De flesta bönder vet precis vad en osalig ande är. Det är en som skall så men det kommer hela tiden en regnskur just då det har torkat upp. Då går man omkring som en osalig ande medan man väntar på bättre väder. Och den här sommaren har det varit regnskurar mest hela tiden. Inte många millimeter men så mycket att det stör arbetet hela tiden.
Sommarens väder var ganska bra för vetet. Värme och lagom med regn gav en god växt. Eftersom jag göder ganska litet så hade vi just ingen liggväxt heller – utom där det var dubbelsått. Jag körde ut ett par säckar tilläggsgödsling med spridaren i slutet på maj men ganska litet per hektar. Tur var det för annars hade vi nog haft mera liggsäd.
Nu kan man konstatera att besprutningen lyckades si och så där. Problemet i år har varit ruskiga baldersbrå – värre än förut. Det gick också åt skogen med flyghavren för jag hade tappat häftet med fjolårets besprutning (hittades senare i tröskans pärm !!??). Ogräset var inget problem där vetet växt bra men i sprutspåren och speciellt i höstvetet var det grym baldersbrå. Satelliterna hittade knappt något höstvete så jag var tvungen att gå ut och fotografera åkern. Höstveteskörden var ändå inte så dålig även om vintern hade skapat stora luckor.
Det är alltid ett problem med höstsäd som övervintrat dåligt: Skall man så om eller inte ? Tidigt på våren ser det uruselt ut men senare brukar det karpa upp sej. Så också i år så det var bra att jag lät åkern vara i fred. Vacker var den inte på grund av all baldersbrå. Kanske jag borde ha sprutat senare ? Med direktsådden kommer problem med ogräs men numera är det inte alls kvickrot utan just baldersbrå.
Jag blev ordentligt försenad i år med alla arbeten som skulle skötas på sommaren. Byggarbeten blev det inte alls men jag måste få värmen i skick. Det är bäst att spola systemet på sommaren då allt spill torkar upp snabbt. Cirkulationen i värmebatterierna var dålig i vintras och då jag började spola så var det en ynklig liten stråle som kom igenom. Så det blev att skuffa en rörrensare genom alla rören. Det hade samlats rost som satt fast grundligt. Ett par rör måste jag förnya helt.
I centralen tar jag loss slingornas ändar och kopplar den ena till kallvattnet så jag får 10 bars tryck. Men inte ens det räcker till för att få bort rosten i rören utan man måste ta en lång rensfjäder och mekaniskt skrapa bort rosten. Det är rena kroppsarbetet.
Det är ju över 45 år sedan jag bytte ut värmesystemet och satte in plaströren så inte är det någon överraskning att det behövs litet underhåll. Det största problemet är att de första PEX-rören släppte igenom syre – rörets väggar var inte diffusionstäta. Då rostade värmebatterierna och rosten blev en beläggning på rörets innerväggar som växte till för varje år. Visst fanns det rost också i det gamla systemet med järnrör men det var bara 25 år gammalt och de gamla rören hade mycket större diameter. Centralvärmen kom 1955 och jag byggde om 1980 då vedpannan flyttades ut.
Det var bra att jag för det mesta satte alla värmerören utanpå golvet bakom en golvlist (som ju är ganska tjock i ett gammalt hus). Bara på ett par ställen går rören under golvet – mest på övre våningen. Jag har haft som princip att aldrig bygga in rör eller ledningar i väggar eller golv. Då slipper man riva om nånting skall repareras eller ändras. Modet att bygga in anser jag vara helt förkastligt. Det går riktigt bra att sätta bakom lister i stället. Men visst måste möblerna flyttas då jag skulle komma åt rören.
Litet ombyggnad blev det på vissa ställen men bara ifråga om listerna. Vi har en gammal stockstuga som är byggd någon gång på 1800-talet och flyttad 1908. Den andra våningen byggdes ungefär 1930 vilket var vanligt på den tiden. Det är enkel byggteknik utan plast och läcker nånting så rinner allt ned i jorden under huset. Det kom inte stora mängder vatten in på golvet nu och på sommaren torkar det snabbt upp. Svart rost kom det också men det var mest under centralen där rören var kopplade och där fanns en plastmatta på golvet så man kunde städa upp snabbt.
Det var tidig sådd och det blev ganska tidig skörd i år. Vanligen låter jag vetet stå ut så länge jag vågar för det torkar billigast på åkern. I år var sommaren ganska regnig i jämförelse med tidigare år så tröskan måste sättas i skick i augusti. I fjol blev det inte mycket reparationer men i år desto fler. Det började med att inmatningsfingrarna blivit dåliga. Då jag öppnade luckan så var de flesta lager sönder eller slutslitna. Inte så förvånansvärt för de är av plast.
Det gick annars bra att byta lagren men arbetsplatsen var inte bekväm. Man måste ligga utanpå bettet och hade hela tiden haspelns taggar i nacken. Men Henrik tyckte det var ganska bra i jämförelse med då han låg inne i tröskan med huvudet nedåt för ett par år sedan.
Sedan slipade jag hackens knivar och märkte då att ena lagret var helt sönder. Det var bra för vi hittade i fjol en lagerkula som vi undrade var den kom ifrån. Nu blev det klart att det inte var ett lager inne i tröskan.
Sedan trodde man att det var klart att börja tröska. Men första dagen kom jag ett varv och andra dagen två varv innan det blev nödvändigt att köra in tröskan i verkstaden på nytt. Och tredje dagen gick det bara tre meter. Det var drivningen till bettet som krånglade. Det blev nödvändigt att byta alla lager vid vevstaken. Lagerskålarna var slitna redan i fjol men vi lyckades köra det sista genom att plocka delar från den gamla MF20X som är en Sampotröska. Nu var det i alla fall slut. De nya lagerskålarna var betydligt kraftigare så Sampo hade märkt att de gamla var för svaga.
Annars gick tröskandet bra. Bara där det var dubbelsådd fanns det litet liggsäd. Den här sommaren kom det både regn och värme så vetet trivdes. Torrt var det också då vi tröskade i slutet på augusti. Vetet var mellan 17 och 20 % men så kom det regn sista dagen i augusti och fukthalten steg till 29 %. Det blev sedan torrväder och torkningen gick utmärkt under de soliga dagarna.
Det som var speciellt i år var att insådden växte kraftigt. Ibland kan man knappt se timotej och klöver i säden men nu var det så stor grön växt att det blev litet problem ibland. På bilden ovan har vi nästan full vall redan första året.
Det som inte gick bra var besprutningen av ogräs och då i synnerhet baldersbrå. Möjligen borde jag ha sprutat senare för det kom upp nya plantor hela tiden eftersom det regnade och var varmt. Inga andra ogräs var besvärliga men baldersbrå tvinnade kring haspeln där det fanns fläckar som blivit osådda.
Det blev hasi 3:e september och jag blåste ren tröskan med tryckluft följande dag. Sedan började vi flytta bränsletanken i bränslehuset eftersom vi hade kört den helt tom. Vi måste få rum för den nya (renoverade) tanken som redan för något år sedan gjort en resa till Österbotten. Brorsan körde den fram och tillbaka eftersom han åker till Jakobstad till deras ö allt emellanåt. Nu har vi två tankar på 2500 liter så vi har möjlighet att skaffa bränsle då priserna är litet lägre.
Med lastaren lyfte jag bort taket på bränslehuset. Det var konstruerat för att lyftas bort med färdig krok i takåsen. Sedan var det bara att lyfta in den nya tanken.
Lustigt nog fungerade det precis om jag hade planerat. Det gör det sällan …
Sedan skulle höstvetet sås. Det är den obligatoriska idiotgrödan som man måste ha på 5 % av arealen. (skrivbordsfjantarnas påhitt). Helt korkat men det minst besvärliga alternativet är höstvete. För att det skall vara möjligt att få ett lastbilslass av någon gröda så måste man ha minst 300 hektar så gränsen vid 30 ha är ren idioti.
Att vara tvungen att ta fram såmaskinen på hösten är inget jag gillar. Då måste den göras ren på nytt och det är sällan trevligt ifall hösten är våt – som i år. Det regnade mest varje dag. Då det äntligen torkat upp litet så slutade kopplingen på stora Zetorn att fungera. Vätskan rann rakt igenom. Det finns två cylindrar som öppnar kopplingen och de är av ungefär samma modell som bromscylindrarna. Dem måste man byta allt emellanåt för O-ringarna håller inte.
Det är inget problem att byta bromscylindrarna men för att byta kopplingens cylindrar måste traktorn delas i två delar och det är en massa jobb. Troligen är det en O-ring som kostar mindre än en cent att tillverka som är problemet. Det är harm att göra så mycket arbete för en så liten sak.
Så det blev nödvändigt att byta till 91:an Belarus framför såmaskinen. Efter att ha gått omkring som en osalig ande i en vecka med duggregn så lyckades jag äntligen så höstvetet i förrgår. Men inte i Aaltjärri som är inne i skogen utan på Petjärmosan som torkar upp bättre. Synd bara att idiotåkern i år hamnade på en av de bästa åkrarna.
Jag körde med hacken före sådden men så gick remmarna. Det blev kvar en del ohackat på mitten men det var sist och slutligen inte så stor skillnad. Tallriksbillarna på såmaskinen tvinnade inte utan halmen föstes framför dem. Det var bara att köra så länge matarhjulet tvinnade. Då man lyfte maskinen i hörnen så blev det stora hopar som hoppeligen far ihop under vintern. Tur att jag sådde i alla fall för sedan dess har det regnat eller duggat hela tiden. Åkrarna torkar inte upp mer det här året.
Halva våren gick till att byta vevaxel på lilla Zetorn och nu måste jag ta in stora Zetorn i verkstaden så hösten har inga fritidsproblem. Förutom kopplingen så måste jag byta hydraulikuttagen som hade BSP-ändar påsvetsade i stället för de ursprungliga M-ändarna. Men svetsarna hade börjat läcka så jag satte in nya rör. De kostade inte många euro. Tyvärr måste man skruva bort en hel del inne i hytten för att komma åt dem men jag ville kolla att hydrauliken inte läcker.
Det såg ganska eländigt ut men efter att ha blåst bort skräpet med tryckluft såg traktorn ut som ny. De nya rören skall väl hålla 30 år till.
Hydrauliken har två dubbelverkande uttag och skild retur till tanken. Det räcker till för de flesta maskiner och vill man ha fler så finns det smarta elektriska omkopplare till ett hyfsat pris. Zetor 14245 är från 1995 så den har ingen elektronik – men nog elektrisk styrning av en del funktioner och det kan man lätt reparera själv.
Medan jag har hyttgolvet bortplockat så skall jag ändra litet på växelspakarna som är ganska krångliga med oklara lägen. Spakarna är alldeles för långa dessutom och onödigt mycket i vägen. Kanske jag bygger om något annat också även om jag är nöjd med det mesta.
I morgon skall jag hämta paketet från Slovakien med de nya kopplingscylindrarna och så blir det att skruva en hel del för att byta dem. Traktorn behövs i vinter både för att köra snö och flis. I nödfall har jag gamla 65:an med en liten Jameslastare från 1960. Det går men det är ganska stor skillnad till den stora Ålölastaren.
Nu är det bara ett par åkrar kvar att spruta med glyfosat och så skall en del mullåkrar hackas. Sedan måste man tänka på skogsarbetet i vinter. Husqvarnas batterisåg 542i hamnade på garantireparation och borde ännu förses med ett tätare galler för nu så dras det sågspån in runt motorn.
Vetet är ganska torrt för vi har trots regnskurarna haft fint torkväder och solpanelerna har tagit bort de värsta elräkningarna. Förstås skulle torrt höstväder vara fint för de byggarbeten som vi har ännu. Den värsta osaligheten är förbi och man kan ta det litet lugnare – även om det gäller att ha full fart för att få allt gjort.
Och så har de börjat sälja julmust i Sverige redan. Jag har visserligen 20 flaskor (1,5 liter) påskmust kvar men den räcker inte alltför långt.
Här går tröskandet med varierande framgång! I förrgår var ”kråtandets dag” för två av mina torkkunder. Drivremmen till hydraulpumpen brast för en varvid tröskan med hydrostatdrift blev stående i slaget. Remmen, en trebanors powerbelt, och de remmarna har den egenheten att de greppar brutalt så om den slirar så gör den det inte jämnt utan rycker och knycker och går i värsta fall tvärt av!
Remmen låg under tröskan så var bara att kolla vilka remskivor som var utan!
Kedjan till tanktömningen for för en annan och alla möjliga skarv i lager utom det rätta! Då kan precis som Nisse konstaterar ”osaliga andar” göra sig gällande när det äntligen finns en gnutta väder mellan skurarna och så havererar grejorna!
Torktiderna börjar krypa neråt och närmar sig det normala 5-6 timmar jfr 10+!
Med beg maskiner kommer ofrånkomligen också slitage när de används. 4355:ans centralinstrument sade definitivt upp samarbetet. Började för länge sedan med att varvräknaren sporadiskt lade av men för ett par veckor sedan mörknade allt utom tank- och bränslemätare. Ny som reservdel finns till det facila priset av 1700€! Fick tips om en firma i Kokkola som brukar fixa dylikt och satte mig i traktorn och for dit, 40 km. När elektronikkirurgen öppnade instrumentet såg vi till all lycka att något i storlek av en musskit föll. En pytteliten diod! Gick igenom kretskortet med mikroskop och världens minsta lödkolv. Spruckna lödningar i kortet lite här och där som han lödde fast så det kontaktar ordentligt.
Tog lite på 2 timmar men instrumentet som nytt och fungerar! Sparade nästan 1500€ att han lyckades reparera! Då var dethär ett simpelt instrument men när vi pratar databoxar och all sköns givare och mellan dem också bristfälliga/för klent gjorda lödningar för lantbruksmiljö så handlar det om betydligt mera pengar. Killen lär ha gott om jobb med instrument till alla slags fordon.
Min gamla 390 och Nisses 165:a lär inte drabbas av nämnda problem för där finns bara mätarbelysningen och tankmätarens givare! På 390:n även oljetrycks och temperaturmätar givare!
Kretskorten är inte gjorda för lantbruksmaskiner. Jag hade lödproblem på styrboxen till Rapid-såmaskinen i början. Fungerar nu men krånglar ibland. En kontakt klippte jag bort och satte en rak kabel i stället. Jag har funderat på att bygga egen styrbox där bara de viktigaste funktionerna finns med. Ju enklare desto bättre. Jag löder inte så mycket mera utan skaffade en presstång med utväxling för fastpressade kontakter är bättre i jordbruket än lödda.
Nu då höstvetet är i jorden (nåja, åtminstone utspritt …) så börjar arbetet med att rengöra och olja in maskinerna. Tröskan är ganska torr men det harmar att skrapa bort leran från såmaskinen som var ren förrän jag måste så två ynka hektar höstvete i leran. Men det måste göras förrän blandningen av lera och halm torkar fast.
Vallen har jag sprutat för den är nu tre år gammal men jag måste ännu hacka den i höst för annars går det nog inte att så nästa vår – direkt alltså. Det blir tungt. Jag brände fyra remmar på hacken en höst tidigare då det var vått gräs. Stora Zetorn är stark och man märker inte då det blir för tungt för hacken. Jag tror jag kör med 91:an Belarus som inte har turbo. Det går långsammare men kanske remmarna håller bättre.
Nu är jag inte direkt salig men inte heller osalig mera för regnar det så har jag arbete med att byta kopplingscylindrarna som jag fick idag. från Slovakien där Crystal-traktorerna tillverkas. Det gick under en vecka vilket är hyfsat bra.
Osalig ande är inte något vi använder men har nog fått smaka på det så det räcker till och blir över.
Nu senast var på väg till Seattle (WA)men hamnade i Detroit (IL) Vi bytte plan i Amsterdam men när planet skulle ta igång så fick en motor (hung start) det ville ej varva upp. Med 485 personer i kabin så skruvades det febrilt och delar byttes ut men motorn vägra varva som den borde. Efter 4h så avbröts färden och det blev en natt i Amsterdam på Hilton oplanerad. Följande morgon Detroit men han ej med följande plan till Seattle nästa var fullbokad och följande skulle blivit för sent när vi ännu hade 3,5h bilfärd. Så till sist kom vi till Portland (OR) som var slutmålet men vi missade en del av bilandet på stillahavskusten. Bilen var hyrd och betald i Seattle men det gick att få ny i Portland på samma firma men med en extra kostnad på 128$ för vi skulle lämna den i Seattle. Skall försöka få igen det från flygbolaget. Fortsätter i en ny kommentar.
Osalig ande del två
En dieselbil inom familjen köpt ny (14) servad enligt rekommendation perfekt skött med motorvärmare och så. Rödlampan tändes bärgning till verkstad lampan släckt. För att göra saken kort en kopparbricka runt en spridare hade ärgat sönder och sot kom ned i motoroljan, vilket stockade oljesilen och oljetrycket minskade. Efter rengöring och silbyte motortvätt med tvättmedel i oljan och gående i en halv timme på halvgas i med ny olja och nytt filter igen. Efter en tid försvann värmen i kupen och då hade topplockspackningen gått. En ny packningsserie var just 1000€ och locket skulle planas och ventilsäten kollas. Då upptäcktes att avgaskammen var mycket sliten och hälften av ventilerna blev utbytta. Bilen har åkt bärningsbil hit och dit ett otal gånger. Bilen har varit på verkstad i åbo helsingfors kouvola i sydösterbotten och i österbotten åtminstone. Svårt att släpa när det är automat. Oljetryckslampan tänds igen och ny verkstad oljesilen stockad och åtminstone ett vevstakslager är slut. Blir att köpa ny motor(beg) och nu kör verkstadsägaren runt och testar i ett par veckor. I den gamla motorn gjordes minst tre motortvättar och sex sju oljebyten på ett och ett halv år.
Med reparationerna och delar så hade två bilar av samma årsmodell kunde köpas med dagens värde.
Allt orsakat av en kopparbricka som kostade typ 4,60 och en bilagent som borde anmält att kolla bricka fören motorn havererar. Märket börjar på Ma och slutar på da. Bilen var körd 190 t när det började. Vår andra bil en volvoD D3 2016 körd 300,000km besiktades i fredags utan verkstadsbesök utan anmärkning.
https://youtu.be/IseCToxzUU0?si=LuLkuPPlcJ8Lu9mW
Osalig ande del tre.
Det har blivit att antal akkubyten (batteri) i år två i lilltaktorn två i grävarn ett i trucken och ett i gräsklipparn. Då är inte året slut ännu så hinner mycket ännu hända. Har hört att återvinningsblyet skulle var en orsak. Det hör ju till tidens melodi att allt ska bli sämre (kortare livslängd) för typ samma pris. Åtminstone gräsklippar batterier skall polerna tas ur och helst in i värmen med jämn underhålls laddning. Det värsta akkubytet någonsin var i fjol vintras på dyre john. Traktorn stod i lidret med grusgolv lågt till tak och smalt mellan väggarna i kalluftstorken. Vintern var kall och mörk och taktorn vägrade starta. I med motorvärmaren hjälpte inte på med laddaren därtill vilket är lätt med plus och minuspoler under dörren. Att byta batteri med frontlastaren ned, stora framdäck 16,9 åtminstone för sin tid. Motorhuv som är lite svårflirtad och husbonden med brutet revben. Tror jag höll på i tre fyra dagar i mörker köld och smärta. En sak som är säker man har aldrig för mycket verktyg, minns jag fällde bort minsta hylsseriens förlängare. När jag till sist spände fast pluspolens kabelsko så sa det knaks och det gick av. Vissa saker glömmer man snabbt och vissa saker glömmer man aldrig.
Åren äro icke bröder, Per! Värsta året här skruvades det för 14,000€ här och bästa året havererade bara 2 st märklampor i torken till en totalkostnad av ca 5€! I fjol gjorde båda MF:arna gemensam sak och kopplingsbyte på båda. Tyckte ändå inte att det var så farligt dyrt med tanke på att ena har frontlyft med långa anpassningsdelar och den andra frontlastare. 4WD båda och kostnad med delar och arbete 1300€ för 390:an och 1400€ för 4355:an.
Sista torksatsen färdig igår. Årets spannmålsekvation är ingen munter läsning med dubbelt för högt oljepris, dubbelt för långa torktider och ett spannmålspris som är hälften av vad det borde vara!! Blir nog inte mycket under strecket för en spannmålsodlare idag! Fick nöjet att ploga 4 ha vall häromdagen. Riktigt kul faktiskt eftersom det var länge sen man plogade vall. Till i morgon utlovas
ca 25 mm regn så det blir nog paus i plogandet för de flesta. Ärter och rybs har någon att tröska ännu om det bara låter göra sig för vädret.
I går den här yid den kommer en främmande bil in på gården. En ung tjej stiger ut och kommer med en mätstav med display. Möter henne och frågar vad har du för ärende! Ingen reaktion får gå över till andra inhemska. Hon sticker en lapp i handen och där står att alla hus skall mätas m2 eller m3! framgår inte.
Frågar om jag behöver vara med och ser att de var icke önskvärt. Inte alla dagar man har en främling springandes runt husen på gården. Tur man har rödmålat och städat upp lite runt knutarna i sommar för annars hade man nog fått skämmas. Alla byggnader har nog byggnadstillstånd men tydligen har någon tidigare tjänsteman fuskat för stora fel finns i fastighetsregistret tydligen. Till registret har skatteverket insys och så kryddas fastighetsskatten för de flesta. Efter besöket ringer jag telefonnumret på lappen och frågar vad här är för kommunal service. Samtalet håller nog god ton men jag får veta ett seinäjoki företag hade vunnit upphandlingen för att göra mätningar. Begär och skall småningom få tidigare m2 och nu uppmätta resultat och sedan väntar med spänning på fastighetsskatten. Det var en annorlunda besök.
Jag åter hackar vallen (som jag sprutade förra månaden). Nästa vår skall jag så den direkt. Det har lyckats förut men jag måste nog spruta med glyfosat på våren före sådden annars så kommer vallen upp på nytt. Problemet är att det finns litet torvor som den lilla hacken inte orkade ta bort. Nu är stora Zetorn i verkstaden men nästa år måste jag säkert köra med den och stora hacken för att få bort torvorna. Det är verkligen tungt att hacka om man tar alldeles ned till markytan. Jag körde redan slut på fyra tjocka kilremmar men då var det vått.
I år var jag verkligen glad att jag hade satsat på kalluftstork och solpaneler. Det har också varit ganska bra torkväder med sol och låg fukthalt.
Upphandlingsraserin är för javlig och borde förbjudas. För att spara några futtiga euro så väljer de rena skitfirmor och det gäller inte bara fastigheter.
Klagade åt min bokförare när jag hade ett partusen euros räkning på traktorreparationen. Hon svarade det här är ingenting för när man klyver en valtra så då är man från 10.000 och uppåt. Riskerna med jordbruk börjar bli för stora, de sade i radion igår att trettio procent av spannmålsodlarna kommer att sluta inom fem år.
Osalig ande .
I våras hamnade jag ut för en otrevlig upplevelse. Fick ett otrevligt brev i vår eller var det försommaren. Jag hade brutit mot tre (EU) lagar och blev utslängd ur växtskyddsregistret.
Ringde genast ett telefonnummer men där var hen stenfinsk och kopplade mig till hundregistret.
Ringde på nytt men det blev till ingenting. Efter tre dagar ringde en svenskspråkig upp och jag hade missat att man vare år måste fylla i formulären(digitalt) trodde det var som körkortet att man satte de på fickan eller vapenlicensen att det var evigt till någon anmälde någon ändring. Utslängd blev jag men avgiften på 65€ var jag tvungen att betala. Betala medlemsavgiften för att inte vara medlem, så jobbar staten finland i dag.
På tal om upphandling så tycker man att det borde ju få betyda ngt också att man skulle anlita lokala företag av många orsaker. Den närmare geografiska kontakten vid eventuella ändringar, klagomål o dyl blir ju så mycket snabbare och enklare. Kanske t.om bekanta ansikten. Och sist men inte minst så ger det ju sysselsättning och arbetstillfällen lokalt och även skatteinkomster lokalt istället för att skatteintäkterna far ”utbys”!
+3 grader idag och vattnet kommer vågrätt med rätt hård nordlig vind! Till helgen utlovas -grader nattetid och eventuellt halt väglag! Brutalt uppvaknande från sensommarvärmen mao!
Vi hade -0,2 grader i går morse och det var första gången med minusgrader i höst. Nu är det +12 grader både dag och natt och ingen frost på 10 dygn. Men jag måste i alla fall fixa värmen för kallare blir det nog. Har en slinga kvar där vattnet inte cirkulerar och det kan bli nödvändigt att dra nya rör på sina ställen. Tyvärr är det den krångligaste slingan så det blir att borra genom väggar och golv … Nåja, det har fungerat i 45 år nu.
Åkerarbetet är förbi. Jag har litet kvar att hacka på vallen men kylaren började krångla på 91:an så nu har jag ingen traktor kvar att köra med – utom de små MF-traktorerna från 1960 och 1970. Det blir mycket verkstadsarbete den här hösten.
Här i byn var det en JD som steglösa lådan havererade på. 23000 € att reparera! Sedan höll den i 600 tim innan följande haveri. Då hade man ”beist upp se” till 29000€! Givetvis blev det konflikt och traktorn stod i flera månader. Tillsist kom man till en lösning så traktorn löstes in via byte. JD nr 2 som samma sak hände på skrotades för man ansåg det inte lönt att reparera. Verkar som,oberoende av märke, att hållbarheten på de steglösa transmissionerna är ca 4-5000 tim innan det börjar jävlas i varierande grad.
Att det finns fabriksrenoverade transmissioner att sätta in är ju ett tecken på ett allmänt förekommande problem. Nog kan också ”vanliga” transmissioner gå sönder men då pratar vi ju om en helt annan kostnadsnivå. När 390:an var ny gick en fjäder i gruppväxelväljaren av inne i växellådan. Den har alla 18 växlar i en spak och byte av växelgrupp sker med hjälp av denna fjäder. Fjädern kostade 1,70 € men den satt ju rätt långt in så det blev att dissekera halva lådan. Med olje- och filterbyten inräknat blev det att kosta strax under 1000€ då. Sedan dess har det funkat i 8000 tim.
Säkert behändiga att använda maskinerna med steglösa transmissioner och alla möjliga elektroniska/datoriserade funktioner men smakar det så kostar det när ngt havererar. Databoxarna lär också gå på flera tusen och finns vanligen inte på hyllan utan ska beställas med långa väntetider som följd. Egentligen så är ju traktorns enda uppgift att dra! Maskinen som kommer efter är ju den som gör jobbet och den kan ju vara lönt att satsa på.
Traktorförsäljaren på Lantmännen var dessutom av den åsikten att en modern traktor med alla tekniska rackerier ger ut ca 30% mindre nyttoeffekt på dragkroken eller kraftuttaget trots samma motoreffekt som de något omodärnare. Eller som han sa ”he lämnar meir i skafti å räcker minder åt sleive”!
Ovanligt förståndig försäljare. Jag har helt gått in för enkla maskiner. Visst kan man ha elektronik också men det måste vara standardburkar som finns på var och varannan hylla. Och är billiga och lätta att byta ut.
Just nu är jag extra förbannad på allt ”nytt och fint”. Jag insåg att jag måste byta alla plaströren i värmesystemet. SOm ung och dum så satte jag på 70-talet in plaströr i stället för de gamla järnrören. Men det var fel på plasten som släppte in syre genom väggarna. Resultatet var att värmebatterierna rostade sönder fortare än kvickt. Vi har gamla tjocka radiatorer så bara en har fått hål men det finns massor med rost i systemet. Så de gamla plaströren (PEX) måste bort. De nya har diffusionstäta väggar.
Vad lära vi härav ? Jo, ge fan i att använda nya oprövade material och maskiner. Byggbranschen är bara skit så jag använder bara sådant som har använts i minst 60 år. Det är inte mycket bättre på maskinsidan. Visst måste nya saker få komma fram men det är inte roligt att stå där och få betala för alla barnsjukdomarna. Jag är inte glad över att vara tvungen att dela på Zetorn men det är i alla fall möjligt att reparera den. Jag skulle nog inte kunna byta en steglös växellåda för 83 euro (två nya cylindrar från Slovakien). Så jag ber att få tacka för upplysningen. Nu känns det bättre att skruva på Zetorn :-).
Räknar man sedan om det till kg vete eller korn blir det åtskilliga långtradarlass!! Spannmålsodlarekvationen för i år ser inte bra ut med dubbelt för långa torktider, dubbelt för dyrt bränsle och ett spannmålspris som är hälften av vad det borde vara!
Fördubblat pris skulle kanske ge nollresultat men för verklig lönsamhet (utan stöd) behöver det stiga tio gånger. Låter mycket men oljepriset har stigit mycket mera än det sedan 70-talet. Fast man borde jämföra med det jordbruket får betala.
Sommaren som gick var typ den andra kallaste vad jag kan minnas, värre var en gång när man i tidernas ungdom skulle odla några solrosor i någon tävling och med tre fyra dagar över +20 grader.
I sommar blev det att måla uthusraden och man fick ha bra fart på sprutan för att hålla sig värmen, ja så kändes det. Hann bara med 3 sidor och en sida kvarstår. Riihi har man alltid använt. På ena sidan 40 meter lång blev det att installera stuprännor. Det borde gjorts för tjugo år sedan för när det är asfalt under och det oftast droppar på morgonen efter nattens dagg. Det finns två sorter upphäng för stuprännor, fästen under som är fulare och fästen inuti som är omöjlig att putsa ur. Takdropp äter upp det fina i asfalten med tiden. Plåten var på rulle i lastbilen och det var bara att köra ut i önskad längd genom en vals. 20m plus per ränna. Onödiga skarv kan ge läckage med tiden.
Caruna passade också på att sätta ned jordkabel och det är väl tidens melodi.
Ja och så har man tömt det sista ur brännoljereserven. Blir som att följa med världspolitiken innan man tar några större mängder. Ja sedan efter skolorna börjat så blev det varmt för årstiden så kanske medeltemperaturen blir normal.
Så var då sista biogassvämmet för säsongen (tror jag åtmistone tillsvidare) utspritt! Trots regnandet så var det inga problem med bärigheten. Arrendatorn fick nästan 9 ton/ha vårveteskörd i höst på de åkrarna. Gödslat med biogassväm och kompletterat med handelsgödsel på våren och givetvis omskött med alla tillbehör under växtsäsongen. Tydligen finns det nog en del ”must” i svämmet! Berättade nog för honom att det där var nog ”once in a lifetime” så kan vara värt att minnas! Ung, framåt kille som inte är rädd för nya utmaningar!
Nästa helg bär det av till Rhodos innan snösvängen kommer igång. Ska kolla om de lagt ut markeringar för snöplogandet där! Halksand lär de iaf ha tillräckligt!
Micke, det är klimatförändringen/förbättringen som som börjar ge valuta för pengarna. Vi har lidit av köld i tusentals år och nu börjar det vara vår tur att ha lämplig temperatur. Var och okulär besiktade tallplantorna som planterades i fjol och de hade växt mycket bra med långa barr och så. Granplantorna var inte lika frodiga men de brukar komma i fart några år senare efter plantering. Granar är känsliga för torka i juni jämfört med tallen. Pojkarna är och gör en första gallring i en typ 25år gammal tallplantering. När jag besöker skogen så finner jag sampon med mycket varv på motorn och motorhuven öppen. När 750h uppnåtts så skall avgasförbränningen brännas (sotas) ur. Ja ah du moderna värd. Vart är vi på väg. Själv håller jag på och sprutar triko på tallplantorna för att hålla älgarna borta i vinter. På ett ställe fick också de snyggaste granarna sig en dos då mot julgranstjuvar.
Observerade lite vitt på plantorna från i fjol så medlet har bra fästegenskaper.
Mycket riktigt hade vi ett par kilometer med is ovan jord här för x-1000-tals år sedan. Säkert var det människans utsläpp och verksamhet som gjorde klimatet varmare ! För visst har det blivit varmare men inte i jämn takt hela tiden utan i cykler. 1860 frös nästan allt bort, 1934 härstammar de flesta värmerekorden från och krigsvintrarna på 40-talet rekordkalla. 1985 hade vi mellan -20 till -40 grader i 1,5 månad med början i mitten av januari efter en varm höst och ”förvinter”. Klimatet tror jag inte människan kan påverka eftersom jordens avstånd till solen varierar men däremot miljön kan vi påverka. Snart kommer samma välbetalda forskare som glappar om klimatförändringen och klotets uppvärmning att börja prata om ny istid! Ska man få betalt måst man kunna ändra åsikt!!
Ett steg framåt vore ju om man slutade bomba oljeanläggningar och satte ner lite produktutvecklingspengar på att ta fram långdistansrobotar med katalysator t.ex. för en miljövänligare krigföring!!
Vi har granbarkborrar som fixar flisved åt oss. Klimatet är jag ganska nöjd med så det behöver inte ändras. Litet variation måste man räkna med. Jag understöder minskning av oljebehovet av många orsaker. Men det finns ett par problem på elsidan som borde lösa – sedan går jag över till elmotorer. Men jag skulle helst inte ha invecklad elektronik som nu finns i elbilarna. Och helst vill jag ha traktorer och bilar som tillverkas nära så man kan få reservdelar. Inget från USA eller Kina. Och inget från England så länge de har de idiotiska tums gängorna.
Ligger 31% under i elförbrukningen i oktober jämfört med 2025 så det är mätbara besparingar när vädret är milt. Har man kyllager kanske temperaturen gör att kostnaden är högre om man nu inte får el ur solpaneler.
Ett nytt fenomen som har uppstått pga det höga oljepriset, är att många vägra plöja harva kultivera eller överhuvudtaget bearbeta åkern efter årets skörd. Är oljepriset och gödselpriset högt nästa vår så sås och sätts inget alls. Potatisbranchen är i kris som också andra produkter, överskott och pressade priser.
Potatisflinglagren är fulla,också i europa som hade för mycket potatis senaste säsong och potatisen gavs bort till gratis till polen senaste säsong. Nu har sorteringsavfall har mycket dålig åtgång. Bränslepriset kommer vara en katastrof för jord och skogsbrukets bulktransporter. 60milj € som staten beviljade gör typ en cent på dieselpriset sade en trafikant.
Har länge tänkt skriva men nu skriver jag något ja just inte tänkt skriva.
Det är när ”bönder” säger ifrån eller markerar kraftigt att de är missnöjda.
1. I Jämijärvi har någon kippat i ett lass spannmål i kippgropen i sädestorken så långt är allt okej men sedan har någonting hänt. Kippgropen är ännu full och dörren är vidöppen och regnet har regnat in.
Antagligen har elevatorn gått sönder eller så är oljetanken tom ja eventuellt något sjukdomsanfall . Tror att bonden gett upp och gav fan i allt odlande. För att delge samhället så lämnade han dörren vidöppen.
2. I Härmä har en traktor stått i flera år vid riks 19 övergett så förbipasserande kan se den.
Det är inte en så billig markering men starkt gjort.
De här är inget ställningstagande bara en observation.
https://youtu.be/NuhtttwWDKY?si=A0TvigeoFT0RgxHz