16 februari, 2019 av Nisse

Flismataren igång igen

Antalet katastrofer har minskat betydligt nu då flismataren också är igång på nytt. Det felaktiga kedjehjulet kom ovanligt fort – på bara en dag. Nu är den nya motorn med kedjehjul installerad och fungerar åtminstone tillsvidare.

Ny flismatarmotor

Det var tur i oturen att det varit ganska varmt de senaste dagarna. Jag hade tillfälligt satt in den gamla motorn från vår första flismatare men den var alldeles för svag och man måste plocka bort alla större bitar för att skruven inte skulle fastna.

Jag tänker köpa en motor till (begagnad) så att jag har reserv hemma nästa gång det blir problem. Ifall det hade varit -25 grader så hade det inte varit roligt. Och så skall jag testa bensingeneratorn så att den är i skick ifall strömmen försvinner för då är det slut på värmen också. Flismataren behöver under 1000 W för att fungera men ström måste den ha.

Det har varit ganska påfrestande de senaste månaderna men nu ser det ut att bli litet lugnare. Problemet är bara att skogsarbetet blivit ordentligt försenat den här vintern och så kom det en massa snö. Nu blir det bråttom i skogen under de två månader som finns kvar av vintern. Många hoppas på en snar vår – inte jag …

Etiketter: , , ,

22 svar till “Flismataren igång igen“

  1. Christer skriver:

    Vad har du för plasthjul på teglen i bakgrunden?

  2. Nisse skriver:

    Det är en fot till flismatarens botten. Hjulet behövs inte mera till nånting eftersom bottnen är inbyggd i flissilon. Behållaren utanpå bottnen är borttagen och ersatt med stora sneda skivor för att bli större. Den hembyggda flissilon är omkring 3×3 meter och kan fyllas på med frontlastare. Problemet är rasvinkeln som för flis kan vara negativ. Det försöker jag kompensera med en vibrator (en gammal cirkulationspump som frusit sönder och försetts med en skruv för att darra). Det fungerar för den sida där vibratorn finns men jag kanske borde sätta in en vibrator till på andra sidan.

    Jag kan krypa in under bottnen på flissilon och där är torrt men kallt så jag funderar på att klä väggarna med presenning så man kan sätta in en värmefläkt ifall det är -20 grader då nånting går sönder. Vanligen är det kedjan till motorn eller flisskruvens lager. Kedjan kan man tar bort och skarva inne i verkstaden men lagret är besvärligare.

  3. Christer skriver:

    OK, tänkte att det var nån Nisse specialare 🙂 visste inte att dom hade hjul på dom stora behållarna.

    Jag har också byggt ut silobotten, som annars är 2×2 meter, till 4×4 meter. Fickan rymmer sålunda närmare 20m³, borde kanske förlänga bottenskraporna så att de når ut till sidorna eftersom det nu lämnar några m³ kvar när botten är tom. Nå ibland är det inte så illa att ha nåt att skyffla ner när fickan gott tom och frontlastartraktorn är upptagen på annat håll 🙂

  4. per skriver:

    Jag har bergvärme, men saknar kanal att föra ut hur fiffigt det är. Ända hotet mot den är att solen skulle slockna och berggrunden sakta kylas ner över tid. Kanske det skulle gå att spetsa med solpaneler till varmvatten. Till sommaren har lite fönsterbyten planerats in. Det gäller att täta till husen också och inte bara att elda på av ohejdad vana.

    Får man riktigt eldarlust så på med fiskrökeriugnen in med en lax i med alspån.
    Salt, enbär och enbusksris och lite hemliga kryddor.

  5. Nisse skriver:

    Bergvärme är elvärme med litet bättre verkningsgrad. Far strömmen så har du problem.

  6. Micke skriver:

    Min tolk i Estland har löst elproblemet så att han har solpaneler på hela ena sidan av uthustaket. Omvandlar sedan via inverter till nätspänning. Bergvärmepumpen körs således på solenergi. Överskottselen efter att hushållet och chin-chilla farmen fått sitt, säljer han till nätet. När egen produktion inte räcker köper han el från nätet. Som målsättning har han att energin ska kosta +-0. Solpanelerna är på 286 m2. Han har även några accumulatorer som han lagrar el i för kortare elavbrott. Att ha ackur som täcker för längre avbrott skulle enligt honom bli för dyrt eftersom de trots allt har begränsad livslängd. Har haft systemet i 4 år. Har i planerna att till sommaren köra ner värme i berggrunden och försöka lagra energi på så sätt till vintern. Hur det lyckas eller inte beror enligt honom på hur mycket grundvatten som är i rörelse och hur nära vilket han inte känner till.

  7. Sten skriver:

    Om bergvärmen.
    Min 12kW:tare ger värme 10,86kW med input 3,2kW, då det behövs varmare tilloppstemperatur och är kallt ute.
    Vid varmare väder behövs under 3 kW däri ingår skild shuntpump (20W) efter beredare och annan reglerautomatik.
    Så om strömmen far har jag problem, som tror jag de flesta.
    Jag hade tänkt mej en liten vedpanna att sätta in i systemet parallellt till beredaren (700L).
    För tillfället längtar jag kanske mer efter solpaneler (+batteri) för att hålla igång i varje fall shuntpump o reglerkretsar, dom är bara lite dyra!, har kanske 15 år betalningstid.
    Har du en oljepanna eller hurdant maskinellt system som helst, fastän övervaknings-diton, behövs det el. Men i mitt fall över 3ggr mindre ! Nu har den surrat på bra i 3 år, peppar, peppar!

  8. Christer skriver:

    Har funderat om det för små elproducenter kunde vara möjligt med ett system där du matar in överskottsel mot att du har rätt att ta ut motsvarande vederlagsfritt när du behöver. Lite som att spara på bankkontot för att lyfta vid behov.
    I mitt fall t.ex. kunde jag ha solpaneler som ger låg effekt men lång inmatningstid mot att jag får ta ut effekt då jag behöver för större maskiner under kortare tid.

  9. Nisse skriver:

    Det är tillsvidare ett olöst problem att spara energi tills den behövs. Solpaneler ger energi på sommaren då den inte behövs. Reservenergi behövs mest då det är mörkt och kallt – på vintern. Vi behöver inte reservenergi ifall strömavbrotten är under 3 timmar – eller till och med 24 timmar om det inte är ytterst kallt. Därför har jag som reserv en generator för bensin men har aldrig behövt använda den. Generatorn är bättre på vintern för den går i alla väder.

    Elavbrott har vi i allmänhet bara i ett tiotal minuter och som längst minns jag avbrott på omkring sex timmar en enda gång på närmare 30 år.

    Jag hade egentligen tänkt skaffa en generator som går på brännolja för jag har en tank på 2500 liter men då jag fick en bensingenerator nästan gratis (ny) så tog jag den. Men som sagt är den helt oanvänd ännu. Viktigast är att den klarar trefas 380V för då kan man frakta den till skogen ifall man måste svetsa där. Den klarar 12V, 110V, 220V och 3x380V.

  10. Sten skriver:

    Christer om att mata in el-överskott o ta ut senare. Vårt el-bolag Kymenlaakson sähkö, ”ksoy.fi”, lovar köpa överskottsel till för tillfället gällande Nordnet spotpris. De beaktar, återbär, sedan t.ex. i följande elräkning. ..dvs. borde funka så som du tänkte.
    Det kan ju sen hända att vid laddning gällande spot-pris är lägre än kontraktet för köp, men i varje fall.
    PS. Jag har inte en beredare, utan en ackumulator för uppvärmningsvatten vilken jordevärmepumpen laddar o varifrån shuntas till batterierna.(Ackun har dessutom förvärmeslinga för kallt dricksvatten, slinga för t.ex golvvärme samt extra el-motstånd.)

  11. Christer skriver:

    Ok Sten, låter ju som en fair deal. Hur är det med överföringsavgifterna? Betalar man både in och ut eller inte alls?

  12. Christer skriver:

    Nisse, jag tänkte mest på kylningen sommartid. Då jag kör vacuumkylen går det åt ~50kW men bara en kort stund ca ½h och jag kan ju inte installera solpaneler för det effektbehovet. Men jag kunde ju ladda upp till nätet under stor del av dagen. Om man nu skulle vilja påstå sig köra med förnybar energi vill säga.
    När det är mörkt och kallt kyler jag inte just alls och elbehovet är litet. Värmen producerar jag förnybart med flis under den tiden.

  13. Peik skriver:

    Ett alternativ för att klara kortare, tillfälliga stora effektuttag kunde vara att byta sin bil till t.ex. en Tesla med 85kWh batteri som man sedan kan använda som ”powerbank” för en 3-fas -inverter.
    Men då får man förstås inte ha något viktigt ärende in till byn just då vakuumkylen skall köras…

  14. per skriver:

    Själv har jag golvvärme, spårfrästa spånskivor, spårplåtar, slang, gipsskivor, typ aluskate och laminat. Slangarnas totala vattenvolym typ 70 liter. Matarvattnet ca 28 grader, värmestavarna har aldrig (hittills) slagit igång. När vattenbolaget har årsavgift och inte liter avgift så kunde jag använda det till fjärrkylning också.
    Det känns mycket tokigare att kyla hus istället för att värma ,ännu !

    Hårde av farsan att avlopppsrenoveringssvindlare med utländsk brytning var i farten och erbjöd sina tjänster.
    Tvångsrenovering med tvivelaktiga ockermetoder, ja ah allt förde eu med sig kan man bara säga.
    Gamla åldringar är deras huvudkunder. Bra om bönderna runt om i bygden ser till sina gamla, och suspekta gårdsförsäljare !

  15. Sten skriver:

    Värma o kyla. Egentligen får vi va tacksamma för att vi mest haft att värma här i Norden, hittills! Det är mycket förmånligare än att kyla.

  16. Nisse skriver:

    Absolut. Då vi bygger fibernätcentraler så måste de placeras så de inte är i solen. Kylmaskinerier är dyra medan det räcker att värma med ett litet 200W element. Sedan är det svårare att kyla ned sej själv. Vi måste gå tillbaka till att leva i grottor …

  17. per skriver:

    Grattis till nioåringen en dag försenad !

    http://gammal.slc.fi/lf_nyhet.asp?id=3114

  18. Nisse skriver:

    Ojdå, det missade jag. Men jag minns att då vi började så avtalade vi om att skriva i ett år. Och så har det ena året rullat på efter det andra. Inte har det alltid varit så lätt att dra sej fram till tangentbordet då det funnits massor med arbete och problem men på något sätt har vi hickat och hackat oss fram till år 2019 i alla fall.

    Tack för gratulationerna !

  19. Sten skriver:

    Hmm. Att spara energi tills det behövs. Kan inte låta bli!
    Det går i någon mån att spara energi för framtida behov om man nöjer sig med ett energitillstånd som ännu inte är det slutliga man har tänkt sig. I så fall blir det att transformera den gällande till lite mera ditåt man ”behöver” o sen samma sak på nytt. T.ex då solen värmer jorden kan man utnyttja jordvärmen, som bevaras ganska stabil och i varje fall som sådan kan utnyttjas som värmekälla.
    Såg förresten att borrhålen varit igång i 5 år, och verkar att inte ha kallnat, ännu i varje fall.
    Det där med att direkt ladda lyxig el-energi till husbehov i större mängder och för framtida behov, det är olöst.

  20. per skriver:

    För några dagar sedan stötte jag på en konsulent, som med gott munläder bjöd ut skinkan med stort finskt klingande namn utan svan/finskflaggmärke på cm i östracentrum. Damen i fråga hade samlat runt sig en aktningsvärd skara konsumenter som för en 1*1cm stor skinkbit på en tandpetare tillförd munnen fått sin dag räddad.
    Då dyker man upp som fantomen på operan ur dimman och börjar korsförhöret. Varifrån kommer skinkan varpå damen svarar hyvinge, köttet menar jag! Finland svarar damen, var är svanen frågar jag! Jo hm när vi inte alltid får tag i finskt kött så kan vi inte ha svanen, någon gång har vi danskt eller tyskt kött men absolut inte polskt.
    Folkskaran skingrades och köplusten avtog. Kan bara konstatera att det är ytters få konsumenter som ser igenom bluffen hur köttet förfinskas/döljs på ett tvivelaktigt sätt.

    obs skribenten har inga produktionsdjur.

  21. per skriver:

    Skinka del två

    För den jäkla en euro billigare import skinkan har inte heller seminören, djurläkaren, klövvårdaren, slaktaren, förpackningstillverkare, chaufförerna 3–4st, trafikanterna, vaktbolag ,bönder, gödsel och foderfabriker, blankettifyllare, lantbruksbyrån, eu kontrollörerna, besiktare, däckfirman, skattebyråerna, kostallsinredare, lokal-byggare, försäkring,elbolag,lantbrukshandel,vattenbolag någon jobb eller ersättning för den, som skapar sysselsättning som ger skatteinkomster ,ger liv i bygderna och höjer bnp i finland. Som gör att vi kan hålla dagis,skolor, vägar, sjukhus och framförallt Åldrigshem igång.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*