Skogen är bondens bank, heter det. Men nu har det dykt upp en massa bankrånare – flera miljoner … Och det är frågan om vem som hinner före – vi eller bankrånarna. Vi hade bråttom hela februari med att fälla och köra ut alla stora granar som vi hittade. Nästa sommar kan det hända att bankrånarna angriper dem och så har vi igen fullt av stora, torra granar i skogen.
Jag läste nyss i senaste Land Skogsbruk att man försökt kapa vindfällen vid roten för att minska antalet granbarkborrar. Det lyckades ganska bra och antalet barkborrar minskade med två tredjedelar (Tomas Gullberg i Land 10, 25.2 2025). Helst bör de kapas tidigt på våren. Det går bra med en motorsåg – annars får nog enskilda vindfällen ligga kvar. Vi behöver mera enkla metoder att minska angreppen.
Även om priset på energived är ganska bra så förlorar en stor torr gran kring hälften av sitt värde. Man blir litet sur på eländet. Vi har en hel del stora granar som kan säljas som svarvstock till ganska högt pris. I fjol fick vi nästan 100 euro per kubik och då var energiveden litet på 50 euro per kubik.
I många herrans år har vi mest bara gallrat bort de sämsta träden även om vi börjat fälla de överstora granarna. Men granbarkborrarna har förstört många fina träd och nu försöker vi ta bort de stora granarna innan barkborrarna tagit kål på dem. Om små granar torkar så blir det inte så stor förlust så de får stå kvar.
Man blir förvånad över hur mycket stora träd det finns för då skogen är gammal så ser ett normalt stockträd litet ut. Vi har haft ganska liten andel gallringsskog. Vi har förnyat mest smala remsor på nordsidan (för att inte få in så mycket gräs som kväver de små plantorna). Men i år blev det flera bitar där de stora granarna hade torkat. Till all tur fanns där en hel del små plantor.
På bilden ovan ser man hur mycket torra granar det fanns och hoparna med färska stockar i bakgrunden är ganska små.
Hopen med energived – mest torra granar – är ungefär 2 meter hög. Den lilla lastaren på Zetorn som vi kör ut med är inte så stark och lyfter inte så högt. Den går bra med torra granar men med stora svarvstockar blir det att lyfta en ända i taget. Ibland måste jag lyfta upp de största svarvstockarna med stora lastaren.
Det har varit extra fint skogsväder utom en vecka som var litet för varm. Och vi har haft mycket litet snö i år. Det gör arbetet lättare på gammal åkermark där vi har huggit i år. I stenbackarna kan det vara bra med mycket snö som packar bra då den är blid.
Det som har varit mindre bra är att där finns djupa skogsdiken och ibland måste man fälla över diket. Det är ett elände att klättra ned i diket och sedan försöka komma upp igen. Mindre träd lyfter jag över diket med lastaren men de stora måste jag kvista först för att orka lyfta dem. Det går om man först kapar en svarvstock från roten (580cm). Utan den stora lastaren på traktorn skulle det inte bli till nånting.
Det var ganska lätt att kvista och kapa de stora torra granarna men de färska är betydligt besvärligare. Det går an där det varit tät skog så att man får två svarvstockar (1160 cm) förrän det börjar komma större kvistmängder. En stor gran stod ganska fritt och var otroligt yvig. Det blev mest bara kvistar av den och man hade problem att kliva över de stora kvisthoparna. Och krokig var den. Fördelen med svarvstock är inte bara priset utan stockarna får vara litet krokiga och litet ruttet i mitten stör inte eftersom den blir kvar efter svarvningen. De långa stockarna kapas ju i kortare bitar före svarvningen.
Jag fick också problem med de färska träden för det kom kåda på glasögonen (som ju annars skyddar bra). Jag måste beställa putsdukar från Zeiss för att få dem någorlunda rena efter dagens sågande.
På tal om problem så lyckades jag köra över lådan med motorsågen eftersom fästet brast. Sågen klarade sej och jag behövde bara byta handtaget till kedjebromsen. Så jag svetsade fästet till lådan – och så brast det på nytt ett par veckor senare. Nu har jag byggt om hela fästet så få se om det håller nu. Utan låda går det inte för det är mycket litet utrymme i hytten på Belarus.
Sedan märkte jag att kilen till höger bakhjul började komma ut. Det är allvarligt för i fjol tappade jag hela bakhjulet i skogen då kilen kom ut helt. Nu hände inget men vi måste ta in traktorn i verkstaden och spänna till bultarna på navet. Med en stor hylsa och ett meters rör som förlängning drog vi fast bultarna på nytt. I fjol vände vi på hjulen så att navet nu är mycket längre in på axeln . Då blir det mindre krafter som bryter på navet.
Och så är det ett evinnerligt ryckande för att starta motorsågarna. Jag har putsat luftfiltret och sett över tändstiftet men de startar inte bra. Och de nya sågarna har inga inställningsskruvar mera. Förr startade 2252 efter ungefär tre ryck men nu går det upp till tio – och värst är det då den är varm. Den är mycket känslig för supen så jag låter den gå hela tiden tills tanken är tom.
Man blir ju inte yngre så jag tappade tålamodet och köpte en batteridriven såg: Husqvarna 542i XPG. Vi har ju tre ackor och två laddare från förut (till röjsågen). Det kom ett erbjudande att man fick rabatt om man bytte bort en gammal motorsåg som inte ens behövde starta – och sådana har vi gott om. Jag har varit misstänksam mot batterisågarna men 542i har normal koppling till svärdet (annars likadan som 540i). Och den fungerar.
Nu har vi testat batterisågen i ett par veckor och den är ju svagare än bensinsågarna men inte alls illa för att kvista och kapa. Jag fäller och kapar svarvstockarna med bensinsågen men sedan klarar batterisågen resten. Ganska bra håller ackumulatorerna (9 Ah). Man klarar sej ofta med två innan vi åker hem på kaffe. Men jag har planerna klara för hur jag installerar laddarna i traktorerna med hjälp av invertrar (ger 240 V från 12 V). Jag stänger ju aldrig av traktorn då jag fäller eftersom jag hela tiden behöver lastaren för att hantera trädet och stockarna.
Bråttom har det varit och man ligger platt på soffan på kvällen efter maten men tills vidare har det varit en fin skogsvinter. Vi hoppas att det ännu blir litet köldgrader så vi kan hugga hela mars och kanske litet in i april.
Äntligen lovas lite kallare på nätterna så man kan söka sig till skogs i början på nästa vecka. Skogsföret tinade bort så underlaget har blivit ganska mjukt. Saven stigit i björkarna ända till toppen denhär tiden på året!! Har du Nisse kollat vilket tryck som kommer ur uttagen på traktorerna? Tycker inte stockarna verkar så stora att det ska vara ngt problem att lyfta dem om trycket är ok?! Dessutom kan ju också övertrycksventilen i lastar bordet ge sig med tiden. Hände mig för ett par år sedan att “lillbommen” blev svag och började släppa. Montören kom ut och när han såg traktorn (MF-390 årsm -94) notera han att där har vi orsaken. Trycket är för lågt. Vi mätte trycket och helt ok på traktorn, men ventilbordets övertrycksventil gav efter redan vid 155 bar! Efter justering till ok tryck har allt funkat normalt. Naarvan väger nästan 300 kg och när man skjuter ut den på 8 meter ska det helst också finnas lite lyftkraft kvar så man får in trädet också. Egentligen brukar det sällan stranda på lyftkraften utan mer på att vagnen som lastaren är monterad på blir lite för lätt i rumpan så när det är riktigt på gränsen kan det bli lite balansakt över det hela. Lastaren borde egentligen vara monterade i konsoller på traktorn för att få bättre stabilitet, men då begränsar det användningen ganska mycket, t.ex för snöplogandet.
Månne bekymret med svårstartad motorsåg åtminstone delvis kan ha att göra med bensinens etanol-inblandning?
Jag har en Stihl-lövblås som är alldeles för*annat svårstartad med normalbensin, men byter jag till sån där alkylat-lyxbensin så startar den på första knycken, både kall o. varm.
Det är fel på den lilla Farma-lastarens geometri. Då man lyfter upp huvudbommen så orkar mellanbommen inte alls skjuta ut. Alltså den orkar nog lyfta upp de stora stockarna men då kommer de mot pelaren..Den lilla lastaren hör till Farma generation 1 medan den stora hör till generation 2 och har en mycket bättre led mellan huvudbom och mellanbom som ger kraft fastän huvudbommen är i översta läget. Jag har funderat på att bygga om leden men det är ganska besvärligt. Möjligen byter jag till en Farma av generation 2. Det vore också roligt med längre räckvidd än 6 meter. Den stora Farman har 8,5 meter. Den orkar inte lyfta svarvstockarna i yttersta läget men med det dubbla utskjutet kan man dra in dem ett par meter och sedan går det att lyfta.
Vi har varmt här men det är inget problem för vägarna har torkat upp i solen och bär ganska bra (och inne i skogen finns isen kvar). I tiodygnsprognosen lovas ingen nederbörd alls utan det blir bara kallare. Så vi tror vi klarar oss.
Var litet försiktig med alkylat. Jag hörde nyss att den kan förstöra förgasaren i längden. En motorsågsreparatör sa att han hade bytt membran och munstycken i flera förgasare då man använt alkylat. Det lär gå att ibland köra med ren bensinblandning för att rensa förgasaren. Själv blandar jag allting själv med 98 oktans bensin och LS-olja. Det har fungerat fint de senaste 60 åren (sedan jag började blanda i mopeden …).
Fick byta membranen i röjsågen som förstörs av dagens bensin 98okt. Körs sågen ofta håller membranen längre 5 år typ men kör den sällan med ett halvt års paus är membranet förstört.
Det är ämnen gjort av trä som blandas i dagens bensin som äter membran och gummislangar.
Som allt annat det var nog bättre förr.
Det blir problem när bränslets sammansättning ändras för då kan gamla motorer må illa. Vissa påstår att man borde köra turvis på bensin och akrylat.
Fint ni fåt ti aikos! Jag har haft terapi? med medeltal 5 träd per dag ensamt. Just dessa översittare på garanterat mer än en m3 stock. Vinchat nära häften av dom ikull, varför sträcka ryggen, men dessa fram och tillbaka gående kanske nog lättare. Bensin säkra före billiga nestes färdiga, avdrag skall ju finnas. Konstigt i skogen, tort, rent ok med bärlighet, 600 däck runt om såå bra att köra ovan på risbädden, varför trycka trädrötterna sönder. Har ju county, men ungskogarna funderar med hur ford 4000 med liten smal vagn skulle bete sig? Hydraulpump ej problem , vagnar till skäligt pris nåt som ej finns.
Därtill två olika skogs männ menar som kan ha, barkrånaren, int tar den fullständigt hela bestånd systematiskt, den tar lite svagare, och vad jag nu i egen skog inslag av björk och al, dit är ej när lika med barkborr än rena granbestånd, som heta torra somrar lidit av vattenbrist därpå. Plockat dem bort, högen av dem blir större, men priset på topp nu, så hemmåt? ändå?
Fem träd är ungefär vad jag får omkull också. Om man måste fälla över djupa diken eller annars måste dra dem med lastaren så tar det mera tid. Men det är ett torrt år i år. Det hjälper nog också att vägarna hann frysa undertill ett tag. På jämn mark och lätt att komma åt så kan jag fälla (och kvista och kapa) upp till tio träd men det är sällan så lämpligt. Vi försöker få ut alla torra granar och allt skråp för man vet inte hur länge energivedens pris håller.
God fredagsafton till alla bloggare! Äntligen till skogs hela veckan! Trots kalla nätter så porlar vattnet runt stödfötterna som kring en våt tvättsvamp! Gamla regeln att två gånger kan man köra på mjukt, men 3:e slår igenom gäller!! Kan inte påminna mig om att jag på så kort tid fått till stånd så mycket gallringsvirke som under dessa några dagar! Trots att jag dessutom plockat bort undervegetation mm
med Naarvan som den inte riktigt är lämpad för. Började köra ut virket idag, vilket gick rätt bra eftersom spåren lite frusit till. Fanns några “blöthål” där jordens dragningskraft gjorde sig påmind, men 390:s 100% diffspärrar var en tillgång i kravlandet. Fördelen med att gallra själv är att man inte har prestationskravet m3/timme på sig utan man kan i lugn och ro, t.om stiga ur hytten och kolla hur stammen ser ut på andra sidan också! Enligt prognoserna lär föret ta slut i början/mitten på nästa vecka. Få se om min prognos tillåter att tillverka lite spisved innan “fööri far”
Vi har ganska bra före eftersom här har varit torrt. Just nu (lördag morgon) har vi -7 grader så vi klarar oss ännu en tid. Måndagen blir kall men sedan börjar det bli värmegrader. Jag tippar att vi klarar nästa vecka ännu. Sedan har vi steniga skogsbackar där man kan köra när som helst. Problemet är mest upplagsplatsen där det blir djupa spår.
Har ej ännu upptäckt granbarkborrar i min skog “ta i trä” men det kan vara att lämpliga granar redan blivit till pengs. Fick senaste vecka nästan kaffe i vrångstrupen efter ett sms av skvf med ett stort antal figurer som borde röjas omedelbart, även sådana jag gjort senaste år. Nåja det var ännu en AI skapelse som samlat uppgifter och skicka ut. Besökte föreningen och sade bättre än så här kan ni.
Hos oss har vintern varit varm och väldigt våt i skog och mark. Elpriset har varit på noll 15-17h per dag de senaste dagarna.
Hörde om att en belgisk franskpotatisfabrik eventuellt är på kommande till öb till ett ställe med hamnmöjligheter. Klimatförbättringen gör att livsmedelsodlandet börjar och bör flyttas norrut.
Förmånliga elpriser är också en fördel.