Det har varit fint skogsväder men det tog plötsligt slut. Det är på sätt och vis bra för jag måste ändå deklarera. Man skjuter upp eländet och speciellt om det är fint väder så kan det bli alldeles för sent. Det harmar en aning mindre om det är regn och slask utanför. Och vi har haft så fina vägar att jag vill inte köra sönder dem – så jag sitter inne och surar.
I januari fällde vi mest torra granar och det var inte så roligt. Det var i alla fall nödvändigt för vi har inte på flera år kommit åt dem eftersom de fanns på sankmark och vintrarna var så usla. Men i år blev det ordentlig köld – litet för ordentlig med -25 i nästan en vecka. Vägarna blev fina och man kunde köra nästan var som helst. Över åkrarna hade vi nästan bilväg. Ett par dagar var det varmt och slog igenom på vissa ställen men sedan har vi haft perfekt skogsväder ända fram till nu.
Bråttom har det varit för vädret kunde bara bli sämre. Det har inte blivit något inlägg för efter skogsarbetet så äter jag och sedan somnar jag över tangentbordet och inser att det är bäst att kravla sej upp i sängen. Det går inte att äta mitt på dagen för då blir man så däst att man inte orkar såga mera. Jag kommer hem en gång mitt på dagen och dricker kaffe. Vi är i hemskogen och vägen över åkrarna är som sagt jämn och fin så det går fort.
Det kom en hel del snö så flera dagar har gått till att köra bort den framför garage och verkstad. Speciellt då det är blid snö så måste den bort innan den fryser till. Bakom ladan i vinkeln hade det kommit mycket snö så det gick nästan en hel dag att få bort den. En tillfällig blida gjorde att snö kom ned från taken och solpanelerna började ge ström. Som mest blev det över 40 kWh per dag.
Snön for ihop i värmen men blev så kompakt och tung att den stora traktorn hade problem att komma igenom även om jag nu har kättingar på bakhjulen. Värmen fick inte den myckna snön att smälta bort utan det blev grymma isgator då det blev kallt på nytt. Det var problem att komma 30 meter från ladan till verkstaden utan att falla på isen. Sedan man kommit upp i traktorn så var det inga problem för den har bra iskättingar.
Dagen börjar med två muggar kaffe eller te och limpa med fläsk – riktigt fläsk som är rökt ordentligt. Sedan fyller jag på en flaska med svag blandsaft för man kan bli riktigt törstig i skogen. Stövlarna står beredda vid klädkontoret men skogskläderna måste jag förvara ute i stallet sedan en slang brast vid bränsletanken. Då vi försökte få fast den så blev alla kläder och handskar indränkta i brännolja och jag är strängt förbjuden att ta in dem i huset.
Skogsstövlarna vill jag ha på då jag går ut för de är så stabila och har kraftig sula. Om man skall hållas på fötterna på isen så är de de bästa (utom om man har nabbar). Kvaliteten är numera dålig på skaften men så länge de har hål som täcks av byxbuntarna så klarar man sej (jag har ett par nya stövlar i reserv).
Före morgonkaffet så sätter jag på motorvärmen på traktorerna. Förr måste man gå ut men nu har jag fjärrstyrning via mobiltelefonen (eller datamaskinen) så det är bara att klicka. Brorsan kan också sätta på värmen på sin traktor hemifrån (han bor ca. 500 meter härifrån).
Sedan försöker man komma fram till verkstaden utan att bryta något ben på ishalkan och byter om till skogskläder. Varje morgon fyller jag på bränsle och olja i motorsågen (Jonsered 2252 med 15″ svärd) och filar sågkedjan lätt – tre tag per tand med en bra fil. Så länge man inte sågar i sten så brukar det räcka för att hålla den vass. Men kör man i sten så blir det att vässa med brorsans elektriska smärgel.
Vi har nog speciella byttor för bränsle och olja men en gammal oljebytta på 5 liter är bättre tycker jag. Filhandtag orkar jag inte byta så jag filar med tjocka handskar på. Kedoljan är gammal motorolja som fått stå i över ett år så att all smörja hunnit lägga sej på bottnen. Ju längre den står desto renare blir den.
Det blev problem med flismatningen då vi gick över till fuktigare flis. Den brinner nog men problemet är att den inte rasar ned i matningsskruven. Det bildas ett litet hål rakt ovanför skruven som går tom fastän det finns hur mycket flis som helst runt omkring – och ibland ovanför den.
Eftr att ha skyfflat ned flis för hand var femte timme – också på natten – så byggde jag en omrörare av en gammal vinkelväxel (från vår första flismatare 1983). Delarna har stått länge i verkstadshörnet men först då jag köpte fräsen så fick jag möjlighet att fräsa ett kilspår på axeln.
Det blev betydligt bättre och jag behöver bara se på matningen med tolv timmars mellanrum. De gamla sågblad jag monterade på axeln fjädrade inte tillräckligt bra utan kröktes så nu har jag beställt nya fjädrar från Tyskland. Motståndet i flishopen är mycket starkt så det måste vara god kvalitet på fjädrarna. Jag minns att en del flissilor som använde grova fjäderstål hade problem med att de brast ganska ofta.
Viktigt är att inte köra omrörningen alls då det är fullt av flis för då håller inget. Man bör köra omrörningen bara då det börjar bli tomt i flisbottnen för då är motståndet inte så stort. Så jag fixade en smart fjärrstyrd brytare till omrörningsmotorn. Den använder en Shelly 1PM Plus och jag kan starta den varifrån som helst. Dessutom kan den programmeras att starta när som helst. Just nu har jag 20 sekunder klockan fem på morgonen då flisen vanligen börjar vara slut runt matningsskruven.
Flisproblemen var inte slut med det utan jag måste bygga en “nedskuffare” av trä kring frontlastarens skopa så att den inte skulle förstöra plåten i torken. Jag kunde ju inte köra med den stora frontlastaren inte i torken eftersom jag har snökättingar på bakhjulen. Den gamla MF65 kom till heders igen och den orkade just och just få ned flisen från torken till lagret. Flis är tung att köra för flisbitarna tar tag i varandra och det blir nästan som en kompakt vägg.
Men det var inte slut på problemen. Startmotorn på lilla Zetorn krånglade och jag köpte först ny solenoid och sedan ny startmotor. Den var inte dyr (100 euro) men det visade sej att flänsen var fel. Till all tur passade den gamla flänsen och genom att byta ut delarna tills allt passade så fick vi igång Zetorn. Något problem är det ännu och jag misstänker startkransen på svänghjulet men det börjar vi inte byta nu i vinter. Vi kör så länge den rör sej.
Under sportlovet har vi fått låna Henriks hund till sällskap för vår lilla buse. De har haft väldigt roligt och springer så snön yr omkring. Sedan känner de doften av åkersork och gräver som besatta. Det är roligt att se dem – egentligen ser man bara svansarna som sticker upp ur snön.
Hej ! Prova en sån här och du vill aldrig ha något annat ! https://www.youtube.com/watch?v=U7X2bZYlTvw
E.
Startkransen i svänghjulet behövs nödvändigt inte bytas utan det brukar räcka att flytta (rotera) på den lite.
Motorn stannar alltid på samma ställen typ 2-3 möjligheter. Det gjorde det på min truck en nissan 1,5tons år 1994 och nu har jag kört trettio år med den och startmotorn har alltid fått grepp.
Klart är den jätte sliten och en ny fås förmånligt( som du alltid brukar få) så kan man överväga ny.
Det är nånting för brorsan som är pigg på nya fina verktyg. Jag är i allmänhet så slö att det får gå så länge det går :-). Fast då man måste börja gnida med motorsågen så vill man ha bättre fil ! Vi har varit på gammal åkermark utan stenar tills vidare så tänderna har varit skarpa med ganska litet filande. Få se hur det blir då vi kommer in på stenbackarna – och sådana har vi mycket av …
Jo, men traktorn måste i alla fall delas i två delar. Vi får se nästa sommar vad det beror på. Såg just att en ny startkrans kostar 33,33 euro (med moms) hos min hovleverantör så det är överkomligt.
Jag misstänker det bli en större reparation för den har blå rök så kanske kannringarna är dåliga också. Men nu måste vi få ut virket ur skogen så det får bli till senare.
Det verkar kunna bli problem med endel fjärrstyrning när 2G & 3G näten släcks ned.
Kan varmt rekommendera Eriks föreslagna Stihl fil mall! Med den är kedjan alltid rätt slipad och vass och vad som är mycket viktigt, förhållandet mellan ryttarna och skärbetten. Stryker man bara över tänderna med en rundfil så lämnar ryttarna för höga och kedjan presterar inte vad den kan. Så går man lös på ryttarna med en flatfil och tar lite för mycket = risk för kast när tänderna tar “för bra”. Har i min ägo en Stihl 020, årsmodell 1995. En evighetsmaskin med liggande cylinder och “lågbyggd”. Idealisk när man kvistar en gran t.ex. 14 tums svärd, vikt under 4 kg, varvar 16000 rpm rätt inställd, Husqvarna, Sachs-Dolmar mm. varvar 13000 +- vilket gör att den skär jättebra, speciellt när man kvistar. Fick i min ungdom 1:a pris för att ha sålt mest Sachs-Dolmar sågar i Finland! Hittills, vad jag vet, finns bara en såg som man kan lägga kedjan mot stammen och bara hålla i bakhandtaget och ge gas som svarar direkt och börjar såga! Övriga, som jag prövat samma sak med, börjar bluddra och orkar inte. Sachs-Dolmar har ett för motorsågar mycket bra vridmoment men finns det effekt så kostar det bränsle! I morse äntligen en sovmorgon från snöröjandet! Under 3,5 dygn kom lite på 50 timmar på plogtraktorn!
Shellys kopplare är anslutna till vårt lokala nät via WiFi så de fungerar helt oberoende av både mobilnät och Internet. Inget rör sej utanför gårdens eget nät utom ifall jag öppnar upp en port utåt. Det har jag gjort för brorsan så han kan koppla på motorvärmaren hemifrån. Men så har vi ännu en nivå inom Hindersby lokalnät som hindrar alla utanför att komma åt Shellyna. Visst kan jag styra dem från Sverige också men då måste jag först logga in på min egen maskin här hemma.
Shelly har också ett eget “moln” som man kan använda för styrningen men jag vill inte använda nånting annat än lokalnätet. Med tanke på alla skurkar som ställer till bekymmer så blir det bara viktigare att man har så mycket som möjligt lokalt och om man öppnar förbindelse utifrån så måste den vara kontrollerad och krypterad av en själv.
Jag kan inte fatta att stora firmor och stater kör med otroligt usla säkerhetssystem och sprider massor med känslig data över hela nätet. Det är mycket bra att skurkarna ställer till med bekymmer för då kanske de börjar inse att säkerheten måste förbättras. Hela “moln”konceptet hör fan till ! Visst kan “molnet” användas men då måste man ha mycket bra lokal backupp. Och det har de sparat bort i många fall. O heliga enfald !
Jag kör mest med en såg både för att fälla och att kvista. Den bästa sågen är Jonsereds 2147 som ju är ganska gammal men fortfarande den bästa – så länge man kan få reservdelar. Jag har också två 2252:or som är bra för både fällning och kvistning. I början hade de litet problem med starten men numera får jag igång dem med ett ryck då de är varma. Fem ryck vid kallstart. Men de litet äldre sågarna var för jävliga att starta (utom 2147) och efter 30 ryck så fick man börja göra något annat … Om man orkade. Jag har funderat på batterisåg men det lönar sej inte så länge sågarna startar med ett ryck.
För mig känns det som livet sakta återvänder när temperaturen stiger och ljuset sakta återvänder.
Ser vintern nästan enbart som en onödig kostnad och stort slitage på nästan allting.
Bokföringen och deklarationen är gjord och det blev sämsta året någonsin. Bla stöden senarelades bla av digital ansökan. Som christer sade till mig på en fest 40,000 elektroniska tar mycket längre att gå igenon än 120,000 pappersansökningar. Så kan man också förbättra saker. Vindkraftsarrenden ändrade fas från juni och december till mars och september. När “den” parken är klar och inkörd så avläses produktionen i december och så räknas totalproduktionen. Först minimiersättning per kraftverk(kommer också fast det inte skulle blåsa någonting överhuvudtaget) och sedan maxproduktionen som ger lite bonus på. Till sist en utstående fodring som kommer först i år. Momsen kom för en gångs skull”tillbaka” redan 28.2. Min odlingsinrikning har främst varit att åter karbonisera jorden för att få tillbaka mullhalten och mera kol som numera alla talar om. Lite som att jämföra med skog hugga ned allt och sedan sikta i resten. Allt “illa” man gjort skall återställas. Jorden är inget vi äger utan är till låns av våra barn. Som det så fint heter.
Har nu satt om mina inteckningar som man måste ha för att få lån och de var inte alldeles enkelt. Det finns tre saker man kan göra med dem om man råkar ha sådana. Döda, flytta på sig själv eller hoppas någon bank vill ha dem. Blev det sista på en kostnad på 351€. Kan nog bara konstatera att ta banklån idag jämfört med 30 år sedan är nog helt skilda världar. Sitta och chatta med banken och banktjänstenmannen är anonym, kan inte ens skriva under vem man är i kontakt med.
Är oerhört tacksam att man levt en tid med papperstidningar, pappersfakturor och merkantilmappar och alla personliga möten.
Äntligen igång med skogsjobbet, sytningsved några sågstockar och kanske några åbackspålningspålar i reserv. Skogmarken är fd skogslindor som planterades efter morfar hade dött 72. Bördig men något för tät skog med lite brisfälliga diken. Gran björk al i nämnda följd är dominerande. Väldigt kvistfria pga bristfällig galring, nå ingen stor yta. Marken är jämn som en skridskobana utan stenar. Första klobbin tas till tre meter och följande i 3,5m för att få lite mera kubik per lass. Om någon undrar så är första tyngst att dra ihop.
Finlads bnp sjönk 1% 2023 och vi har ännu inte kommit ifatt vad vi hade för 16år sedan. Vad gör man åt det jo börjar strejka. Som tur är har de tre stora skogsbolag också verksmhet i mera normala länder.
Är det företagens fel att vissa är missnöjda. Var och en borde stå för kostnaden som man orsakat, tex som vissa busschuförer hamnar att göra.
Polisen fem man stark var på traktorjakt här om dagen och jagade småpojkar och flickor i vår lilla stad. Söndrigt blinkers kostade hundra euro och en för mycket pasagerare kostade 170€ Som skattebetalare måste man tåla mycket.
Att försöka att ha allt i skick är dock att föredra.
Verkar Väldigt Kallt, häär jag bor har vi kanske om vi har tur en vecka, snö, knappt synbart. Jag gillar det, snö är inte längre min grej. Trevlig blogg förresten:) KRAM från Karlshamn
Karlshamn är mycket längre söderut än Hindersby så ni har väl vår därnere redan. Vi har ett hus i Arboga och där finns inte heller mycket snö men det har varit kallt där. Den vackrare delen av familjen vill helst ha vårvärme så fort som möjligt för växthuset och äppelträden så vi har litet olika önskningar – jag vill ha köld så att skogsvägarna håller och inte blir djupa spår. Till all tur så kan ingen bestämma över vädret :-).