7 april, 2021 av Nisse

Slut på skogsvintern 2021

Det var bråttom på påsken eftersom det var kallt om morgonen så att skogsvägarna höll men sedan utlovades värme och regn. Jag steg upp fem och satte motorvärme på traktorerna och körde sedan ut på förmiddagen. På eftermiddagen började vägarna redan bli dåliga. Vi har nu kört ut så gott som allt saluvirke. Det finns kvar någon pinne här och där men inte många.

Virket år 2021

Det kom ganska dåligt med granpropsar eftersom träden var så stora att det bara blev nån bit från toppen. På stora träd så smalnar toppen av snabbt så man kan få fyra eller fem stockar från ett träd men bara en eller två propsar. Asp kom det sist och slutligen ganska mycket. Man ser dem inte så bra i granskogen men det finns ofta en hel del av dem och de är ganska stora för aspen växer snabbt. Tyvärr kom det också en del rötskadad gran men inte så mycket som jag befarat.

Nu är det bara två kalla morgnar kvar och då kör vi ut flisved. Det finns det mycket av för vi har många torra stora granar på vissa skogsbitar. Båda traktorerna är igång igen. Jag tog en stor gummiklubba och slog ut bucklorna i motorplåten på Belarus som fick ett träd över sej. Inte är den vacker men plåten är utslagen och tar inte emot nånting i motorn. Det märks ännu inte några problem med motorn fastän oljetrycket försvann i samband med att trädet föll över motorhuven. Men det kan hända att lagren fått fel som märks först senare. Eller så fanns det så mycket olja kvar att lagren inte hann gå torra.

Utbucklad motorplåt

Nu har jag också installerat den nya elektriska sågen för Logosolen. Den kom redan i januari men jag har inte haft tid att arbeta med den förrän nu. I går sågade jag de första stockarna och visst är det stor skillnad till motorsågen. Med den elektrisk sågen (5 kW) så märker man inte en enda gång att den skulle dra tungt. Den behöver inte heller bensin utan man fyller bara på litet kedjeolja då och då. Det som inte ändras är att sågkedjan skall filas ofta. Det är ännu inte riktigt klart hur man skall placera sågen för att lätt komma åt att fila kedjan. Det går bra att ställa den på ända men det behövs en hållare för oljeflaskan för den läcker genom lufthålet i korken.

Den elektriska sågen

Svärdet tog jag från motorsågen så det är standard även om det är filat med 5-10 graders vinkel medan motorsågarnas kedja annars filas med 25-35 graders vinkel. En klyvkedja skall ha mindre vinkel. Nu har jag ett 50 cm svärd men det går att byta till längre svärd. Det kan behövas då jag börjar såga de grova stockarna från årets svarvstockar – alltså de som inte dög till salustock. De kan ha sprötkvist eller andra fel men duger nog till husbehovsvirke. Jag sågade en så stor rotbit att svärdet nätt och jämnt gick igenom men det var inga problem. Det blev 20 bräder och två 5 cm blankor av den.

Jag skall ännu montera en skena ovanför sågen för kabeln som nu ligger på marken. Det är inte så bra för man snubblar över den och så kan den bli skadad. I princip har jag en motoriserad drift för sågen men den har aldrig fungerat så bra så jag skuffar sågen för hand i stället. Det går bättre än att veva fram den eller köra med motordrift.

Vi får se hur det går för vi måste såga en hel del virke inför sommarens reparationer av uthuset. Ladans södervägg skall också få ny brädfodring. Det blir en hel del förändringar för virkeslagret skall flyttas så att man lättare kan komma åt virket året runt. Vedlidret blir också flyttat till en lämpligare plats. I princip skall hela uthuset och bodvinden tömmas och städas. Åtminstone det gamla älgskinnet från 30- eller 40-talet skall bort för det är ganska mössätet.

30 mars, 2021 av Nisse

Träd över traktorn

Det gick för bra med skogsarbetet. Inga större sönderkörningar och vägarna var fina. Tills i går. Det var varmt och regnade så vi körde inte ut nånting men jag fällde en del torra träd och det var ett ganska besvärligt arbete. Det visade sej att en del var ruttna och i regnet hade jag bråttom hem så jag blev oförsiktig. Vanligen svänger jag traktorn så att trädet faller bakåt men nu tyckte jag att det fanns gott om utrymme på sidan. Problemet var bara det att trädet var så ruttet i roten att det brast nästan genast och föll åt sidan – rakt över traktorns motorhuv.

Träd över motorhuven

Jag kunde lyfta bort trädet och köra hem men märkte att oljetrycket blev dåligt. Det visade sej att en slangstump till oljekylaren som finns framför kylaren hade brustit och oljan pumpats ut. Det var inte stor sak att byta ut den korta slangstumpen men man undrar hur lagren i motorn klarat sej då oljetrycket försvann.

Slangstumpen utbytt

Övre delen på kylaren blev också litet intryckt men det gör inget. På Belarus är kylaren ihopskruvad av tre delar med gummipackningar emellan. Jag har redan funderat på att byta packningarna (79 cent per styck) och det blir väl gjort i sommar. Nu gäller det bara att få igång traktorn så vi kan köra ut det sista virket från skogen. Det mesta går med lilla lastaren på Zetorn men vi har ännu ett par stora svarvstockar som skall köras ut.

Skogsarbete tar hårt på maskinerna och inte blev det utan problem i år heller. Men jag kommer nog att vara försiktigare med de torra träden i framtiden. Granbarkborrar är tyvärr ett bekymmer i de här trakterna.

Annars är det varmt och idag regnar det inte heller. Åkrarna är fulla av fåglar (två tranor, en bunt gäss och en massa tofsvipor). I skogen gnager älgarna barken av alla aspbitar som vi har fällt. De är hungriga nu. Enligt statistiken finns det 3,5 älgar per 1000 hektar i södra Finland och eftersom vi har fyra här i vår skog så har vi samlat ihop alla i den här trakten.

Flyttfåglarna har kommit

Det finns ännu mycket snö i skogsgläntorna men ute på åkrarna börjar snötäcket försvinna. Och i trädgården blommar snödropparna för fullt.

Snödroppar i slutet på mars
25 mars, 2021 av Nisse

Skogsspurten

Det var prima skogsväder ännu i förrgår men i går började det bli för varmt. Visst håller vägarna ännu men prognosen hotar med mera värme. Nu går det inte att hugga mer än man får ut genast. Förstås kan det bli ordentligt kallt ännu i april men det är obönhörligen slutspurt i skogen nu.

Vi har de flesta stockarna utkörda till allmän väg redan så det ser bra ut. Men i skogen finns det ännu en hel del stora granar som borde tas ut så fort som möjligt. Ännu i går hittade jag ett bålaträä och det finns troligen ännu fler. Man upptäcker dem inte utan vidare eftersom hela biten är full av riktigt stora granar. Det senaste var ungefär 75 gånger 94 centimeter i roten men det var en rot som stack ut extra mycket. Till all tur så var det litet avlångt så med litet trixande så kunde jag såga av det med ett 15″ svärd (38 cm) men det var på gränsen. Jag har ett 20 tums svärd (50 cm) men det passar inte på de små sågarna – det var till den stora Jonsered 2095 på 90 kubik. Den är sönderplockad men jag måste tydligen sätta ihop den igen.

Det var en tid sedan vi senast högg där vi nu är. Då tog vi bort en hel del av de stora granarna men de som blev kvar har växt till sej ordentligt. Jag mätte årsringarna på en och det gick fem ringar på en centimeter så tillväxten av diametern var två centimeter på fem år och det är ganska mycket. Om de växer för mycket så blir det problem att sälja stockarna för det finns en maximalt tillåten diameter som för svarvstockarna är 75 cm.

Ännu ett bålaträä (75×94 cm)

Det var inte så lätt att fälla trädet. Det stod alldeles invid en rå och man vill ju inte att det faller på grannens sida för det kan förorsaka en ordentlig lucka med sina grova och långa kvistar. Det blev att vänta tills det blåste från rätt håll för med så stora träd så är också den stora lastaren ganska hjälplös. Helst borde det ha varit sydostlig vind men det gick också med sydvästlig som det var i går. Man kan fälla fastän blåsten kommer från sidan men inte emot blåsten. I går blåste det en hel del men det kom i pustar och det var litet lugnare då jag sågade av trädet. Och ibland har man tur – det föll precis på vägen så inga småträd skadades. Men det var ett drygt arbete att kvista det för det hade stått ensamt och var verkligen ludet.

Kvistdjungeln på bålaträä

Lika god tur hade jag inte i förrgår då jag fällde ett litet mindre träd. Det visade sej vara ruttet på ena sidan så gångjärnet höll inte och det föll mitt i småskogen och tog omkull två mindre granar. Det var harm för vi försöker spara de små och mellanstora träden som har god tillväxt. Det visade sej att det inte var rotröta utan troligen en skada från en körväg. Man ser att rötan inte är mitt i trädet utan på ena sidan. Då jag kapade bort en tre meters bit så var trädet helt friskt. Det visar att körskador inte är bra och kan förstöra ett träd. Detta gäller speciellt gran för tallen klarar sej ganska bra att lappa ihop skador med sin kåda.

Körskada – inte rotröta

Förra veckan så högg vi också i en annan skogsbit som tyvärr har en hel del torra träd. Det blir bra flisved men visst blir det förlust eftersom träden inte duger till stock. Det är troligen barkborren som tagit livet av träden och det var delvis riktigt stora granar.

Mindre trevlig bild

De torra träd som inte hunnit ruttna tänker jag såga till eget virke. Kvaliteten blir inte så bra men det duger bra i många sammanhang. Man kan få litet mera sprickor och stickor då man sågar torrt virke och det sliter mera på sågkedjan men det går om man filar litet oftare. Hållfastheten blir sämre så man skall inte använda det virket till viktigare konstruktioner och inte är det något möbelvirke. Torra träd är utmärkta som ved om de inte stått så länge att de börjat ruttna. Man kan klyva kubbarna till ved och bränna direkt. Men då skall man hugga dem medan de står. Om de fått ligga så samlar de snö och is och måste torka på nytt förrän man eldar med dem.

I fjol eldade vi inte alls i spisen men i år var det ett par veckor så kallt att man gärna satte eld på morgonen. Det gick fint att tända med de torra klabbarna men man måste hugga dem i riktigt små späntor då man tänder. Då går det bra att tända med litet tidningspapper och jag använder alltid en enda tändsticka. Men det går inte att sätta en tändsticka direkt mot en stor vedklabb. Poängen är att späntorna inte skall var mycket större än tändstickan för att det skall börja brinna. Sedan matar man på med allt större späntor och vedträn och då man fått ordentlig eld så kan man bränna de grova klabbarna.

Största delen av de torra träden flisar vi och det blir ju mycket och bra flis av stora torra träd. I februari började jag undra om vi har tillräckligt med flis för i år. Det gick åt en hel del då det var -20 eller -25 grader ute. Men det går bra hela mars och troligen också hela april. Sedan går det inte åt flis just alls i maj och på sommaren är värmen vanligen avstängd hela tiden.

Förutom torra träd så har vi en intressant gran på ovan nämnda skogsbit. Det är en gran som stjälpt mot en tall men fortsatt att växa.

Gran som klängväxt

De torra kvistarna kan vara mycket styva och de tog bort verktygslådan från traktorn som hamnade under bakhjulet. Den lönar det sej knappast att försöka reparera så det blir att fundera ut ett nytt sätt att förvara den skogsutrustning som inte ryms i hytten. Plåt kommer jag knappast att använda mera så det blir nånting med trä och gummiskivor men det måste vara starkt för de torra kvistarna i skogen kan riva bort både ett och annat.

En före detta verktygslåda

Till sist en hälsning från vår Hälge. I förrgår stod en älg och skalade barken av de aspar som vi fällt. Den såg upp en stund då jag körde hem men fortsatte sedan att äta. I går såg brorsan fyra älgar som låg och vilade sej och visst fanns de i skogsbacken då vi körde hem. Se på aspbiten till höger i bilden nedan – den är ganska välbarkad …

Hälge hälsar

17 mars, 2021 av

Sol och vår.

Det har mer eller mindre blivit tradition att YLE eller Rundradion som Nisse brukar kalla dem ringer upp så här års för att höra hur läget ligger vad gäller snö- och tjäldjup samt lite spekulationer kring när vårbruket kan inledas. I morse var då så dags för vårens rapport, tänkte att jag kan dela inslaget här också även om någon säkert likt vår trogne kommenterare Micke kanske hörde den på radion eller har hittat länk till arenainslaget på Yle Österbottens nätsida. Blev en ganska uttömmande rapport men kan betona att det gäller läget här i Solf med omnejd, såg när jag körde söderut i veckan att söderom Övermark tunnar snötäcket ut så där tror jag nog att tjälen har ett fastare grepp om jorden än härifrån och norrut

Har också en del skogrelaterat material jag ska försöka få till så småningom. Kan avslöja så pass att det är inte bara i Nisses skogar granen växer bra.

Länk till radiointervjun här. Och en facebook livevideo från mätningsdagen här

God fortsättning på veckan.

15 mars, 2021 av Nisse

Meir bålaträädär

Det visade sej att den 70 cm gran som vi fällde förra veckan var sådär medelgrov. Nu har vi hittat meir bålaträädär (mera jättestora träd) och i går fällde vi ett som var 82 cm i diameter. Inte nog med det – i dag kom det 72 och 75 cm granar. Jag hade inte trott att de skulle vara så stora men ögonmåttet har råkat ut för inflation eftersom alla träd i omgivningen är så stora.

Det långa 15″ svärdet räcker nätt och jämnt

Nu börjar det gå över gränsen också för svarvstock (max. 75 cm). Men man kan såga bort rotsvällnaden så det går med nöd och näppe. Det bästa är att de har varit frisk – utom två stora granar som vi kört sönder rötterna på.

Yttre diameter 70 cm men inte mycket trä …

Tur att inte alla stora granar såg ut som den här ovan. Men den stod i backen invid körvägen och vi hade slirat med kättingarna på rötterna så det var ingen överraskning. Det blev tre ruttna 3 meters bitar förrän det kom en enda frisk stock.

Att köra ut de här stockarna gick inte med den lilla lastaren utan vi måste lasta på och av med stora Farman. Det är en tio tons vagn men vi vågade inte köra mer än fem stockar åt gången.

Ett och ett halvt träd blev ett helt lass

Ovan har vi lastat på bålaträä och två stockar från ett annat träd. Det gick att lasta med stora Farman men stockarna var så tunga att då man svängde lastaren så svängde också traktorn trots att bägge stödfötterna var i jorden. De här stora granarna var så ludna att kvistmängden var svår att köra över. Och kvistarna är så grova som armen. Det blir en hel del flis om man orkar köra hem dem.

Stora mängder kvistar

Det finns ännu en hel del stora granar som skall bort så fort som möjligt. På sina ställen växer de till med en halv cm per år (diameter) så det går inte att vänta med avverkningen. Om tio år kan det hända att svärdet inte mera räcker till och att diametern går över max. gränsen.

Och så vädret: Slaskväder i fyra dagar. Det blev betydligt varmare än prognosen lovat men från onsdagen skall det igen bli kallare. Här väntas inte på vårvärmen utan jag hoppas att det blir kallt hela mars och litet in i april. Skogsvägarna är fina nu.

11 mars, 2021 av Nisse

Svarvstockar

Det ser ut att bli en hel del svarvstockar i år så jag tänkte skriva ett särskilt inlägg om dem. Dessutom förstod jag att det inte går att sälja dem överallt så det kan vara nytt för många. Vi har ju den fördelen att vi bor nära till Kymmenedalen som i många hänseenden är ett centrum för virkesförädling med en massa sågar och fabriker.

En svarvstock (gran) kan hos oss vara 58 dm (man mäter oftast stockars längd i decimeter) eller 39 dm lång. Det speciella är att medan en vanlig stock får vara högst 55 cm i diameter så får svarvstocken vara upp till 75 cm. Dessutom får den vara litet krokigare än en vanlig stock (eftersom den kapas i kortare längder förrän den svarvas) och det bästa här hos oss är att den får ha litet röta – men det måste vara hård röta bara i mitten så att den hålls fast i svarven. Mitten blir ju ändå kvar efter svarvningen. Tjockleken varierar litet från år till år men måste vanligen vara minst 26 cm i toppen.

Vi har en hel del stora granar som är litet krokiga och är rötskadade. Eftersom kroken och rötan oftast är i den nedre tjocka delen av stammen så är det många kubikmeter som inte duger till vanlig stock. Och så betalas det mer för en svarvstock än för vanlig stock … Vanligen blir det inte så många svarvstockar men i år har vi en bit med ovanligt många stora granar. En av de större var ungefär 150 år gammal.

Att gallra med motorsåg blir inte till nånting. Det tar mycket tid och blir inte många kubik så jag försöker sköta all gallring med den lilla traktorprocessorn (Hakki 400 från 80-talet). Det går mycket snabbare med den. Då fäller vi bara med motorsågen och kör sedan träden genom processorn varvid de blir i lämpliga hopar med en gång. Speciellt granar har så små kvistar att de far genom processorn på några sekunder. Man måste ha fart på rullarna så att kvistarna slås av mot knivarna av trädets fart.

Men en stor gran lönar det sej att kvista och kapa med motorsåg. Processorn klarar bara av omkring 30 cm stammar och vi har betydligt grövre. Att kvista och kapa med motorsåg tar litet tid men ger på grövre träd ganska snabbt en mängd kubikmetrar. Vi fäller med lastarens bom mot trädet så att vi får rätt riktning utan problem. Dessutom kan man lämna större “gångjärn” så det är säkrare och snabbare att fälla. Med lastaren kan man sedan lyfta upp trädet ur snön eller dra det till ett lämpligare ställe för kapning. Och förstås rada virket i hopar.

De granar vi har fällt i år har ofta gett en eller två svarvstockar från roten och dessutom två ordentliga stockar. I går fällde jag en kandidat till årets bålaträä som gav två svarvstockar och två 52 dm vanliga stockar. Den var 70 cm i diameter. Ett vanligt 13″ svärd räcker inte så jag måste söka fram mitt gamla 15″ (38cm) svärd som tyvärr hade hamnat under ett träd och blivit krokigt. Men jag satte det i skruvstädet och böjde försiktigt tillbaka. Inte är det riktigt rakt men det går att såga med det.

En kandidat till årets bålaträä (70 cm)
Stubben till granen ovan

Om man ser på stubben så är årsringarna ganska stora. Det är inte så underligt för det har växt invid åker nära ett dike och har fått både ljus och vatten. Sedan gällde det att köra ut stockarna och då måste jag lyfta på och av dem med stora Farma 8,5 för den lilla Farma 4,6 klarade inte av att lyfta dem. Och så är räckvidden för den lilla alldeles för kort.

Nio stockar ger fullt lass

På bilden ovan är rotstocken längst ned till vänster. De andra svarvstockarna är inte heller så små så vi vågade inte lasta på mer än nio . Man får litet fel uppfattning då man sysslar med de här stora bjässarna. De vanliga stockarna ser ut som massaved och jag måste mäta och kontrollera för att sedan märka att de inte alls är så små.

Utkörda svarvstockar (till vänster) och vanliga stockar (till höger)

Om man jämför på bilden ovan så ser man att träden gett en stor andel svarvstockar. Även om de vanliga stockarna ser ut som pinnar så är de inte alls så klena. Ett litet problem med svarvstockarna är att de är så långa att resten av trädet är svårt att kapa till normala stockar. Längden räcker inte till fem stockar ifall de två första är 58 dm. Och ofta blir då de mindre stockarna ganska långa. Helst skulle man hålla sej till 49 och 52 dm.

Närbild av svarvstockarna

Närbilden visar att det finns litet röta (eller åtminstone färgfel) i en del stockar. Men det är inte många i år. Vi har haft ganska litet rötfel där vi hugger i år (peppar, peppar – ta i trä). Ibland har den första stocken i roten gått förlorad och det är inte alls roligt att hugga på sådana ställen.

Vädret har varit fint i början på mars. Sön for ihop av slaskvädret i slutet på februari som också gav isvägar. Isvägar är bra för de smälter långsamt så jag räknar med att vi klarar oss hela mars nu. Det blir fyra dagar med plusgrader men sedan blir det kallare igen. Nu gäller det att fälla och köra ut för brinnkära livet …