Har det öppna kulturlandskapet en framtid?

Deltog i Finlandialoppet igår så det blev en lite lugnare dag idag i återhämtningens tecken med främst skrivbordsarbeten. Hann också ägna mig åt lite bänkidrott med parsprinter och lagtävling i kombinerat. De finländska framgångarna i Planica tangerade de egna framgångarna i Lahtis men de egna berodde nog främst på för lite träning, jag går inte närmare in på framgångarna eller snarare bristen på desamma i VM.

Redo för nästa Worldlopp och en ny stämpel i passet.

Det som ska bestå ska skötas det må sen gälla kondition eller landskap, det fick man en påminnelse om i ett av pausinslagen i television idag. Janne Ahonen besökte backen i Murau i Österrike där han hoppade världscup 1994. 1994 låter inte alltför länge sen, åtminstone inte i mina öron, men ändå var backen helt igenväxt och knappt skönjbar. Men Ahonen hittade den till sist. Man konstaterar än en gång att naturen nog återställer sig självt på några årtionden om den inte sköts, så i praktiken behövs det nog inga aktiva återställningsåtgärder.

När det nu pratas om att återställa skogsbruket till 50-talsnivå så kanske man tänker sig milsvida orörda skogar men efter att jag tagit del av de historiska flygfotona som man ser i länken vi tidigare blev tipsad om här i kommentarerna av ja-bond77 så kan man förundras över hur lite skog det fanns på 50-talet speciellt nära byarna. I min hemby är det ganska kalt och trädlöst, det är nästan bara träden runt begravningsplan som ögonen fastnar på då man letar träd i byn och skogarna ser också glesa ut så ska vi återställa får vi nog hugga en hel del.

Sen frågar man sig varför det nu är enbart landsbygden som ska återställas är inte naturen i tätorterna lika värde- och betydelsefull? Har man en romantisk bild av hur landsbygden såg ut på 50-talet och tycker att det är så det ska se ut? Kanske lite betande djur, höstörar m.m, lite som Astrid Lindgrens böcker?

Jag har deltagit i några byaplaneringsgrupper och man har allmänt betonat det öppna kulturlandskapet och hur man ska sköta det för att få det bevarat. Jag brukar fråga om dom reflekterat över vem som skapat det dom vill bevara.

“Jo det är bonden som skapat kulturlandskapet och mår bonden bra så sköts det nog framöver också utan desto vidare projekt”.