13 juni, 2019 av Nisse

Svansjön har torkat

Efter sådden hade vi ett 50 mm regn som förorsakade sjöar på vissa åkrar (se Sprickanveetå och svandamm). Då jag sprutade på åkern med svansjön så kunde jag konstatera att där mycket riktigt inte fanns ett enda strå. Det var ändå inte så stor fläck att det skulle ha varit orsak att så om.

Svansjön i juni
Närbild av svansjön

Lägg märke till hur skarp gränsen är mellan öknen och den ganska fina brodden där det inte stod vatten i maj. I år har det växt ganska bra överallt utom just i svackorna på leråkrarna. Till och med de torra duntana (kullarna) har en jämn och fin brodd.

Sprutväder är en besvärlig sak. Det får inte regna, inte vara för torrt, inte för kallt och inte för varmt. Och i all synnerhet får det inte blåsa. Vanligen är det vindstilla mitt i natten – fast då ser man ju inte sprutspåren. Jag körde till halv tolv i natt och började på nytt klockan fyra men det kom allt emellanåt vindpustar och blev aldrig riktigt lugnt. I dag blåser det ordentligt.

Förstås borde man köra på GPS mitt i natten men den har blivit riktigt knäpp och visar fel upp till 24 meter … Jag köpte en ny platta för att ha litet större skärm men hela systemet är ju odugligt med så dålig noggrannhet. Möjligen ser man på vilken åker man kör. Lustigt nog så visar den fel mest då man kör i en viss riktning så jag undrar om jag borde skaffa en bättre antenn. Men nån tusen euros grunka ids jag inte köpa. Sprutspåren är alldeles tillräckligt bra för sprutandet.

Den nya skärmen (Androidplatta)

På bilden ovan visar den för en gångs skull alldeles rätt men man kan inte lita på den. Skärmen är kring 7 tum och det räcker bra till. Själva GPS-mottagaren finns i en plastlåda på taket. Man borde kanske höja den så att metalltaket inte skulle påverka mottagningen.

I år sprutar jag med pyroxsulam och florasulam (Broadway). Pyroxsulam tar på gräsartade ogräs (bra mot flyghavre på 3-4-bladsstadiet) och florasulam fungerar mot örtartade ogräs. Jag började för två år sedan och effekten var god men man bör inte köra med samma medel varje år. I år har jag också fluroxypyr (Starane XL) som jag hoppas biter på baldersbrå. Det blandar jag med MCPA för att få bort tistlarna. Det är nytt för mej så vi får se hur det går.

Något större ogräsproblem har jag inte (än) men på den tidigare gröngödselvallen finns det starrgräs – mest där ett gammalt utfall gick. Men baldersbrån brukar komma ganska kvickt då den kommer igång och då kväver den allt vete. Kvickroten är långsammare och jag har ännu inte sett några stora fläckar.

Nästa natt blir det regn så det blir en paus i sprutandet och jag får fortsätta nästa vecka. Om det nu blir sprutväder. Allt är ganska tidigt i år så det är inte direkt nån brådska men det är ju bättre att spruta då ogräsen är små.


11 juni, 2019 av Nisse

Åska + elektronik = bekymmer

Det var ett ordentligt åskväder på lördag natt. Inte precis här utan runt omkring. Litet som på 60-talet då vi satt och såg på blixtarna som gick kors och tvärs och lyste upp precis hela tiden. Jag tycker det har varit relativt litet åska de senaste åren i jämförelse med det.

Åskmoln

Men hettan förra veckan måste ju leda till en urladdning. Det var ganska frisk luft efter åskvädret och betydligt svalare. Men så började bekymren. Nätet var helt utslaget och jag arbetade i två dagar och en natt (sov nog ett par timmar också). Två datamaskiner på gamla folkskolan var sönder och två växlar är dåliga och måste bytas ut så småningom. En del portar har slutat fungera och växlarna har blivit otillförlitliga. Ännu i morse måste jag åka ned och koppla in en laddare.

Dessutom försvann inställningarna på en hel del burkar och det tar en massa tid att få dem tillbaka eftersom jag naturligtvis glömt bort hur de var. Jag har ännu kvar Hindersby.net som jag inte kommer åt och det blir en hel del felsökning.

Nu måste jag i alla fall börja med takbyggandet. Det är harm att två dagar gått förlorade i bästa tiden. Visst har jag satt in åskskydd men de är dels för långsamma för den nutida snabba elektroniken och dels är det mycket arbete att sätta in dem där de verkligen fungerar dvs. på likströmssidan. Det där skräpet som säljs för att sättas in i stickkontakten är ren och skär humbug.

Men det är inte lätt att löda in snabba Zorbar på rätt ställe i burkarna. Ledningarna måste vara kortare än 2 cm och jordningen måste vara rätt utförd för att de skall skydda i verkligheten. Så det blir mest ogjort. Och så får man byta burkarna då det smäller.

Man har också blivit slö eftersom det inte har varit så stark åska på länge. Det blev också betydligt bättre då de grävde ned elkablarna. Förr fungerade de som antenner som skickade ut högspänningsspikar på elnätet fastän åskan inte ens var nära. De gamla telefonledningarna var också rena katastrofen då det var åska. Fibern leder ju inte elektricitet så det går att använda datanätet fastän det är åska.

Utom då den är riktigt stark och slår sönder centralerna.

8 juni, 2019 av Nisse

Nu vet jag varför det är hett i helvetet.

Det skrivs ofta om ”den underbara värmen” som kommer men de som skriver har väl aldrig arbetat i solen. Förra veckan var det +30 grader här och jag orkar bara göra nånting utomhus tidigt på morgonen och sent på kvällen. Så därför sitter jag nu inomhus och skriver i Bondbloggen.

Det skulle vara en dag riktigt varmt men så blev det två och tre dagar och idag är vi inne på den fjärde dagen. Jag vägrar gå ut för jag får värmeslag och så verkar det blir kallt och skönt nästa vecka. Det går ännu an att arbeta i verkstaden och tegelladugården är riktigt skön där bredvid.

I början på juni rev jag bort brädfodringen på verandan som var alldeles rutten men förutom en del stolpar verkar den annars vara i skick. På sidorna har den nedersta stocken ruttnat men den är lätt att byta. Isoleringen verkar vara torr. Två stolpar måste bytas men invid husväggen klarar jag mej troligen med att förstärka med en batting (5×10 cm).

Verandan från 1930

Och så märkte jag att jag 1980 hade slagit en balk av cement under framdelen av verandan samtidigt med att trappan förnyades. Det hade jag glömt bort. Fönsterkarmarnas nedre del är litet dålig men det borde gå att ordna med en ny list som skruvas fast.

Det är alldeles klart att jag måste lägga in plåtar som för ut regnvattnet från väggen både under och över fönsterkarmarna. Också under balkongen behövs plåtar som för ut vattnet.

Balkongen ovanför verandan

Det har varit ett stort problem med balkongen där golvet ruttnar på fem år och den har varit förbjudet område nu i flera år. Man kan inte har virke att ligga ute i regnet. Solen spräcker det och vattnet blir att ligga i sprickorna varvid träet ruttnar. Trä som kan torka upp emellanåt håller däremot i hundratals år. Alltså skall trä under tak. Balkonger och altaner utan tak är rena vansinnet.

Så jag tänkte bygga ett tak över balkongen men det blir ganska stort för den är sex meter bred. Så jag tänkte om (lättjan är alla lasters moder …). Nu tänker jag sätta takfilt på balkonggolvet (med lutning 1:100). Det kan man inte gå på så jag tänkte försöka sätta en balkongmatta utanpå takfilten. Visserligen är det äcklig plast men den syns inte nedifrån och är så billig att man kan kasta bort den (hmm, miljöavfall ?). De har små knoppar undertill så att de torkar upp efter regn. Vi kan åtminstone försöka för sämre kan det inte bli.

Under takfilten sätter jag speciell takfanér liksom på hustaket. Den är 15 mm och borde stöda takfilten riktigt bra. Man måste bara ha ordentligt med underlag. Hur det fungerar i verkligheten får vi väl se. Jag tänker åtminstone inte bygga om balkongen mer i min livstid. Garantierna på byggmaterial som är 20 år (eller 10 …) är rent löjliga. För ett hus behövs garantier på 50 år minst. Men då är förstås firman satt i konkurs flera gånger om redan så också en sådan ”garanti” är värdelös. Bara trä och sten direkt från skogen är material som man vet hur länge de håller.

Vi har sågat och sågat (men bara på morgonen och aftonen) så nu börjar det finnas virke. Också de långa stockarna har vi lyckats såga även om det behövs extra stöd för 6 och 7 meters stockar. Det går att dra stockarna om de är över 630 cm och inte alltför tunga men det tar tid. Tre och fyra meters stockar går bäst.

Bara det blir litet svalare så skall vi ställa upp byggställningarna och börja med taket. Jag har skruvat fast takplåt i januari men det är inget mot att bli stekt i solen då det är över trettio grader varmt. Så jag vet av erfarenhet varför djävulen ordnade med hetta i helvetet och inte med köld. Nu börjar jag bara längta efter regn för det är mindre eländigt än stekande sol på taket.

Här i veckan så bytte jag också ringar på bakhjulen till MF65 som ju är en viktig traktor i vårsådden. Det är bara den som klarar av att lyfta in gödselsäckarna i tröskhusets andra våning där vi har tratten. Åtminstone tills de förstorar säckarna ännu mer så den inte orkar lyfta dem.

Hjullös traktor

Förra gången jag bytte bakringar på 65:an så gjorde jag ett misstag eftersom jag bytte till begagnade. De hade nu stora hål och sprickor. Man kan vara snål men helst inte dumsnål. Så nu blev det nya ringar – hoppas de håller längre.

Bakhjulen rymdes precis i Ducaton. Men de större traktorernas hjul kan jag knappast köra med den. Vår gamla Ducato från 90-talet var däremot så hög att vi kunde köra hem stora Zetorns dubbelhjul från Mariestad (vid Vänern).

Och så kör vi 40 år till …

Snart är det dags att spruta. De flesta grannar har sprutat färdigt men vi är ett par veckor efter redan med direktsådden. Då blir det ännu större väderproblem. Det får inte vara för vått, inte för torrt, inte för kallt och inte för varmt. Dessutom får det inte blåsa. Så väderprognoserna läses ännu mer än vanligt både för taklagandet och sprutandet.

P.S. Då jag kollade i Bondbloggens gamla inlägg så verkar det ha varit hett också år 2010. I år gick dock vårsådden ganska bra i mulet väder.

31 maj, 2019 av Nisse

Hämtade slaghack från Norrköping

Vi köpte en Kubota från Köping i april och den visade sej vara riktigt bra men då gräset började växa så behövdes dessutom gräsklippare (som inte kom med). Och inte vilken som helst för de flesta gräsklippare går bet på vårt långa sega gräs. Vi har minsann inte några jämna gräsmattor utan kör mellan äppelträden där det finns gropar och mullhögar och ojämnheter.

Så jag kom fram till att det behövdes en ordentlig slaghack. Kubotan har ju både kraftuttag och trepunktslyft (cat1). En förfrågan visade att en ny slaghack skulle kosta kring 5000 euro här medan man fick en ny metersbred för 12000 kronor (litet över 1000 euro) i Sverige. Begagnade var nästan lika dyra och sådana fanns det inte alls här i landet. Så vi hoppade på färjan och for till Norrköping.

Det fanns flera firmor som sålde de små (kinesiska förstås) slaghackarna men jag köpte en från Bonnet.se (läs Bonn-net) som är en intressant firma. Då vi kom fram till Norrköping så visade navigatorn oss till Surgatan och det var ett helt kvarter med Lantmännen och lagerbyggnader och all sorts jordbruksförnödenheter. Man kände sej som hemma som i Labors lagerbyggnader i tiderna. Slaghacken hade jag köpt av Linnea över nätet och betalat så det var bara att hämta den från lagret.

Den var nu inte så liten även om den var smal så jag undrade litet om Kubotan skulle orka med den men det var inga problem. Maskrosedjungeln fick stryka på foten då vi körde med hacken och det var inte ens tungt för Kubotan. Det var skillnad mot den lilla batteridrivna trimmer som tidigare använts.

Tuffare maskin än en liten batteridriven trimmer

Naturligtvis skulle jag klåpa först – jag körde över trädgårdsslangen som lindades runt hackens axel. Det tog en timme att få bort den. Slangen var historia men hacken klarade sej bra. Så man skall inte köra över slangar med hacken …

Jag ställde in hacken för så hög klipphöjd som möjligt med tanke på det ojämna landet och alla torvor. Resultaten blev i alla fall riktigt bra då man körde två gånger vilket annars också var nödvändigt för att komma åt allt gräs. Eftersom vi körde mellan äppelträden så blev det på de flesta ställen många överfarter.

Hacken har hammarslagor men jag köpte också en sats Y-slagor. Vi får pröva vilka som fungerar bäst. Det behövs inte så vackert slutresultat som på en gräsmatta i en park utan huvudsaken är att effektivt få bukt med gräset. Hacken är en riktig slaghack även om den är smal. Hållbarheten vet jag ännu inget om men konstruktionen verkar vara någorlunda stabil utan alltför mycket plast. Kraftuttagsaxeln måste jag förstås kapa för att den skulle passa till Kubotan och då tyckte jag den verkade vara ganska kraftigt konstruerad. Inte illa för en maskin i den här prisklassen. Då euron dessutom är närmare 11 kronor så får vi över 10 % ”rabatt” vid köp i Sverige.

En riktig slaghack på 105 cm

Jag är glad att vi köpte en riktig traktor om än liten i stället för nån fjantig fyrhjuling utan hydraulik och utan kraftuttag. Slaghacken passade bra men jag måste ännu köpa en tryckstång till traktorn för en sådan kom inte med då vi köpte Kubotan. Hacken har medar på sidorna och rulle bak och materialet är av sådan tjocklek att man har nånting att svetsa i ifall det behöva. Alltså inte bara plåt.

Resultatet av en överfart är redan hyfsat och det går fort att köra flera gånger ifall det behövs. Det gäller bara att plocka bort alla stenar så man inte kör sönder slagorna men där borde inte finnas så mycket sten för jag körde över hela åkern med stora fräsen innan äppelträden planterades. Ett annat problem är alla gropar som där finns (för träd som inte blivit planterade). Men de försvinner väl så småningom.

Första körningen i maskrosdjungeln

Det var alltså en ganska lyckad resa och jag fick hem hytten (som vi i april skar bort för att få in Kubotan i Ducaton). Nu skall jag montera tillbaka hytten – men så att den kan skruvas bort ifall vi vill transportera Kubotan på nytt. Trots att hytten inte direkt är nödvändig så kan det vara bra att ha ett tak på traktorn – både mot regn och sol.

Jag lyckades inte boka in Ducaton till en kvällstur från Stockholm så vi måste åka dagtur och det är nog obarmhärtigt slött … Att hänga på färjan hela dagen utan nånting att göra är ingen höjdare. Speciellt som det tydligen varit en massa klassresor till Åland så att färjan var full av högljudda skolelever. Vi kom hem först närmare midnatt så en hel arbetsdag gick förlorad. Och det var för sent att åka in och göra anskaffningar på Ring III på vägen också. Så det åkas inte dagfärja mer annat än i rent nödfall.

24 maj, 2019 av Nisse

Vårens byggande börjar

Vårsådden fick ta en liten paus på en vecka efter regnet på 50 mm men då åkrarna torkat upp och blivit hackade så gick det snabbt. Sedan måste såmaskinen rengöras och oljas in. Några större reparationer behövs inte men skyddet till drivhjulets kedja borde ännu sättas tillbaka vilket inte är så enkelt för jag fick bryta loss det med jäärnstavurn (järnspettet). Så det skall byggas om så man kan sätta det tillbaka utan att skilja åt halva såmaskinen.

Nu blev det i alla fall dags att börja bygga. Eftersom det är taket som skall förnyas så gäller det att ha bråttom medan det är torrväder. Det var minsann torrt och hett ända tills nu då det slog om till regnväder. Jag börjar idag riva verandans yttre skal så det börjar väl regna bara i rena harmen.

Men mest har det varit sågande. En hel del är sågat men det finns en hop stockar kvar. De besvärligaste är långa stockar på 580, 600 och 630 cm och det är ganska knepigt att få dem lika breda i bägge ändarna eftersom Logosolen bara har två stöd 2 meter från varandra i mitten. Så jag måste sätta tillfälliga stöd under bägge ändarna så de inte hänger ned. Man kunde tro att en stock på 24 cm inte skulle hänga ned men det gör den. Utan stöd blir ändarna lätt 1-2 cm bredare än mitten vid stöden …

Med laser ställde jag in linjalen så den är rak på millimetern men stockarnas stöd är besvärligare. Nu har jag i alla fall kommit ned under 1 cm skillnad i ändarna och det går an. Man måste tänka på att det kan finnas spänningar i stockarna så att de kröker sej efter det man sågat bort en del så det är inte bara att ställa in stöden och tro att det passar för alla stockar.

En 580 cm:s stock med stödbock

Ovan syns stödbocken för en 580cm stock. Utanpå bocken radar jag olika tjocka träbitar och en kil för att få rätt höjd. Då man har motorsågen på linjalen så kan man mäta ganska precis från svärdet nedåt hur tjockt virket blir. Likaså i andra ändan kan man mäta från linjalen nedåt. Men om stocken kröker sej efter det man har sågat (vilket den mycket väl kan göra) så har man problem.

Nu behöver jag inte direkt precisionsvirke så man kan kompensera för en del då man bygger stommen till verandan – fylla under eller hugga bort – så virket borde vara användbart. Underlaget på taket får vara nästan hur krokigt som helst i sidled och kan spännas rakt i höjdled eftersom jag använder 5 cm plankor.

Motorsågen på linjalen

Det går bra att såga med motorsåg bara man filar kedjan tillräckligt ofta. Men det blir ganska breda skär på 3/8″ och alltså en massa sågspån. Jag körde nyss bort fyra fulla skopor till hopen i bakgrunden.

Skogslastaren använder jag att lyfta stockarna närmare men det är problem med de långa för då kommer gripen så långt ut att den lilla lastaren inte orkar lyfta de tjocka stockarna. Jag måste ta bort två halva skivor från taket så att gripen inte river sönder det.

Lastaren sparar mycket svett och klämda tummar

Det går annars bra att för hand rulla stockarna upp på sågen men de långa är litet besvärliga och då är det bra med lastaren (kranen som det heter i Sverige). Bäst är att såga tre till fyra meter långa stockar och jag behöver egentligen inte så många sex meters stolpar men jag sågar litet extra ifall nån skulle vrida sej.

Det sågade virket placeras under taket som jag byggde för ett antal år sedan. Förutom att det skyddar mot regn så är det också bra att solen inte kan torka ut virket för snabbt och ojämnt. Mittstödet kan lätt plockas bort utan verktyg. Här ryms upp till 7 meter långt virke och det absolut längsta man kan såga är 630 cm (utan att dra stocken).

Virkeslagret

Medan vi väntade på att det skulle torka upp efter regnet så barkade jag de nya takstolarna som kommer ovanför balkongen. Bara övre ytan sågades rak. Rundvirke är ju starkt då man inte sågar av fibrerna så man kan använda ganska klena dimensioner. I början på maj gick det mycket bra att barka – barken löpte bra. Det tog i alla fall tid eftersom också underbarken bör tas bort. Om man målar på den så kommer målningen bort då den torkar.

Barken löper

Man kunde för hand dra bort långa barkstrimlor bara man fick början. Det är bäst att barka tidigt om våren för om barken torkar fast så är det riktigt besvärligt att få bort den. Då den löper så får man lätt fram en len och fin yta.

Det är lite motsägelsefyllt med vädret. Broddarna behöver regn (i måttliga mängder) men för byggandet får det helst vara uppehållsväder – men mulet. Visst får det regna ibland för jag har en del nödvändigt verkstadsarbete som måste göras. Man får göra vad bonden alltid gjort – rätta sej efter vädret.

19 maj, 2019 av Nisse

Hasi för sådden 2019

I går kväll sådde vi de sista åkrarna. Det blev ett längre uppehåll efter de 50 mm regn som åstadkom sjöar på åkrarna (se Sprickanveetå och svandamm). Det var så mycket att man kunde fortsätta med sådden först i går.

Men före den sista sådden så körde jag med hacken över mullåkrarna för att minska på halmproblemet. Och det lyckades över förväntan. Inga problem alls med halm efter det.

Halmhop före hack
Halmhop efter hack
Hackad åker före sådd

Jag körde med hacken så lågt ställd att den tog upp mull allt emellanåt. Resultatet blev bra och såmaskinen stoppade inte en enda gång. Det gick förstås åt en hel del bränsle för hacken är ganska tung att köra men krånglet med halmen på mullåkrarna var i år så betydande att det lönade sej. Och det var bara tre hektar som behövde hackas.

Fortfarande var det en massa fukt i jorden och med den här värmen så borde utsädet minsann gro bra. Nu har vi på en åker sådant som blev sått före regnet och sådant som blev sått efter så man får se hur stor skillnad det är i höst.

Så är då åter ett års vårsådd undan och man får se hur vädret blir i sommar. Ganska bra gick sådden fastän jag måste plocka fram hacken innan det sista kunde sås. Sjöarna efter regnet har knappast varit till fördel så jag förväntar mej inte att svackorna skall ge någon skörd men det gick i alla fall bra att så alltihop både före och efter regnet. Huvudsaken var att det inte blev några hjulspår eftersom jag inte bearbetar jorden alls.

För tusen år sedan gjorde man ett litet hål i jorden med en pinne och släppte ned ett korn i det. I dag går det snabbare att så. Men man vet aldrig – kanske det kommer maskiner som sår ett vetekorn i taget med pinnhjul ?

Nu har vi bara poteetren eller päärona (potatisen) kvar att sätta i jorden. Vi kom faktiskt ihåg att lämna en bit osådd (se flaggorna nedan). Ett år sådde jag av misstag vete i potatislandet och det var ingen bra idé.

Sista åkern med potatislandet sådd kl. 22:00

Nu skall såmaskinen tömmas och oljas in och dubbelhjulen plockas bort. Sedan börjar byggsäsongen och i år skall husets tak förnyas men först skall verandan byggas om för hörnstolparna är alldeles ruttna. Inga fritidsproblem i sikte ännu.