjulen men de är leksaker jämfört med ordentliga kättingar. Det gick att köra snö utan kättingar så länge fyrhjulsdriften fungerade men inte med bakhjulsdrift utan kättingar.

Snökättingar – inte för skogsarbete

Jag trodde inte jag skulle få kättingarna före jul för Schenkers “spårning” visade ingenting alls. Plötsligt kom de bara. Och det är inte första gången som spårningen inte ens kommer igång innan leveransen är ett faktum. Ganska onödigt system.

Bakhjulsnavet bröts sönder då hjulet kom loss. Det är ett elände med helgdagar då man måste få reservdelar snabbt och allra värst är julhelgen – som ju fortsätter ända till trettondagen. Det blir inte någon julefrid då traktorn står i skogen och ingenting rör sej – speciellt inte leveranserna.

Nu hann jag i alla fall få in en beställning till hovleverantören i Estland. Smärtfritt gick det inte för min bank i Finland har problem med att verifiera kortbetalningar i utlandet. Mest blir det bara “Något gick fel”. Hela banksystemet börjar klappa ihop.

Till all tur skaffade jag mej ett kort i en tysk nätbank för något år sedan. De har inga kontor alls men allt är gratis och fungerar. Så jag flyttade pengar till nätbanken och betalningen gick utan problem. Man börjar fundera vad man behöver den finländska banken till över huvud taget ….

Dan före julaftonen monterade jag upp min hydrauliska verkstadspress på 20 ton och pressade ur de gamla bultarna med förstörda gängor i ett gammalt nav.

Urpressning av bult ur nav

Just den här bulten försökte jag tidigare slå ur men det gick inte ens med värme från gassvetsen. Det var inget problem att pressa ur den – men en ordentlig smäll blev det. Jag lärde mej att det behövs en mängd stödjärn av den grövre sorten för att stöda arbetsstycket. Med 20 tons tryck behövs det kraftiga don. Det var också lätt att pressa i de nya bultarna.

Julaftonsdagens förmiddag gick till att montera det gamla navet på axeln och med lilla Zetorns lastare lyfta upp bakhjulet. Det var besvärligt för en stor stubbe med stora rötter fanns precis under bakhjulet. Det gick en hel del arbete med motorsåg, spade och järnstavur att få tillbaka bakhjulet. Det var alldeles tillräckligt varmt för det arbetet. Till slut fick vi fast hjulmuttrarna och kunde ytterst försiktigt börja köra hem traktorn.

Julaftonspyssel 2023

Det blev litet tid för julfirande också i år men sedan måste vi ut i skogen igen för det kom mera snö och det gällde att köra upp spåren på nytt. Jag vet inte hur många gånger vi kört upp spåren i år … Vägarna är ganska bra över åkrarna och delvis i skogen men det finns ännu stora gropar med vatten i bottnen. Vi hoppas att de fryser då det blir kallare. Då måste nysnön vara tillpackad så den inte isolerar.

Det har varit problem att starta lilla Zetorn men ny solenoid kom i fredags. Till all tur startar den om man lyckas få den ett varv runt – men då skall motorvärmen ha varit på i en timme. I motsats till Belarus och stora Zetorn som har 24V startmotor så har den bara 12V. Vanligen räcker det bra till men i den här kylan har det blivit problem.

Vi måste sätta kättingar på gamla MF165 nu då vi har en traktor i verkstaden. Den är förresten bäst att köra upp spår för den är lätt och har breda ringar. Den far som “ein vatunock” över alla blöta ställen. Nu har vi kört upp breda spår och nästa vecka skall det bli ned till -30 grader så då borde vi nog få fina skogsvägar.

Skogsvägen över åkrarna – nu behövs bara köld

Vi har 40-50 cm snö i skogen så det är inte så trevligt att pulsa i snön och såga för det är fullt på alla kvistar också. Just nu har vi kommit till en stor stenbacke där vi inte varit på 20 år eftersom det saknades broar över ett dike. Det fixade vi i fjol så nu skall vi plocka bort en massa kullfallna och torra träd. Problemet är att hitta körvägar mellan stenarna. Få se om vi får mera verkstadsarbete innan våren.

Solen skiner över gnistrande snö just nu men med -30 grader blir det närmast inomhusarbete nästa vecka. Maskinerna går lätt sönder i sådan kyla – om man ens får dem att starta.

Gott Nytt År till alla !

33%

Det gled in på plöjning i kommentarerna i förra inlägget så jag gör ett skilt inlägg i saken då det varit lite knepigt med plöjandet i höst.

På satellitbilden från 28:e oktober ser man att det var många som plöjde efter snöfallet veckan innan.

Vädret ställde till problem med skördandet vilket jag beskrev i förra inlägget och det ledde till att plöjningen också blev på hälft. Man vill ju inte ge sig tid till plöjning innan skörden är klar. Vanligtvis räknar jag oktober till skördemånad och november viker jag åt plöjningen. Men när snön kom tidigt och det blev för kallt för skörd så kopplade jag i plogen lite tidigare i år och körde några skiften under de dagar då det var lite varmare eller blott några minusgrader. Valde några mindre åkrar som man kunde plöja klart på några timmar för under kalla nätter fryser vändtegarna och där man kör i snön, som annars isolerar bra, till så det kan vara svårt att fortsätta en ny dag. Lite fruset får det vara men jag brukar sätta gränsen vid en 2-3 cm tjälskorpa, skivristerna bör lätt skära igenom i alla fall. För även om det går så blir det inte så snyggt plöjt och påfrestningarna på utrustningen samt bränsleförbrukningen ökar när det är fruset.

14.11.2023. Ännu en åker vänds i goda förhållanden.

Läste i en plöjningsgrupp jag följer hur man neråt Europa förundrade sig över hur vi plöjer när det är snö på marken. Man menade att man aldrig ska plöja ner snö då det kyler ner jorden och leder till sänkta skördar. Jag blandade mig i diskussionen och skrev att lite snö gör väl varken till eller ifrån då marken ändå oftast fryser en fot eller två. Jag har ofta plöjt i snö och 10 cm snö är i alla fall inget problem snarare tvärtom, det är ljust och fint och traktor och plog hålls rena. Är det lös och torr snö flyger den iväg samtidigt som jorden vänds så tiltorna lägger sig väl. Prövade plöja lite i medlet av förra veckan, det gick men blev inte så snyggt då det fanns små frusna fläckar här och där så nu får jag nog förklara plöjningen avslutad för i år.

Ett annat problem som störde plöjningen i höst är kravet på 33% växttäcke, det blev inte heller enklare av de något oklara reglerna över vad man fick plöja eller inte och vad som räknas som godkänt växttäcke. En del grödor som morot, lök och potatis godkändes inte och permanenta vallar fick man inte heller räkna in. Jag gillar överhuvudtaget inte dylika schablonmässiga krav, det hade nog varit bättre med nån form av “morot” åt dem som har möjlighet och intresse av att hålla grönt över vintern. Att den våta hösten försvårade sådd av höstgrödor gjorde ju inte saken bättre. Har förstått att växttäckeskravet är något som omfattar hela EU men nog har dom betydligt lättare att uppfylla kravet längre söderut där höstsådda grödor är lättare att förverkliga än här i norr. Ställvis finns också här jordarter som är svåra att plöja på våren och vårbrukestiden är kortare så att plöja stora arealer på våren är inte så lätt.

Själv hade jag tänkt täcka halva växttäckeskravet med höstvete och hade gödsel och utsäde klart men regnet och den utdragna skörden gav inte tid eller möjlighet till sådd. Jag tyckte att det blev för sent men i och för sig så kunde en sen sådd ha lyckats i höst då det var varmt ännu en bit in i oktober. Räknade just att jag har närmare 60ha att plöja i vår och även om jag säkert sår en del saneringsgrödor som det inte är så bråttom med så är det nog lite väl mycket att plöja under bråda vårbrukstider.

Denna åker godkänns inte som växttäcke ty här har det odlats morot. I mitt tycke är åkern “grönare” än mången lättbearbetad stubbåker. Dagens kultivatorer och tallriksredskap är så pass effektiva.

Sätter in en favorit i repris från början av bondbloggskarriären 🙂 vi har kanske nytillkomna följare som inte sett den tidigare.

Blåst av meteorologen.

Jag ogillar folk som skyller på andra och försöker också själv undvika att göra detsamma men nu har jag ändå svårt att hålla mig. I höst lämnar nog en del oskördat för oss och det är till stor del meteorologernas fel.

Vi har ju blivit lite bortskämda med varma höstar så här i klimatuppvärmningens tidevarv så en varm höst förväntades speciellt som 3 månaders prognosen i början av oktober utlovade betydligt varmare väder än normalt i nordeuropa och norra Sibirien. Ännu i medlet av oktober höll meteorologerna fast vid att det skulle hållas varmt en tid framöver om än det kunde bli lite snö och ett par tre dagar kallare väder till veckoslutet för en månad sen. Följande vecka, den sista i oktober, skulle det åter bli varmare med upp till 5 plusgrader på dagarna och kring nollan på nätterna samt framför allt så lovades det uppehåll mer eller mindre hela veckan. Och det sistnämnda var ju något man gått och väntat på hela hösten. Men nu gick det inte riktigt så, utan istället för två tre dagar kallt så blev det två tre veckor med fortsatt kallt väder.

14.10.2023 Handplockning av lök.
Effektiv tänjning av musklerna på “FinneFarm outdoor gym”

Under den våta perioden i början av oktober skördade vi in kålen, som växer ovan gjord och på så vis inte är lika väderberoende, i väntan på den torra veckan som brukar komma varje höst. Löken och morötterna planerade vi ta in då det torkade upp för även om åkrarna bar maskinerna rätt hyffsat så kom det väldigt mycket jord med vid upptagningen. I medlet av oktober började vi ändå misströsta och konstaterade att ska vi ha nån lök i lager så är det nog till att börja plocka för hand, så under veckoslutet plockade vi lök för brinnkära livet. Det blev att gå böjd några dagar och musklerna bak på låren töjdes till den milda grad att man blev så vig att det inte var några problem att se sig själv där bak.

Efter att det mesta av löken var bärgad tog vi in rödbetor och gulbetor maskinellt eftersom dom lättare fryser ifall det blir kallt som det då lovades bli ett par dagar. Morötterna skulle vi satsa på under den torra veckan som skulle följa. Onsdag 18 oktober kom det som utlovat 4 cm snö och det blev också kallare men snön skyddade marken så den hölls tinad. Jag oroade mig inte för nästa vecka skulle det ju bli varmare och lite snö under upptagningen är ju inget ovanligt.

20.10.2023 Handskörd av morot i väntan på varmare väder.
Inte ens daggmaskarna väntade vinter ännu.

Under veckoslutet ändrades rapporterna och det kalla vädret väntades fortsätta ännu några dagar. Dessutom så hade en del av snön där solen kommit åt smultit så att jorden börjat synas och kylan fick på så vis fritt fram. Nu började jag bli orolig och beslöt att för att åtminstone rädda morötterna att täcka in åtminstone en del med halm som isolering. Efterlyste sålunda halm eller hö och halmspridare och fick faktiskt tag på både och i den egna byn. Tisdag den 24:e halmade jag in ungefär en tredjedel av morötterna. Det visade sig senare att de också var de enda som klarade den långa kalla perioden som följde. Såtillvida hade meteorologerna rätt att det blev uppehåll i hela 10 dagar men istället för kring fem plusgrader blev det snarare minus fem.

24.10.2023 Halmtäckning av morot.

2.11.2023 Full vinter i Långmossen.
6.11.2023 Snön smälter och skörden kan fortsätta.

Ett rejält snöfall i månadsskiftet gav ytterligare isolering och jag närde förhoppning om att den lilla tjäle som fanns innan täckningen skulle tina underifrån av jordvärmen. Några dagar in i november blev det varmare och kom regn så snön smalt bort och skörden kunde fortsätta. Det var fortfarande lite fruset under halmen, tydligen hann jordvärmen gå ur jorden innan jag fick dem täckta men morötterna verkade ok. Blasten hade ändå farit så pass illa att det nu blev att skörda för hand. Vi hann ändå få alla halmade morötter skördade innan ny snö och det åter blev kallare väder.

10.11.2023 Det mesta av de halmtäckta morötterna skördade.

1992 i repris?

Det är inte första gången under min över 40 åriga odlarkarriär som vintern överraskat. Det börjar allt mer likna året 1992 då det började snöa redan den 9:e oktober och temperaturen föll med 10 grader. Vi hade då liksom i år haft en varm och fuktig höst när, precis som i år, ostliga vindar förde med sig snö och kyla. Då blev det ändå både snörikare och kallare än i höst, vi hade ner mot -23 grader och 30 cm snö i slutet av oktober medan vädret i november var varierande. I början av december blev det så varmt att skörden och höstplöjningen kunde slutföras, det blev sen ingen riktig vinter det året. Inför och under julen hade vi flera stormar som drog förbi. Få se hur vintern fortsätter i år?

Vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund som vi diskuterade med i programmet Lördax under bondbloggens tidiga år brukar nämna NAO index och El Niño-/ La Niñafenomen som delaktiga i vädrets utveckling. Det vore intressant att ta del av uppgifter om dessa från 1992 för att se om förhållandena var likadana då som i höst.

Det blev höst också 2023

September lär ha varit rekordvarm men hos oss var det ganska normalt. Egentligen har vädret hela sommaren varit ganska vanligt (på 70 års sikt) utom juni som var alldeles för torr. Det började komma litet regn efter midsommaren och sedan har det varit litet regn men åkrarna har varit hårda och burit maskinerna riktigt bra.

Det som var ovanligt den här sommaren är att det inte varit en enda frostnatt förrän nu i oktober. Förra natten var det litet frost och nu är det ett par minusgrader. Sommaren fortsatte ända fram till oktober månad men sedan vände det ordentligt. På en vecka fick vi två större regn – totalt 70 mm. Nu står vattnet på åkrarna. Och så blev det kallt.

Vatten på åkrarna den 8 oktober 2023

Det går inte att köra på åkern nu men vi har alla höstarbeten undan. Jag har sprutat glyfosat på alla åkrarna utom den insådda. Det var i år nödvändigt att hacka alla åkrarna också på grund av att en massa ogräs grott först i juli – efter det att besprutningen var förbi. Vanligen försöker jag tröska med möjligast låga stubb så att tröskans hack sköter om att man kan så direkt. Nu måste jag lyfta bordet så att inte tröskan hela tiden skulle fastna i en mängd ogräs (se bilden i Tröskningen började – tröskan sönder). Därför måste jag köra en extra tur med Perugini-hacken. Det var tungt så det gick en massa extra bränsle i år. Klövern i den gamla vallen var också tung att hacka.

Massor av fin klöver – och det är återväxten …

Jag renoverade hjulfästena på Perugini-hacken och det var ganska besvärligt för det ena var söndernött. Det fanns gamla bussningar av plast … Jag vet inte om de var original men de var helt borta på ena hjulet och mycket nötta på det andra. Nu bytte jag ut dem mot stålbussningar. På ena sidan måste jag svarva upp fästet eftersom det var så nött.

Gamla hjulfästesbussningar av plast …

Hacken är annars i bra skick och gör ett bra arbete men i vått gräs eller klöver är det tungt. Till och med Zetorn på 140 hästkrafter storknade ett tag. Det var förstås bättre än förra gången då remmarna ( fyra 17×1900 mm) brast. Nu var det bara att starta om. I alla fall har jag nya kilremmar i reserv för framtida behov. Jag hittade en bra firma i Tyskland som säljer kilremmar av samma märke som här men priset är under en fjärdedel. Frakten var också billigare.

Perugini-hacken efter klöverhackning

I år sådde jag för första gången på länge höstvete. Erfarenheterna var tidigare mycket dåliga eftersom vi har platta åkrar med många svackor. Men nu finns det nya sorter som lär vara vinterhärdiga så jag köpte en storsäck Ceylon för att testa. Med tanke på de torra försomrarna så skulle höstvete vara betydligt tåligare. Grannarnas höstvete blev också fint i år. Tyvärr så störde regnen så att sådden blev alltför sen. Nu hoppas jag bara att vädret blir någorlunda varmt resten av hösten.

Gäss har vi tidigare inte sett annat än i små flockar men nu kom det tusentals fåglar. De gillade tydligen våra obearbetade åkrar med strandtomt (halva åkern låg under vatten). September har varit så varmt att gässen började flytta på allvar först nu.

Gässen kom den 9 oktober 2023

Efter den 1 oktober får man hacka mångfaldsogräsåkrarna men jag lät bli eftersom blåklinten blommar som bäst. Den grodde så sent (först i juli) och det september har hållit kvar blommorna. Jag gillar skarpt den intensivt blåa färgen hos blåklinten.

Blåklint i mångfaldsogräsåkern

Nu trodde man att höstbrådskan var förbi men i går blev det så kallt att jag satte igång flispannan. Den har varit avstängd sedan början på juli och vi har värmt varmvatten då solpanelerna gett ström eller elpriset varit noll eller under noll. En femhundra liters boiler håller värmen ganska länge. Varmvattnet är friskt för det kommer genom en slinga inne i boilern. Men nu började det bli svalt i huset. Nåja, pannan gick en timme och sedan brast flisskruven. Så jag har hackat loss den halvt inkrupen i pannan och svetsat ihop bitarna. Fast man får vara glad att det inte hände mitt i vintern. Nu skall jag beställa en reservskruv så man kan byta snabbt nästa gång det blir problem. Och problem blir det alltid …