Bloggare: Christer Finne

Elförbrukningen stiger…..

….när det är kallt sägs det men här är det faktiskt tvärtom. Är det 4 grader kallare ute än vad jag önskar hålla i kylrummen går kylningen med så kallad frikyla, alltså så att uteluften via kondensorn kyler ner kylmediat istället för att kompressorerna snurrar. Ett par fläktar sköter om luftväxlingen och dom drar betydligt mindre el än scrollkompressorerna. Förnybart skogsflis går det naturligtvis mera av när kölden knäpper i knutarna men det påverkar ju inte elbehovet nämnvärt. Och skulle det bli så kallt att kylrummen behöver värmas så görs det också med hjälp av flisvärmecentralen.

Det talas allmänt om att elbehovet ökar men jag har faktiskt lyckats skära ner förbrukningen en hel del genom att investera i ny teknik och försöka trimma in utrustningen. Så här lite grovt så har jag skurit ner elförbrukningen från ca 160000kWh från toppåret 2015 till ca 90000kWh ifjol och jag räknar med att kapa ytterligare en 20000kWh bara vårsolen smälter bort snön av taket så att den planerade solpanelsinstallationen kan förverkligas. Så grovt räknat blir det en halvering av elbehovet under 5 års tid. Så mycket mer tror jag inte att jag kan minska förbrukningen men tycker att jag ändå gjort en del för att Finland ska klara de uppsatta klimatmålen. Skulle det visa sig att solpanelerna fungerar bra och det skulle komma att betalas lite för överkottselen så kanske jag sätter upp ytterligare paneler, det finns nog ytterligare tak som kunde utnyttjas.

Elförbrukningen de senaste 7 åren.

Små åtgärder som att byta konventionella lysrör till LED lysrör gör jag nu anefter som de gamla brinner ut men det utgör blott en försumbar förändring i det stora hela men med närapå ett hundratal lysrör här i byggnaden så visst gör en 40 Watts besparing per rör lite skillnad de också. Jag har faktiskt begagnat en hel del glödlampor och gör det fortfarande på de platser där värmen de alstrar gör nytta. Lågenergilampsboomen trodde jag inte alls på då jag förstod att LED skulle bli möjligt att använda inom kort och varför belasta miljön med allehanda tungmetaller från lågenergilamporna. De konventionella lysrören får också hänga med så länge dom fungerar. I morse var det ännu kallt så det passade bra att byta lite rör.

LED-lysrör på 20 Watt…..
…ersätter gamla lysrör på 58 Watt
Trots lägre effekt lyser dom nog minst lika bra om ock med lite “varmare” nyans än de gamla rören.
15 januari, 2021 av

Odlingsåret 2020

Det är tacksamt att ett år som detta få syssla med saker som växer helt som vanligt oberoende av om världen skakas av coronavirus eller inte. Så detta var enda gången det ordet används i detta inlägg. Ska också försöka frånhålla mig personliga saker och skidåkningen, men vi får se hur det går med den saken. 🙂 Däremot blir det mycket bilder (vilket gör att det kommer att ta tid för jag har problem med bildöverföringen då nätet är så långsamt), väder och dylikt påverkar ju i hög grad odlingarna utomhus så det blir det nog en hel del av. En del saker har säkert ingått i nåt tidigare inlägg men tänkte försöka få till ett inlägg som behandlar året som en helhet så det bryr jag mig inte om nu. Å andra sidan så har jag en hel del material som jag tänkt skriva om, tror jag väver in dem i denna “årskrönika” i stället då dom på sätt och vis förlorat nyhetsvärdet som enskilda inlägg.

Om orken (och tiden) står mig bi kan det här bli ett väldigt långt inlägg så jag tänkte att Ni bästa bloggföljare skulle få hjälpa mig lite genom att under tiden som jag skriver inlägget ställa frågor och ge kommentarer. På så vis kan Ni själva bestämma lite vad som ingår, kanske har jag inte svar på allt men det ser vi då. Jag kommer alltså att uppdatera lite anefter och den ihärdiga bloggläsaren får liksom följa processens gång.

För att göra det lite överskådligare så tar jag det i kronologisk ordning månad för månad. Grönsaksbondens odlingsår pågår på sätt eller annat mer eller mindre året om ifall man också beaktar de arbeten och processer som anknyter så vi börjar från början med årets första månad.

Januari.

Vi hade ingen vinter under månaden och det klarnade med ett markbyte för löken som jag sökt ett fukthållande ställe med bevattningsmöjligheter åt, så när det ändå var möjligt så inledde jag odlingsåret med “vårplöjning” den 19 januari innan det bar iväg på båtseminarium och till MarciaLongan i Italien.

I övrigt va det lite skogsarbete, grönsakspackning och redovisning samt odlingsplanering som gällde under månaden.

Vi fick lite snö i slutet av månaden som på grund av en hel del regn gav oss hela 67 mm nederbörd vilket är mer än normalt. Några grader kallare väder och vi hade haft över en halv meter snö.

Februari

En köldknäpp fjärde februari ledde till att den termiska årstiden förbyttes från höst till vinter men en vecka senare regnade snön bort och åkrarna blev bara igen.

En vanlig syn att det är betydligt varmare än normalt.
11 februari och rabarbern börjar skjuta fart……
……och åkrar och vägar är bara.

Och även i skogen va det bart som ni kanske minns.

Flera stora regn gjorde även februari nederbördsrik, det föll hela 88,9 mm nederbörd under månaden.

Mars.

Första veckan i mars föll det lite snö men även den smalt bort efter en vecka, därefter fick vi faktiskt ett par kalla nätter vilket fick mig att oroas över höstvetet som brunade bort. Slutet av månaden var vacker och solig och det såg ut att bli en tidig vår och jag förbannade mig själv för att jag varit sent ute med fröbeställningarna speciellt nu då pandemin (jäklar där kom det nu i alla fall) störde leveranserna. En morotssort blev jag utan och inte fanns heller rödlöksfrö att få tag på, provade faktiskt sända ett mejl till beredskapscentralens chef för att höra om där fanns frö men fick inte ens ett svar på min förfrågan.

16 mars och fortsättningsvis bara åkrar. Blir det ett tidigt vårbruk?
18 mars och höstvetet som varit grönt hela vintern brunar bort.
27 mars och Björnen har lämnat idet rekordtidigt.
28 mars, också flyttfåglarna är tidigt ute.

Trots ett vackert avslut gav en nederbördsrik inledning av månaden oss ändå 52,2 mm väta från ovan.

April.

4 januari, 2021 av

Julstökstider.

Det lär vara jul på gång, det ska städas, pyntas och handlas mat och presenter men jag tycker mig ha svårt att hitta motivation för det hela. Städa bör man göra nu som då så det är helt i sin ordning och god mat äter jag mest hela tiden men pyntandet vet jag nu inte, varför plocka fram en massa saker för att sen plocka bort efter några veckor. Det hela känns lite onödigt nu då barnen är utflugna, tiden kan jag lägga på annat i stället.

Städningen har jag tagit itu med och det är ju tacksamt att det är varmt så att det man plockar ihop inte är fastfruset. Jag lider av utrymmesbrist så det är svårt att stuva undan saker under säsong för då tar det en massa tid att ta fram redskapen när man behöver dem. Men nu då säsongen är över så kan man lägga ner lite tid på att pussla in dem där de ryms. Och när det dessutom är så varmt att man kan tvätta ute så kan man sätta dem i skick samtidigt för det är nog så mycket trevligare att inleda nästa säsong om man inte ska börja med att serva utrustningen.

+6°C klockan 22 ett par dagar innan jul ger goda möjligheter till att tvätta och serva utrustningen.
Efter att ha torkat över natten och fått alla bultar kollade är det bara att smörja och olja in för vinterförvaringen.

Nå helt obemärkt låter jag inte julen passera, jag har tänt adventsstjärnan vilket var ganska lätt då det bara var att stoppa i stöpseln och några granar har jag hämtat åt flickorna så jag tog nog en åt mig själv också. Min får nog ändå blott pryda trädgården då det inte är nån som ser den inomhus.

En GOD JUL önskas bloggläsarna!

22 december, 2020 av

Ny mediaerfarenhet.

Under hösten har jag tagit till mig en ny form av media, nämligen att lyssna till podcasts eller poddar eller vad man nu ska kalla dem. Orsaken att jag kom att började lyssna till denna form är i huvudsak SLC´s serie “framtidsodlarna” där nu det sista för hösten eller 10:nde avsnittet publicerats.

Framtidsodlarna 1: Kristian Bengts (puff) - SLC/Montem | Podcast on Spotify

Jag tycker Jens Berg som bandade diskussionerna tagit upp intressanta teman och relevanta frågeställningar så jag har lyssnat till alla och några avsnitt till och med flera gånger. Jag brukar öppna podden och låta den snurra nonstop de gånger det inte är något hörvärt på radion, på så vis har man lite sällskap under tiden man jobbar. De flesta som figurerar i framtidsodlarna känner jag från tidigare så det är bekanta röster. Och joo, jag är också tillsammans med äldsta dottern med i ett avsnitt, likaså finns ett avsnitt med bondbloggskollegan Sonja och hennes man. Så om Ni inte lyssnat så ladda ner podden för att ta del av den breda verksamhet som vi bönder sysslar med.

Länk till avsnittet härifrån.

SLC | Framtidsodlarna 3: Finne Farm (puff)

Podden och det faktum att jag, antagligen på grund av uppmärksamheten som mitt blogginlägg om Eivor föranledde i vintras, hamnade i rampljuset och därmed kom att figurera i flertalet tidningar samt Johanna Ventus välskrivna artikel som med sina över 6000 noteringar har gett en synlighet jag inte förväntat mig. Man är ju trots allt blott en vanlig bondpojk från Solf.

Uppmärksamheten i övriga media har också bidragit till att jag inte varit så aktiv här på bondbloggen, det kan faktiskt bli lite väl mycket ibland. Men artiklarna har tydligen berört och intresserat för folk har tagit kontakt på alla möjliga vis. Nedan ytterligare några exempel på reportage härifrån, som synes så har man synts en hel del i olika sammanhang.

Jag som inte är speciellt religiös hade väl inte förväntats figurera i kyrkpressen, men Johanna Granlund som skrev artikeln har ju skrivit om oss tidigare i sin bok “av jord” så jag tackade ja när hon frågade. Hon menade att dom nog skriver om “vanligt” folk också. Så här efteråt får man ödmjukt konstatera att man hamnat i celebert sällskap.
Marthaförbundets matkulturmagasin 2020.

19 december, 2020 av

Bonde, hålls vid din läst!

Under säsongtid är det oftast 24/7 som gäller inkluderat några timmar sömn nu som då. Men i somras tog jag faktiskt ledigt några dagar för att förverkliga en dröm som jag närt under många år men som inte blivit av. Jag företog nämligen en roadtrip på motorcykel till Åland och södra Finland för att få se nåt annat än de egna åkrarna och för att hälsa på hos vänner och bekanta.

På måndag 13 juli aviserade jag flickorna att om vädret håller i sig och jag har morötterna hackade så tar jag ledigt nästa veckoslut. Anhållan beviljades men först på torsdag kom jag igång med ogräshackningen så det började se lite dåligt ut. Jag lade ändå ut en ungefärlig färdplan åt mina vänner via Facebook och meddelade att det kan tänkas att jag kommer via en sväng om dom så önskar. Planen var att jag skulle ta morgonfärjan från Osnäs på fredag morgon. Ogräshackningen av morötterna hann jag få färdigt till 1:30 på morgonen, “nå men då så borde jag hinna” tänkte jag när jag kom hem. En snabbdusch och packning av lite byteskläder i ryggsäcken, smörjning av kedjan på motorcykeln och så vid 3-tiden bar det av.

Morotshackning innan avfärd.

Jag kom mig bra iväg men framåt Närpes blev det tjock dimma och dålig sikt så jag fick slå av på farten lite speciellt efter att ha sett några älgar som mumsade gräs i vägdiket. Nå jag borde nog hinna ändå. Framme i Gustavs kom jag lämpligt till färjan men lite förundrades jag över att vi var så få som körde ombord och visst tusan konstaterade jag framme i Osnäs att jag nog borde ha hunnit med föregående tur för skärgårdsfärjan till Åva hade lagt ut och befann sig ett par hundra meter ute på fjärden. Jahapp, bara att vänta på nästa tur då som gick först 13:30. Nå jag hade inte sovit något så jag lade mig under en buske vid stranden och tänkte att jag lika bra kunde ha sovit en stund hemma i stället.

En påtvingad paus eftersom jag missade färjan.
Här är man liksom “the leader of the pack”.

Kom mig så iväg med följande tur och fick sällskap av ett finskspråkigt MC-gäng från fastlandet. Dom tyckte tydligen att det kändes tryggt i mitt följe så då jag fortsatte mot Simskäla som var min nästa anhalt så följde dom efter. Jag hade meddelat min kollega att jag anländer först mot kvällen men vad ska han tro om jag kommer med hela gänget? När jag saktade in vid färjfästet så kom en av medlemmarna upp jämsides och frågade att är det här verkligen vägen till Mariehamn. När jag sa att dom nog i så fall borde ha tagit till vänster på Vårdö så svängde de till min lättnad om och brummade iväg.

Efter en kortare visit än planerat på Simskäla bar det i kvällssolen iväg till Dånö där jag hade erbjudits nattkvarter, de är ju inte riktigt nån ställning att komma på besök framåt 23-tiden men mottagandet var varmt ändå. Följande dag blev det efter att ha kollat runt lite hos Matte att via ytterligare en gästvänlig kollega söka mig mot Långnäs-Kökar-Korpo och sen till bloggkollegan Lotta på Ytterstholm dit jag kom framåt kvällen om än inte riktigt lika sent som kvällen innan.

Jag är nu ingen båt- eller havsmänniska men visst tål man se solen spegla sig i krusningen på fjärden…….
…… ingen stadsmänniska heller men kanske inte så pjåkigt ändå 😊
Och när man passerar Överby så måste man ju svänga in.

På söndag var det ju tänkt att jag skulle styra kosan hemåt men det blev så många besök hos kollegor, gamla klasskamrater och vänner att tiden rann iväg. Meddelade hem att det blir nog ytterligare en dag på resa. Så efter ytterligare några besök på måndag kom jag mig norrut till kollegor i Forssa där jag ombads stanna även om jag nog tänkte köra hem under natten. Det är ju ganska roligt att lite apropå svänga in till gamla bekanta som under många år sagt att man ska komma och hälsa på fast dom egentligen kanske aldrig förväntar sig besök. Men så en vacker dag står man där på trappan 🙂

Så först på tisdag eftermiddag styrde jag in vid hemmet i Långmossen, lite trött men glad över att ha besökt 8 landskap, avverkat 1735 km på två hjul, åkt 8,5 timme färja, hunnit med 14 besöksmål och lite till på 101 timmar semester. Dessutom hade jag vädret på min sida de var bara dom sista hundra kilometrarna som det regnade lite smått.

De växer nog fast man är bortrest också 😊

Regn jaa, det hade ju varit fint de dagar jag var på resa men nu blev det åter en regnigare period och jag kom aldrig i kapp ogräsen under resten av sommaren. Borde jag kanske stannat hemma vid min läst och skött arbetet istället för att ränna runt landet på motorcykel? En tid efteråt tyckte jag kanske det men nu senare är jag nog glad att jag tog några dagar ledigt för att hälsa på hos vänner och bekanta, det kan till och med komma att påverka mitt framtida leverne.

Tack till alla vänner som på kort eller ingen varsel gästvänligt tog emot en vilsen vagabond <3

12 december, 2020 av

Höstplöjningen klar.

I går kväll plöjde jag de sista åkrarna som kunde plöjas för säsongen i fina förhållanden. Kunde ha plöjt mera om hemmanet varit större då det är roligt att plöja. Har dock en del grönsaksåkrar oplöjda men plöjer dem till våren efter att ha flyttat bevattningsslangarna till nästa säsongs grönsaksåkrar. Jag sparar en flyttning på så vis och så är det lättare att se vilka slangar som passar var när dom inte är ihoprullade. Dessutom hinner eventuella ogräsfrön gro innan jag vänder jorden. Vi har också små restpartier av kålrot, brysselkål och grönkål kvar att skörda, samt en del purjo men den har farit illa i regnen.

Plöjning i adventstider.

Brukar oftast så korn efter grönsakerna då det känns lättast att reglera stråstyvheten på kornet. Grönsakerna lämnar nämligen efter sig en hel del näring som är svår att bedöma vid sådden. Det är också en anledning till att jag inte plöjer nu för att förhoppningsvis minska näringsläckaget. Jag föredrar av samma anledning att plöja sent eller just innan marken fryser och i år har plöjningsförhållandena varit bättre i november än i regnen i september och oktober. Visserligen har det regnat i november också men inte lika ofta.

Så jag känner mig nöjd över att ha plöjt mera än vad som var målsättningen för hösten. Fast numera har plöjda åkrar blivit lite av ett skällsord medan växttäcke och direktsådd applåderas i miljöns och klimatets namn. Och visst håller jag med om att fleråriga städsegröna grödor gör gott åt jorden, kolbindningen och minskar näringsläckagen. Tyvärr så har jag en del åkrar som inte lämpar sig för vårplöjning och tiden är också knapp på våren. Har heller ingen egen möjlighet till direktsådd och vad gäller grönsakerna så finns det just inga alternativ till plöjning och intensiv bearbetning.

Jag tycker att ska man plöja ska man göra det enligt bästa förmåga, annars kan man lika gärna kultivera. Här lyckades jag ansluta kilen rätt bra om jag får tycka det själv 👍. Den observante hittar kanske ett fel i bilden också?

Så mitt bidrag till saken har så här långt sträckt sig till lite naturvårdsvall (som kunde vara mer om man hittade nån vettig användning för gräset), kummin samt lite höstsäd (tidigare råg men nu inne på andra året med höstvete). Jag har försökt ta till mig lite av den allmänna diskussionen och har en del idéer men återkommer till dem i kommande inlägg. Det har varit en bråd vecka och jag är både trött och förkyld så inte så inspirerad nu just 🙂

En god självständighetsdag tillönskas. 🇫🇮

5 december, 2020 av