Antalet katastrofer har minskat betydligt nu då flismataren också är igång på nytt. Det felaktiga kedjehjulet kom ovanligt fort – på bara en dag. Nu är den nya motorn med kedjehjul installerad och fungerar åtminstone tillsvidare.
Ny flismatarmotor
Det var tur i oturen att det varit ganska varmt de senaste dagarna. Jag hade tillfälligt satt in den gamla motorn från vår första flismatare men den var alldeles för svag och man måste plocka bort alla större bitar för att skruven inte skulle fastna.
Jag tänker köpa en motor till (begagnad) så att jag har reserv hemma nästa gång det blir problem. Ifall det hade varit -25 grader så hade det inte varit roligt. Och så skall jag testa bensingeneratorn så att den är i skick ifall strömmen försvinner för då är det slut på värmen också. Flismataren behöver under 1000 W för att fungera men ström måste den ha.
Det har varit ganska påfrestande de senaste månaderna men nu ser det ut att bli litet lugnare. Problemet är bara att skogsarbetet blivit ordentligt försenat den här vintern och så kom det en massa snö. Nu blir det bråttom i skogen under de två månader som finns kvar av vintern. Många hoppas på en snar vår – inte jag …
Vi är nu ungefär i mitten av växtsäsongen. Vårarbetena och sprutandet är förbi och det är bara att vänta på hösten. Sent är det – jag räknar med att vi är nästan tre veckor efter det vanliga. Men så är direktsådden också senare än vanlig sådd.
Det såg eländigt ut då halmen stack upp ur brodden men nu syns den inte alls. Däremot syns det tydlig skillnad mellan mulljord och lerjord. Leran är betydligt sämre. Vi klarade oss i år utan skyfall som i fjol somras dränkte brodden på stora områden. Det har regnat tillräckligt men ganska stilla och ofta.
Vi har en hop med trädgårdsmylla invid en åker och såmaskinen gick litet in på hopen. Där ser man minsann skillnaden mellan lerjord och prima mylla (som Christer har). På lerjorden är vetet ljusgrönt och kort men på myllan mörkgrönt och långt. Men man får försöka med de leråkrar man ärvt …
Precis som Kalle så förundrar jag mej över hur man kan få skörd utan gödsling. Om en bill sitter fast så att konstgödseln inte matas ut ordentligt så syns det minsann tydligt. Och där man kört dubbelt så är växtligheten betydligt bättre. Problemet är bara att priserna är så usla att det inte är lönt att satsa mera på bättre skördar. Blir det en bra skörd i år så sänks väl priserna ännu mer. Så jag bryr mej inte ett smack om höga hektarskördar – det är viktigast att minska på utgifterna. Fast om man kan få bättre skörd till låg kostnad så är det ju värt att försöka. En betydande ökning av gröngödslingsvallen för att förbättra strukturen har jag redan börjat med men det syns först på längre sikt. I år visar resultatet vid halvtid på en hyfsad skörd. Inte rekordskörd men inte heller katastrof. Hösten avgör sist och slutligen hur slutresultatet blir.
För övrigt så kör jag ut flisved för andra flisningen. Den första omgången är redan torr. Det är ingen brist på vindfällen och torra träd men det är en hel del arbete att sätta i hopar. Man borde göra det på vintern då det är svalare och då marken är frusen. Jag såg att traktorhjulen också skadade en del rötter fastän jag tagit bort kättingarna. Det har inte gått så bra med körandet. Ibland är det för hett i hytten så man håller på att få värmeslag och inte är det bra om det regnar heller för då blir det så halt att köra.
Då det regnar så bygger jag. Flissilon har jag byggt om och satt in en vibrator. Det blev som vanligt mera arbete än man räknat med för då man en gång börjat så måste både det ena och det andra fixas först …
Vibratorn är en gammal cirkulationspump där pumpdelen frusit sönder men motorn är i bra skick. Jag har pumphjulet kvar men borrade ett hål och satte en bult åt ena sidan men en tyngd i ändan. Då motorn tvinnar så börjar den darra eftersom bulten förstör symmetrin på pumphjulet. Man ser tydligt att pumphuset frusit sönder. För att inte flisen skall hamna i vägen för skruven så satte jag en gammal målningsburk över pumphjulet. Det gamla pumphuset som gått sönder är bortkastat.
Ett problem med vibratorn är placeringen. Jag satte den mitt på en skiva som är ganska löst fästad så den kan darra ordentligt. Möjligen flyttar jag den litet och sätter till mera vikt på bulten så osymmetrin blir större. Jag var tvungen att bygga om bottnen så att ingenting hindrar flisen att falla över skivans kant. Minsta hinder i nedre kanten på skivan gör att flisen stannar upp. Det är litet besvärligt att testa systemet nu då det går åt så litet flis men det verkar som om vibratorn tömmer ganska bra. Den taggiga metallskivan i bottnen roterar då skruven går och det är viktigt att den tar undan flisen vid skivkanten.
Jag måste också dränera under flissilon. Allt emellanåt måste man reparera kedjan som driver skruven och då måste man krypa ned under flissilon. Det är inte så trevligt då det är blött eller isigt där under. Nu satte jag in ett täckdikningsrör som hoppeligen för bort vattnet.
Det finns en mängd rör (till växthuset) och elkablar under flissilon eftersom huvudcentralerna för el och vatten finns vid pannrummet. Elkablarna skyddade jag med gula plastspiraler avsedda för hydraulikslangar. De är starka och den gula färgen gör att de syns bra. Svarta kablar i lerjord är ganska svåra att se. Oftast brukar jag skydda kablar med tryckslangar av plast men då det gäller en kabel som man in kan eller vill ta loss för att träda genom ett rör så är de gula spiralerna utmärkta.
Förutom vedkörandet så är det i juli högsäsong för byggandet. Det gäller att få så mycket gjort som möjligt för det är inte trevligt att bygga i januari … Nu är växthuslidret i turen och jag sågar virke på Logosolen av torra stockar. Det är bra att kunna såga precis det man behöver och just nu skall jag såga spikregler som är 5 cm breda i ena ändan och 15 cm i den andra och det går ju bra med Logosolen. Den har två vevar för inställning av bredden och de är oberoende av varandra.
Lillkissan är nu i värsta busåldern och rusar omkring och klättrar upp med byxbenet då man dricker kaffe. Den är litet misstänksam mot hundvalpen i grannhuset men de kan redan äta från samma skål och sova på samma trappsteg. Men man måste vara mycket försiktig då man går genom en dörr för den kan helt plötsligt ha rusat fram. Liv i luckan är det minsann …
Det är inte ofta man blir glad över att nånting går sönder men jag njöt faktiskt av att ligga under flismataren och dra bort det lager som spruckit i går. Tanken på hur det hade varit om det gått sönder i vintras eller nästa vinter gjorde bytandet till ett nöje. Nu var det inga problem – det var varmt och skönt.
Det är grymma krafter i skruven till flismataren. Utmatningen är så starkt nedväxlad att motorn orkar vrida sönder nästan vad som helst. Det finns en krans med vass egg som skall skära sönder sådana bitar som inte ryms in i matarröret men en torr kvist kan vara grymt hård – nästan som järn. Motorskyddet märker inte ens av belastningen. Så skruvens lager hade spruckit och kättingen hade förstås kommit av då kugghjulen inte mera var mitt emot varandra.
Till all tur hade jag ett reservlager hemma. Där ser man att lagerhållning lönar sej. Det var visserligen litet jobb att få bort det gamla lagret men det gick relativt snabbt i jämförelse med att jag varit tvungen att åka och hämta nytt lager. Nu skall lagret fyllas på med två reservlager utifall det blir bråttom att byta mitt i vintern nån gång. Samma lager passar också till en del maskiner.
Jag såg också att det behöver byggas bättre stöd under flismatarens ben och så tänker jag göra utrymmet under flismataren tätare och bekvämare med tanke på att det skall kunna värmas upp mitt i smällkallaste vintern. Tyvärr så väntar troligen reparationer i framtiden fastän lagret nu är bytt. Flismataren råkar ju ut för den allra hårdaste pressen då det är som kallast.
Och så har vi följetongen med omröraren (se Flisomrörare – andra försöket). Andra försöket fungerar men det är inte helt bra. Det blir en hel del flis kvar på sidorna som den konstruktionen inte tar bort. Bladen på omröraren räcks inte ut till hörnen och flisen rasar inte av sej själv alls. Tvärtom så bildar den valv som sitter ihop tills man knackar till dem. Då jag fyller på med fyra skopor så blir det ungefär två kvar som inte rasar ned i skruven och de måste skyfflas för hand. Nu blir det att fundera på om jag kan flytta den nuvarande omröraren litet eller om jag skall börja experimentera med ett stående rör igen … Det är inte lätt att fundera ut hur flisen beter sej för den är oberäknelig. Att röra om den nerifrån fungerar inte för flishopen är stenhård där.
En robot som skyfflar ned flisen i tratten skulle ju lösa problemet :-).
Just som solen går ner och man ställer in sig för lite lugn och ro till kvällen och avnjuter kvällsvarden så kommer ett alarm-sms till telefon. “Alarm Motor Skydd” visar displayen i telefon. Jaha va e de nu då, det är oftast flamvaktsalarm som kommer eftersom jag har det lite hårfint inställt -man vill ju inte få pannan full med obrunnen flis på grund av allt för stor marginal- men motorskyddsalarm skvallrar om att någonting kärvat. Konstaterar att motorskyddet för inmatningsskruven slagit ur, kvitterar och backar skruven lite och prövar på nytt, samma sak och nytt alarm 🙁
Jaha det är bara att gräva ur flisfickan för att kontrollera vad som fastnat. Jag som just höll på att fylla på mera flis men som tur var kallade frugan in mig på kvällschoklad så jag hade bara hunnit fylla på några frontlastarskopor. Tänkte fylla på mera men jag va hungrig så jag hörsammade kallelsen nästan genast för ovanlighetens skull. Nåja det är inte lätt att gräva i flisen, fick en del med spaden men resten krafsade jag ur för hand. En kvart senare hade jag nått botten av behållaren.
Finns lättare material än grov träflis att gräva i.
Och det här är vad jag hittade inklämt mellan inmatningsröret och inmatningsskruven.
En rejäl metallbit i bränslefliset.
Normalt brukar jag mest elda skogsflis från egen skog men då det är lite knappt med torkad vara så tänkte jag testa lite återvinningsflis för att se hur den fungerar i min anläggning. Återvinningsflisen är krossad och inte tuggad så den är lite grövre och kan innehålla lite ett som annat. Det ser man bland annat som lite mera slaggbildning i brännhuvudet. Järnföremål borde det ändå inte innehålla i någon större grad eftersom flisen körs igenom magnet i samband med krossandet. Den här biten verkar ändå på nåt vis slunkit igenom magneten utan att fastna. Lite spik och någon mindre bult har jag hittat i askan men dom stör inte inmatningen destomera men den här var för stor och för stadig för att rymmas i inmatningsröret.
Säg sen den olycka som kommer ensam!
När jag skulle starta upp igen märkte jag att inmatningsskruven inte var i rätt läge och vid närmare granskning noterades att “huset” till kullagret hade spruckit så lagret höll på att komma ut.
Ett sprucket lagerhus.
Just så det var ju typiskt! Ni som följt med oss bloggare en tid har säkert tidigare fått läsa om hur det mesta går sönder efter stängningsdags på fredagarna. Och var får man tag på ett nytt lager klockan halv nio en fredagkväll? Nu är det ju inte längre hård vinter men visst skulle det bli lite svalt i huset om pannan är kall över veckoslutet, för att inte tala om de små plantorna i växthuset, väderprognosen utlovar ändå svag frost de närmaste nätterna.
Men sen kom jag att tänka på att jag har lite skrot kvar efter branden och trots frugans vädjan om att göra mig av med “avfallet” så står den brunna flisfickan kvar i rian och det visade sig att lagret på den var i skick……… den som spar han har 🙂
Lagret från skrotskruven visade sig till all lycka vara i skick.
Efter en knapp timmes skruvande är så ordningen återställd och värmen på i pannan. Men kanske blir det inte mera experimenterande med återvinningsflis även om den visade sig värma bra.
Inte går det att tröska än men sysslolös är man minsann inte. Förutom att jag borde syssla med tröskan och torken så blev det panik på lördag morgon då det stod tio cm vatten i Ribackhuset på källargolvet. Tvättmaskinens slang hade spruckit och vattnet sprutade upp i taket. Dessutom var golvsilen i tvättrummet bredvid tilltäppt så den drog inte undan. Nå, med vattnet avstängt (bäst att ha bra kulventiler nära) och golvsilen bort så rann det mesta snabbt bort. Det hann inte spruta så länge så bakom listerna var det torrt.
Men golvmattan måste vi riva bort för det hade runnit vatten längs väggen ned under den. Annars var det inte så stor sak för golvet är cement och under väggarna hade jag satt en tegelsten på kant 1977 då huset byggdes. Mattan skulle förresten bort ändå. Nu blev det bara litet tidigare än det var tänkt. Och allt skulle bäras ut. Det gick bra och vi hittade en massa borttappade verktyg men just som allt var utburet så kom det åskmoln och det blev bråttom att bära in i garaget och bilen och vart som helst.
Vattnet fanns bara i tvättstugan och ett par garderober så det var inte så farligt. Men de blev städade riktigt fort … Och nu skall tvätt- och diskmaskinsanslutningarna byggas om. Det skall vara magnetventiler före uttaget till maskinen – inte efter ! En magnetventil som normalt är stängd och bara öppnas då maskinen sätts igång. Det är inte så svårt för det finns förgreningssladdar med styruttag (kallas “master-slave” på modern “svenska”). Då huvudmaskinen startas så kopplar styrdosan på de andra uttagen också. Man kopplar alltså magnetventilen till ett sådant uttag. Poängen är att det inte får vara tryck i slangen utom då maskinen används. Förstås kan man sätta in en kran som man stänger och öppnar men det är en riktigt dum idé då man beaktar hur glömsk man är :-).
Jag kollade redan in magnetventiler och man får sådana helt i mässing från Kina för 2 euro – med gratis frakt. De garanterar 60 dagars leverans så bråttom skall man inte ha men det tar säkert mycket längre tid att bygga om tvättstugan . På tal om det så fick jag i går ett paket med 10W lysdiodstrålkastare inburet på verandan för 5 euro per styck … Priset har gått ned till hälften sedan i fjol. Man bara undrar hur det är möjligt. Men jag har använt en hel del av dessa i ett år och de fungerar bra – lyser bättre än en 60W glödlampa.
Det tog nästan två dagar att städa undan allting från källaren. Det var inte slut med katastroferna efter det för i går så for elden bakåt i flismataren igen. Där är så långt rör att det inte gjorde någon störrre skada men mina mätkablar smälte grundligt. Så jag fick jobba ända till eftermiddagen i dag förrän jag fick igång pannan igen. Den måste vara igång så vi får källargolvet i Ribackan att torka.
Nu blir det till all tur kallare på nätterna så jag vågar mata litet mera utan att pannan börjar koka. Det var ganska bra torkdag i dag fastän det var svalt. Men då solen lyser så värmer plåttaket bra och allt torkar. Nu skall det bli fyra dagar molnfritt, ganska varmt och sol. Då får vi säkert flisen torr och vetet mognar också. Nu har färgen på vetet ändrats så att man börjar hoppas på skörd i år också. En vecka sol och värme så kan man börja bita i vetekärnorna för att se om det går att tröska. Hoppet är inte ute än …
Nu börjar man vara så inriktad på tröskandet att man inte riktigt orkar tänka på nånting annat. Kalle skrev tidigare om sin pappa som då det var såningstid inte hade tid att läsa Vasabladet fastän han skulle ha haft tid. Men så är det att man den här tiden på året bara orkar tänka på tröskandet och ju senare det blir desto mera försvinner allt annat i en dimma. På fint språk kallas det “fokuserad” men här säjer vi einstakugär.
Blev informerad -eller var det konfirmerad?- att man ska helga vilodagen för en hel del år sen.
Så idag har jag inte jobbat!
Nää, det kan väl inte vara sant tänker väl de som känner mig?
Men det är det faktiskt, nästan i alla fall. Det beror väl på vad man räknar som arbete. Jag brukar bli beskylld för att inte räkna hushållsarbete som arbete här i gården och då dagens göromål till det mesta påminner om hushållsarbeten så borde det jag gjort idag alltså inte räknas som arbete då heller, eller?
Så vad har jag gjort då undrar ni säkert?
Well, som amerikanen säger, vi tar det från början så allt blir klart på en gång.
Kom hem sent senaste natt efter ett trevligt 50-årskalas i Forssa och hann just klä av mig och gå till sängs då det pep till i nya telefonen. Ett textmeddelande meddelade “Alarm: Flamövervakning”, just så flisfickan har gått tom 🙁 Jag visste att det var lite kvar men hade hoppats att det skulle räcka till morgonen. Nå det var bara att dra på byxorna, picka i skorna och gå ut igen. Efter att ha kollat att ingen fara förelåg bestämde jag mig ändå för att stänga ner värmecentralen och gå till sängs igen. Det var mörkt men varmt ute så pannan får kallna till morgonen tänkte jag, ingen risk att något fryser sönder. Att börja koppla till frontlastaren och göra upp eld kändes inte så trevligt just då.
Efter några timmar under täcket vaknade jag i ett lite svalare men annars OK hus. Stärkte mig med lite gröt och kaffe innan jag gick till pannrummet. Väl där tyckte jag att det ändå var lika bra att utföra en lite grundligare sotning och asktömning då jag noterat att rökgastemperaturen de senaste dagarna legat lite högre och på så vis meddelade att det börjar bli dags för sotning. Och det är ju så mycket trevligare att sota när pannan är kall så att man inte behöver oroa sig för att bränna fingrarna.
Minns inte om jag berättat om hur en sotning går till men det skadar kanske inte att med hjälp av lite bilder ta det på nytt 🙂
Med tom bränsleficka blir det ingen värme i pannan.
Pannan så där lämpligt sval för att sota, kanske?
På med munskyddet, sot lär ju inte vara hälsosamt!
Har prövat en mängd olika “sotanlåbbor” men tycker att det går bäst att borsta loss sotet med en snöborste som jag fäst vid en stake. Är pannan sval smälter inte taglen av plast.
Efter sotningen var det bara att tända igen.
Och med väl sotad panna håller rökgastemperaturen sig på lämpligt låg nivå. Det är ändå så varmt ute att det räcker till för kråkorna 🙂
Jag brukar annars tycka att det är dags för sotning då rökgastemperaturen närmar sig en 180°C efter det brukar nämligen flisåtgången öka betydligt. Det här med sotning är väl att jämföra med att duka av bordet och starta diskmaskin – alltså inget att räkna som jobb!
Efter sotningen och påfyllningen av flis i fickan så tyckte jag att det var lika så bra att föra ut jordrens och växtavfall från packhallen till komposten. Jag hade kopplat från skogsvagnen och kopplat till frontlastaren på traktorn för flispåfyllningen så hanteringen av byttorna med avfall kunde lämpligt göras med frontlastaren. Och det är väl närmast att jämföra med tömning av slaskhinken – alltså inget att räkna som jobb!
Sen blev det lite sport på TV – definitivt inget jobb även om det kan bli nog så svettigt att se på också 🙂
Dottern satt vid datorn och plockade in lite verifikat i bokföringen och det var vackert väder ute så en promenad runt det närliggande skogskiftet för att få lite frisk luft efter sotningen passade som hand i handske. Att jag samtidigt noterade vad som borde göras i skogen kan väl inte heller räknas som jobb – det är ju som att läsa tidningen ungefär!
Efter middagen blev det lite mera sport och dottern tröttnade på pappren och for hem till sitt men lämnade mapparna öppna som för att meddela att det passar bra att fortsätta, hmmm. Här börjar det nu närma sig gränsen för jobb då jag under ett par timmar matade in lite uppgifter samtidigt som jag också satte in “annonser” till torsdagens REKO-utdelningar. Jobb? Njää, sånt där byråkratpappersvändande är väl inget riktigt jobb det heller, så jag har nog helgat vilodagen idag. Det kan vi väl enas om så att jag nu kan gå till sängs med rent samvete, visst?
