Blåst av meteorologen.

Jag ogillar folk som skyller på andra och försöker också själv undvika att göra detsamma men nu har jag ändå svårt att hålla mig. I höst lämnar nog en del oskördat för oss och det är till stor del meteorologernas fel.

Vi har ju blivit lite bortskämda med varma höstar så här i klimatuppvärmningens tidevarv så en varm höst förväntades speciellt som 3 månaders prognosen i början av oktober utlovade betydligt varmare väder än normalt i nordeuropa och norra Sibirien. Ännu i medlet av oktober höll meteorologerna fast vid att det skulle hållas varmt en tid framöver om än det kunde bli lite snö och ett par tre dagar kallare väder till veckoslutet för en månad sen. Följande vecka, den sista i oktober, skulle det åter bli varmare med upp till 5 plusgrader på dagarna och kring nollan på nätterna samt framför allt så lovades det uppehåll mer eller mindre hela veckan. Och det sistnämnda var ju något man gått och väntat på hela hösten. Men nu gick det inte riktigt så, utan istället för två tre dagar kallt så blev det två tre veckor med fortsatt kallt väder.

14.10.2023 Handplockning av lök.
Effektiv tänjning av musklerna på “FinneFarm outdoor gym”

Under den våta perioden i början av oktober skördade vi in kålen, som växer ovan gjord och på så vis inte är lika väderberoende, i väntan på den torra veckan som brukar komma varje höst. Löken och morötterna planerade vi ta in då det torkade upp för även om åkrarna bar maskinerna rätt hyffsat så kom det väldigt mycket jord med vid upptagningen. I medlet av oktober började vi ändå misströsta och konstaterade att ska vi ha nån lök i lager så är det nog till att börja plocka för hand, så under veckoslutet plockade vi lök för brinnkära livet. Det blev att gå böjd några dagar och musklerna bak på låren töjdes till den milda grad att man blev så vig att det inte var några problem att se sig själv där bak.

Efter att det mesta av löken var bärgad tog vi in rödbetor och gulbetor maskinellt eftersom dom lättare fryser ifall det blir kallt som det då lovades bli ett par dagar. Morötterna skulle vi satsa på under den torra veckan som skulle följa. Onsdag 18 oktober kom det som utlovat 4 cm snö och det blev också kallare men snön skyddade marken så den hölls tinad. Jag oroade mig inte för nästa vecka skulle det ju bli varmare och lite snö under upptagningen är ju inget ovanligt.

20.10.2023 Handskörd av morot i väntan på varmare väder.
Inte ens daggmaskarna väntade vinter ännu.

Under veckoslutet ändrades rapporterna och det kalla vädret väntades fortsätta ännu några dagar. Dessutom så hade en del av snön där solen kommit åt smultit så att jorden börjat synas och kylan fick på så vis fritt fram. Nu började jag bli orolig och beslöt att för att åtminstone rädda morötterna att täcka in åtminstone en del med halm som isolering. Efterlyste sålunda halm eller hö och halmspridare och fick faktiskt tag på både och i den egna byn. Tisdag den 24:e halmade jag in ungefär en tredjedel av morötterna. Det visade sig senare att de också var de enda som klarade den långa kalla perioden som följde. Såtillvida hade meteorologerna rätt att det blev uppehåll i hela 10 dagar men istället för kring fem plusgrader blev det snarare minus fem.

24.10.2023 Halmtäckning av morot.

2.11.2023 Full vinter i Långmossen.
6.11.2023 Snön smälter och skörden kan fortsätta.

Ett rejält snöfall i månadsskiftet gav ytterligare isolering och jag närde förhoppning om att den lilla tjäle som fanns innan täckningen skulle tina underifrån av jordvärmen. Några dagar in i november blev det varmare och kom regn så snön smalt bort och skörden kunde fortsätta. Det var fortfarande lite fruset under halmen, tydligen hann jordvärmen gå ur jorden innan jag fick dem täckta men morötterna verkade ok. Blasten hade ändå farit så pass illa att det nu blev att skörda för hand. Vi hann ändå få alla halmade morötter skördade innan ny snö och det åter blev kallare väder.

10.11.2023 Det mesta av de halmtäckta morötterna skördade.

1992 i repris?

Det är inte första gången under min över 40 åriga odlarkarriär som vintern överraskat. Det börjar allt mer likna året 1992 då det började snöa redan den 9:e oktober och temperaturen föll med 10 grader. Vi hade då liksom i år haft en varm och fuktig höst när, precis som i år, ostliga vindar förde med sig snö och kyla. Då blev det ändå både snörikare och kallare än i höst, vi hade ner mot -23 grader och 30 cm snö i slutet av oktober medan vädret i november var varierande. I början av december blev det så varmt att skörden och höstplöjningen kunde slutföras, det blev sen ingen riktig vinter det året. Inför och under julen hade vi flera stormar som drog förbi. Få se hur vintern fortsätter i år?

Vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund som vi diskuterade med i programmet Lördax under bondbloggens tidiga år brukar nämna NAO index och El Niño-/ La Niñafenomen som delaktiga i vädrets utveckling. Det vore intressant att ta del av uppgifter om dessa från 1992 för att se om förhållandena var likadana då som i höst.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

17 reaktioner till “Blåst av meteorologen.”

  1. Nä, man kan inte lita på några prognoser. Här har vi inte fått så mycket snö men kallt har det varit. Jag är rädd för ett nytt år 1992 för då får vi problem med skogsvägarna. Det går inte att börja än men brorsan kör omkring och trampar ned gräset så vägarna kan frysa lättare.

  2. Inte bara köld kommer det utan också höga elpriser. Jag såg att det blir upp till 55 cent/kWh i morgon … Nu gäller det att hålla igång flispannan.

  3. Joo, så är det. -13 här igår kväll så man är glad åt flisvärmen för OL3 verkar inre vara nåt att lita på den heller.

  4. Meteorologernas månadsprognos verkar överlag stämma rätt bra, men deras tre månaders årstidsprognos blir nästan alltid precis tvärtom. Då det utlovas kall och regnig sommar blir det hett och torrt och mild vinter brukar bli kall och snörik. Så om man byter förtecken på prognosen blir det för det mesta bra.

  5. Joo så kan det vara. Många gånger har dom ändrat prognosen för några dagar framåt ett par dagar innan den aktuella dagen för att sen återgå till den “gamla” prognosen dagen innan. Händer ofta till midsommar och jag brukar kalla den beställningsprognosen från bryggeri- och glassindustrin, då det sätts in varmt och fint väder inför shoppingen till helgen som annars kommer att bli kall och regnig.

  6. Förut fanns det någonting som hette skördeskador och kunde ge en liten tröst i eländet men det har väl spelats bort i någon förhandling som allt annat.
    För mig hände något ovanligt. Det var ett vägbygge en bit uppåt i byn och det kördes alldeles för mycket och tunga krossgruslass förbi på vägen, bara bilar och inga släp pga kort körsträcka. Åbacken(åker) gav efter ca 30cm på höjden nära åkanten och två meter ut i ån steg gyttja upp. Fick fara till skogen och hämnta ett halvt stocklass och börja pål. Fem till fem och en halv meters pålar efter lite trixande så i med en kätting en meter från toppen och lyft upp med skogkran och tryck ned med grävarn. Det är ungefär 10-12 meter lerlager när man kommer två meter ned i marken. Efter sommaren regn hände det som aldrig hänt under min tid. Kommer ännu en höststorm på ofrusen mark så vad händer med skogen.

  7. Anser nog att meteorolog är ett av världens onödigaste yrken nu förtiden! Åtminstone alla prognoser som sträcker sig mer än 2 dygn i framtiden så behöver man inte beakta. Kan vara fullt schjå även med 2 dygn! Att ge en prognos att om 10 dygn kl 15.00 snöar det 1 cm är fullständigt nonsens och onödigt. Tror att osäkerheten och den dåliga träffsäkerheten i dagens prognoser beror på att man har så mycket information och all världens datoranimeringar att man helt enkelt har svårt att tyda den. När gamle John Pohlman hade ritat med tuschpenna på Sveriges karta och förklarade med pekpinnen var träffsäkerheten betydligt bättre för de två dygnen förutspådda. Ibland kostade han t.om på sig att speciellt även nämna Österbotten!
    Fick en gång av en pilot web-adressen till sighten som flyget använder. Det var tillförlitligt minsann, speciellt vindarna var speciellt bra förutspådda med 15 minuters intervall första dygnet. En tillgång när det var dags att spruta! Prognosen var endast för 2 dygn framåt. Tyvärr missade jag adressen när jag bytte dator.
    Att ploga snö åt kommunen och samtidigt vara skogsägare gör att man per automatik ibland kan känna sig lite kluven! Ena halvan vill ha snö, och andra halvan vill ha kyla och skogsföre! Skulle det ha snöat det som prognoserna utlovats och sedan dragit tillbaka hade vi säkert 1,5 m snö vid dethär laget.
    Nu har man pratat halva veckan om ett djupt lågtryck med snöyra och stora trafiksvårigheter. Prognosen håller väl kanske till i morgon mitt på dan, så har det reviderats till måttlig vind och regn på torsdag! Ibland kan snön vräka ner fast prognosen utlovar vackert väder, men då är det fråga om
    “snökanon” från havet som faktiskt kan vara ganska svåra, omöjliga att förutspå. Nu är det som bäddat för ett sådant scenario om vinden vänder till nordväst. Havsvattnet är ovanligt varmt för årstiden och när havsluften möter de kalla luftmassorna över land så kan det snöa ordentligt. Vi har bara 3 km till havet fågelvägen så ibland brukar det inträffa. Vid riktigt kallt väder kan också komma
    ordentliga snöskurar pga av fliskraftverket Alholmens Kraft. Finns trots allt två saker här i världen som är beständiga: Gazaremsan och nerskärningshoten vid Malmska! Allt sedan vi fick vår första tv
    med två svartvita kanaler har det stridits på Gazaremsan och när jag lärde mig läsa och kunde tråckla mig igenom dåtida Jakobstads Tidning har det glappats om nedläggning och nerskärningar på Malmska sjukhus! Åtminstone ngt är beständigt!!

  8. Hej Micke, det är en tid sen 🙂
    Det är nog så att man saknar Pohlman ibland och man undrar vad alla superdatorer och AI gör för nytta då prognoserna inte stämmer. Vi bönder hör ju till dom mest väderberoende yrkesgrupperna och jag följer konstant flera vädersajter under säsong, vintertid är det mest väder för skogsarbete och skidåkning som intresserar. De bästa prognoserna gör man själv genom att tolka radarbilderna men det vädret sträcker sig oftast ett dygn framåt Så här i skördetider vill man gärna ha minst 5 dygn med tillförlitliga prognoser. Ibland när jag riktigt surnar till över misslyckade prognoser brukar jag säga att “i mitt nästa liv ska jag bli meteorolog, tänk att få läsa sagor i tv:n på bästa sändningstid för 100-150 000 euro i årslön”. Nu var jag lite elak, men visst harmar det att en hel del kunde ha tagits under tak genom att köra dubbla skiften de sista dagarna innan det blev kallt om prognosen hade visat att nu är säsongen över. Det är ju en klen tröst att många kollegor runt om landet har oskördat i höst. Jag brukar ofta skörda framåt farsdag om inte vintern hotar men i år tog det slut 3 veckor tidigare.

    Besökte Jakobstad under veckoslutet och Malmska kom på tal, även en utbyss tycker att det är konstigt att inte verksamheten kan få fortgå som förr. Likadant nere i Kristinestad. Akutvård, barnavdelningar och palliativ vård i livets slutskede borde åtminstone kunna få finnas i närområdet. Att man sen måste åka lite längre för vissa specialingrepp är säkert ok. Märkligt att nu då Finland är rikt så räcker pengarna ingenstans medan man efter krigsåren med små medel kunde bygga upp välfärden. Skattepengarna hamnar väl i nåt skatteparadis kan jag tänka.

    Tidigare i höst pratades om rekordvarmt havsvatten, vi hade ju en varm september, men nu tycker jag att isen lägger sig tidigt ändå. Är vattnet fortfarande varmare än normalt?

  9. Vi får se, blir det varmare väder kommer säkert stormar i släptåg. 1992 hade vi tre stormar kring jultid, och då liksom nu var marken vattenmättad och skogen sitter löst innan det fryser på.

  10. Brukar också tycka att bästa prognosen får man om man tittar på radarbilderna, dock bara i närtid, vilket kan vara nog så viktigt med snöplogningen. Känns ju lite onödigt om man åkt ut i tron att det slutat snöa och så kommer det en omgång till och man får börja om t.ex.
    Gamla 390:an fick kopplingen bytt den också. 4355:ans gav upp efter 3600 tim, men 390:ans höll exakt dubbelt längre till 7200 tim men då var den så slut att hovmekanikern trots en lång skruvankarriär ansåg sig inte ha sett ngt liknande utan totalkrasch! Hela kopplingshuset var fullt med metallspån och “gegga” och av beläggen var egentligen bara fragment av nitarna kvar. Kopplingen var inte med hel lamellskiva, utan, tror det kallas zinterkoppling, med skilda belägg på “armar”.
    Vad o-färdsområdet beträffar så är det sällan få lyckas rasera så mycket på så kort tid som nu sker!
    Stort är inte vackert i alla sammanhang! Att fösa ihop folk till centrala enheter, må så vara skola, dagis eller sjukvård så kan vid en första anblick tyckas ekonomiskt riktigt om man bara ser själva enheten i ändan på tunnelsynen. Beaktar man alla kringkostnader som uppkommer med t.ex ett 35-40 km brett och 350 km långt ofärdsdistrikt med “centralenheten” på mitten blir bilden en annan! Det ambulans/taxirally som vi har mellan norra delen och Vasa idag saknar motstycke bara vad beträffar själva vården. Lägg därtill alla som med egna fortskaffningsmedel ska ta sig till nämnda Vasa för vård
    och dessutom anhöriga som givetvis vill besöka sina nära och kära på sjukhuset så far nog rationaliseringsvinsten dit + vilken tid som far till spillo för alla andra än läkarna.
    Funderar precis som Christer vart medlen far. Våra förfäder som byggt upp både skolor, sjukvård mm
    hade knappast ens ett vattenpass! Trots små resurser fick man byggd upp allt det som nu raseras. Antagligen är vi en samling “vesilar” som inte ens klarar driften! Eller så försvinner helt enkelt pengarna någonstans. En dränerande faktor är datafirmornas intrång. Allt ska dokumenteras och planeras så till sist finns knappt tid för det egentliga arbetet (vården). Med ca 1,5 -2 års mellanrum ska allt dessutom uppdateras och nya rutiner och nya jäkelskap ska dokumeteras. Dessutom alla dessa chefer och mellanchefer med astronomiska löner som inte fanns på farfars tid! Så ska vi väl heller inte vara så naiva att vi tror att vi inte har en maffia som får sicilianska maffian att framstå som ena korgossar. Det sköts bara snyggare, utan vapen! Det är väl där Christers skatteparadis kommer in i bilden!

  11. Vi har nu minus 17 grader men det skall snabbt bli varmare i dag. Och så börjar det blåsa. Det blir roligt att få upp en stor dörr då ….

    Prognosen stämde ganska bra om man som vanligt sätter till -5 grader hos oss. Vi har inlandsklimat och det fattar inte prognoserna.

  12. Jo det lovas plusgrader till kvällen här. Var just och petade i stubben, knappt nåt fruset så kanske man borde plöja lite på eftermiddagen. Det var inte bara skörden som lämnade på hälft utan också plöjningen samt andra höstarbeten.

  13. Finns ännu ngt som är beständigt. Nämligen att det blir snöröjning på Juldagen! Har inte slagit fel på 5 år som jag plogat åt kommunen! Likaså att det snöar när Husdjursklubben/Svinklubben har julfest oberoende av datum! I år 16 december, så få se om det inte snöar då!
    Jo, inte är det mycket fruset. Kom precis in för lunch efter att ha varit och kört bort en del energivirke som blev lyft ut på åkern efter att det frusit på så det borde hålla. Den lilla snön som kom och blev kvar (här kanske 2-5 cm) har tydligen isolerat effektivt för passar man sig inte så kommer det jord med i gripen. Även under stödfötterna är det inte alls tillräckligt fruset fastän jag hållit till på en norrsida.
    Tror nog Christer kan ha framgång med plöjningen, men skivristlagren kan få det lite jobbigt! Fulla
    “karaarbeit” att byt lager på en 5-skärig växelplog!

  14. Vi har 8cm snö så det är bara på små fläckar där snön hängt upp sig i stubben som det är ett par cm fruset. Brukar avsluta plöjningen om inte skivristerna skär igenom och så skadar det inte att smörja lite mellan varven. Vi (jag har plogen i bolag med en annan jordbrukare) har originallager i ristarna ännu, plogen 25 år så kan väl inte klaga på hållbarheten. -2 grader ännu men temperaturen stiger………

  15. Ni(vi) där då micke i reservatet med minnet av fornstora dar. I storstan talar 70% av föräldrarna och 50% av barnen finska med varann i en svenskspråkig skola. Iföräldra whatsappgruppen gick allt på finska tills frun sade skall vi inte använda svenska för en hade växt upp i sverige och satt sitt barn i svenskspråkig skola för att förstå någonting. Ursäkta sade någon fisförnäm dam och så gick det mesta på svenska därefter. Jag brukar säga man kan inte svenskfinland innan man bott i minst två distrikt. Österbotten åboland västra nyland nyland och östra nyland och åland. Ingen nämnd och ingen glömd alla är unika på sitt sätt. Minns ännu när en tingsrättsdomare från vasa kom hit styv i korken och skulle göra esbotingsrätt tvåspråkig, vis blir man av erfarenhet inte av fördomar först försöker man göra någonting sedan gör man uttalande hur det gick och inte tvärtom.
    Hoppar över gaza och sote denna gång. Men fina bilder av grönsaksodlandet denna höst

  16. Åtminstone på tal om plogar så var jag ytterligt förvånad när jag för ett par år sedan bytte bort min
    Kverneland och fick ett par tusen € mer än vad jag betalade för den när jag köpte den för då 27 år sedan och använd på nästan 2000 hektar! Ingen dum investering! Bytte bort den för att jag inte tyckte jag hade användning för den sedan eget jordbruk försvann. Då kom nog plötsligt förfrågningar om plöjningar så
    till dem har jag hyrt plog varje år!! Att plöja vall och göra en riktig genomplöjd öppningsrygg, jämn och fin är skapande verksamhet i allra högsta grad! När lärospånen täljdes i Korsholms lantmannaskola fick jag som uppgift att lägga upp ryggar med treskärig Överum och sedan fortsätta med Ford 6600 och delburen 5-skärig Fiskars. “Tar Fiskars och lägger upp öppningarna med den och fortsätter,onödigt att komma tillbaka emellan” “Kommer inte att lyckas sa läraren, vi har aldrig gjort en rygg med delburet” For i alla fall med Fiskarsen ut till Fladan och idealiskare plog att göra en öppning med finns inte då man har ordentliga rörelsemån både fram och bak. Ett par timmar senare kom läraren ut (säkert av nyfikenhet) till åkern. “Vilken perfekt öppning, skulle placera sig i topp på vilket plöjningsmästerskap som helst” var kommentaren. En mycket stor bidragande orsak till resultatet var garanterat att jag bodde och bor granne till dåtida Finska mästaren i plöjning som lärde mig alla tips och knep med en tävlingsutrustad 2-skärig Fiskars KHN och Valmet 502 redan som 12-åring! För tillfället ser det ut att aftonen kommer att bjuda på plogning den också, snö sådan. Distriktet påminner om o-färdsområdets, avlångt med ca 1,5 km:s bredd och 12 kilometer långt med 22 anslutningar till landsvägen. En runda är 87 km lång normalt med alla sidovägar och gårdsplogningar om det inte drivar, då kan det bli över 150 km. Med en medelhastighet på lite över 11 km/h tar det normalt ca 7,5 timmar runt. Kör med ca 30 km/h på 1700 varv per minut efter vägarna men korsningarna och gårdsplanerna drar ner medel. Då drar MF-4355:an 7-9 liter/tim beroende på snöförekomsten. I blöt drivsnö nästan det dubbla! Intressant är att 390:an med ca 35 hk mera framför vindrutan vill ha 1-1,5 liter mindre/tim! Har nog till en del att göra med att den är nästan 1,5 ton lättare men också att den “andas” lättare med mer effekt!
    Var förra helgen över till Umeå med Aurora Botnia. Positiv överraskning, speciellt maten på båten var
    otroligt bra, mesta lokalproducerat och gott! Anar man Finne-Farm där någonstans bland rotfrukter och grönsaker!?

  17. 30.11.2023 och full vinter men inte bara det utan olkiluoto 3 stängd för hundrade gången känns det som och en reaktor i sverige är också stängd, på tal om stängs så stängde vi ned gränsen i öst också så nu tycks stängd vara det nya modeordet. Elpriset i skrivande stund 27,19 cent/kW/h. -3 grader så kallare kunde det har varit och därmed ännu högre elpris.
    Håller på att läsa en bok makten och ärligheten och bara kort så kan man säga att det finns möjlighter att komma/gå långt i vårt land fast en otroligt tuff barndom.
    Ännu tillbaka till farsdagen så var man i och åt i forssa på ett visst keidas annars bra men bara fisk och broiler nog blev man mätt men nog borde det finnas nöt eller gris på en farsdag. Fick gå dagen efter på en svensk möbelfirma och ta ett julbord och det var riktigt bra. Kål morots och potatislåda bla finsk tradition när svenskar brukar ha köttbullar och janssons frestelse.
    Annars på tal om kött så brukar jag läsa etiketten statliga monopolets infoblad med många recept men mest bara veganskt fick senare samma kväll tag i dotterns scoutpost där var det samma tema bort med köttet för att rädda miljön. Samma tema har varit i en ledare i vbl där en repporter går hårt åt köttfabrikerna.

Kommentarer är stängda.