Dagarna går så rubriken börjar bli förlegad om man menar den som god fortsättning på nya året. Den får duga ändå eftersom den också passar som uppföljning av mitt senaste inlägg ”midtime review”. Hösten som följde sommaren blev nämligen rätt bra.
7.8.2024. Avslutade planteringssäsongen med försenad plantering av sallat.
Egentligen svängde det redan dagen efter att jag skrev inlägget. Det torkade upp så att vi under de påföljande dagarna kunde plantera största delen av de plantor som stod på lager. Det var lite efter min deadline men en varm september och oktober gjorde att det mesta hann bli skördeklart trots försenad plantering.
17.10.2024. I år hann vi skörda alla palsternackor innan blasten frös.18.10.2024. Vi hade problem med att få vikt på blomkålen under sommaren men nu på hösten blev den fin.7.11.2024. Sista morötterna lyfts i vackert väder.24.10.2024. Trots sen plantering hann all isbergssallat tack vare varm höst bli skördemogen.
Sallat skördade vi ännu nästsista veckan i oktober och kunderna var nöjda med att kunna skjuta på importen några veckor.
Även skörden av rotfrukter, purjo och kålväxter hann vi bra med i år. Vi hade inga hårdare froster så sista grönkålen togs in den 10:e december. Då kunde vi avsluta den 6 månader och 4 dagar långa skördeperioden.
10.12.2024. Tog in den sista grönkålen och kunde därmed förklara skördesäsong 2024 avslutad.
Nya årets inledning inte lika bra som förra årets avslutning…….
Nu just går man och oroar sig för höstvetet för åkrarna påminner om januari 2023. Marken frös till lite innan snön lade sig före jul vilket brukar vara ett bra utgångsläge för övervintringen då tjälen håller vetet i vila. Tövädret i mellandagarna orkade inte blotta åkrarna men blåst och regn denna vecka har gjort stor del till skrinnskobana. Egentligen skulle kanske fortsatt varmt väder vara bäst så att en del is smälter och vattnet dräneras bort men det blir väl minusgrader efter veckoslutet.
16.01.2025. Ovälkommet töväder förvandlade höstveteåkern till skrinnskobana.
….men all början kan ju vara svår.
Egentligen borde jag göra ett nytt försök med höstanmälan ikväll men krånglet med anmälningsförsöket igår tog udden av intresset. Får väl försöka återkomma till saken när motivation återkommer. Kanske blir det ett höstveteinlägg också då vi är flera med höstvete i lite olika tappningar här i byn i år. Om saken intresserar läsarna?
Hej. Känner för att skriva av mig lite så här mitt i säsongen och kom att tänka på ordet i rubriken vars engelska version kom mig till kännedom via EU byråkratin. Har gjort några noteringar som jag taggat med #bondbloggen för att inte helt lämna er vind för våg. Men eftersom det inte går att göra offentliga inlägg på facebook längre, utan att få en massa skräpaviseringar, så är det väl så att de som inte är mina ”vänner” där inte ser mina inlägg. Så denna skrivelse för er som inte följer mig på facebook.
Såg i tidningen att spannmåls- och gräsbönderna är riktigt nöjda med vädret och skördeutsikterna och gläds med dem, det börjar vara dags för ett gott skördeår. Tyvärr är det inte lika muntert hos grönsaksbonden, de återkommande regnen har förhindrat planterandet de senaste 3 veckorna och nu börjar tiden rinna ut för att planteringarna skall hinna bli skördeklara innan vintern. Jag brukar ha 5:e augusti som deadline vad gäller de sena planteringarna, planterade 10: augusti för några år sen men det hann inte bli klart innan kylan satte stopp för tillväxten.
En del av de 75000 plantor som väntar på tjänligt väder.
Idag hade vi den 4:e uppehållsdagen sen 14:e juli och vi fick blott 0,2mm nederbörd igår här hemma, tyvärr kom det mera där vi ämnat plantera men tänkte ändå göra ett desperat försök att få ner lite plantor imorgon. Bäddar har varit körda och åkern gödslad sen flera veckor tillbaka så kanske det ändå är värt ett försök. Dessutom lovas varmt ännu några dagar så plantorna borde få en snabb start.
Bäddar gödslade och klara blott det torkar upp.Så länge man kan göra jordbollar av jorden är det inte lönt att försöka.
Det har annars varit ett varierande år så här långt. Maj var fantastisk med stabilt väder och blott 6,8mm regn, det är länge sen man kunde släppa allt ur händerna för några timmars sömn under vårbruket. Det brukar allt som oftast komma några regnskurar som gör att gödsel, utsäde och maskiner ska under tak men i år va det torrt och varmt samt som sagt väldigt stabilt väder. I slutet av maj och början av juni var det dock lite onödigt torrt och varmt så vi kunde inte plantera mera än vi hann vattna för dagen vilket begränsade takten. 8:e juni fick vi ett rejält åskväder med hagel som dödade 80% av de nyplanterade frilandsgurkorna, dom tyckte inte alls om att stå dränkta i det kalla vattnet. Squashen som vi planterat ett par dagar tidigare klarade sig bättre. Lika illa gick det med plantlöken så den stannade av i tillväxt och kom sena aldrig i gång igen. Det regnade sen 10 dagar i sträck och nu blev det för våta åkrar som begränsade planteringstakten så vi lämnade en vecka efter i tidtabellen. Efter midsommar redde det upp sig igen och vi kom ikapp planeringen. Juni gav oss 79,7 mm nederbörd vilket är ungefär dubbelt det normala. Början av juli var rätt hyffsad men sen började nästa regnperiod som alltså fortsatt till dags dato. Julis nederbördsmängd skrivs 126,3mm här vid gården men återigen mera på grönsaksåkern, vi justerade såplanen lite så att vi sådde kinakål och kålrötter för lager här hemma istället för där vi ursprungligen hade tänkt så. Jag brukar helst vilja ha det sist planterade här i närheten för att snabbare kunna täcka ifall av hotande nattfrost.
Jag ogillar folk som skyller på andra och försöker också själv undvika att göra detsamma men nu har jag ändå svårt att hålla mig. I höst lämnar nog en del oskördat för oss och det är till stor del meteorologernas fel.
Vi har ju blivit lite bortskämda med varma höstar så här i klimatuppvärmningens tidevarv så en varm höst förväntades speciellt som 3 månaders prognosen i början av oktober utlovade betydligt varmare väder än normalt i nordeuropa och norra Sibirien. Ännu i medlet av oktober höll meteorologerna fast vid att det skulle hållas varmt en tid framöver om än det kunde bli lite snö och ett par tre dagar kallare väder till veckoslutet för en månad sen. Följande vecka, den sista i oktober, skulle det åter bli varmare med upp till 5 plusgrader på dagarna och kring nollan på nätterna samt framför allt så lovades det uppehåll mer eller mindre hela veckan. Och det sistnämnda var ju något man gått och väntat på hela hösten. Men nu gick det inte riktigt så, utan istället för två tre dagar kallt så blev det två tre veckor med fortsatt kallt väder.
14.10.2023 Handplockning av lök.
Effektiv tänjning av musklerna på ”FinneFarm outdoor gym”
Under den våta perioden i början av oktober skördade vi in kålen, som växer ovan gjord och på så vis inte är lika väderberoende, i väntan på den torra veckan som brukar komma varje höst. Löken och morötterna planerade vi ta in då det torkade upp för även om åkrarna bar maskinerna rätt hyffsat så kom det väldigt mycket jord med vid upptagningen. I medlet av oktober började vi ändå misströsta och konstaterade att ska vi ha nån lök i lager så är det nog till att börja plocka för hand, så under veckoslutet plockade vi lök för brinnkära livet. Det blev att gå böjd några dagar och musklerna bak på låren töjdes till den milda grad att man blev så vig att det inte var några problem att se sig själv där bak.
Efter att det mesta av löken var bärgad tog vi in rödbetor och gulbetor maskinellt eftersom dom lättare fryser ifall det blir kallt som det då lovades bli ett par dagar. Morötterna skulle vi satsa på under den torra veckan som skulle följa. Onsdag 18 oktober kom det som utlovat 4 cm snö och det blev också kallare men snön skyddade marken så den hölls tinad. Jag oroade mig inte för nästa vecka skulle det ju bli varmare och lite snö under upptagningen är ju inget ovanligt.
20.10.2023 Handskörd av morot i väntan på varmare väder.
Inte ens daggmaskarna väntade vinter ännu.
Under veckoslutet ändrades rapporterna och det kalla vädret väntades fortsätta ännu några dagar. Dessutom så hade en del av snön där solen kommit åt smultit så att jorden börjat synas och kylan fick på så vis fritt fram. Nu började jag bli orolig och beslöt att för att åtminstone rädda morötterna att täcka in åtminstone en del med halm som isolering. Efterlyste sålunda halm eller hö och halmspridare och fick faktiskt tag på både och i den egna byn. Tisdag den 24:e halmade jag in ungefär en tredjedel av morötterna. Det visade sig senare att de också var de enda som klarade den långa kalla perioden som följde. Såtillvida hade meteorologerna rätt att det blev uppehåll i hela 10 dagar men istället för kring fem plusgrader blev det snarare minus fem.
24.10.2023 Halmtäckning av morot.
2.11.2023 Full vinter i Långmossen.
6.11.2023 Snön smälter och skörden kan fortsätta.
Ett rejält snöfall i månadsskiftet gav ytterligare isolering och jag närde förhoppning om att den lilla tjäle som fanns innan täckningen skulle tina underifrån av jordvärmen. Några dagar in i november blev det varmare och kom regn så snön smalt bort och skörden kunde fortsätta. Det var fortfarande lite fruset under halmen, tydligen hann jordvärmen gå ur jorden innan jag fick dem täckta men morötterna verkade ok. Blasten hade ändå farit så pass illa att det nu blev att skörda för hand. Vi hann ändå få alla halmade morötter skördade innan ny snö och det åter blev kallare väder.
10.11.2023 Det mesta av de halmtäckta morötterna skördade.
1992 i repris?
Det är inte första gången under min över 40 åriga odlarkarriär som vintern överraskat. Det börjar allt mer likna året 1992 då det började snöa redan den 9:e oktober och temperaturen föll med 10 grader. Vi hade då liksom i år haft en varm och fuktig höst när, precis som i år, ostliga vindar förde med sig snö och kyla. Då blev det ändå både snörikare och kallare än i höst, vi hade ner mot -23 grader och 30 cm snö i slutet av oktober medan vädret i november var varierande. I början av december blev det så varmt att skörden och höstplöjningen kunde slutföras, det blev sen ingen riktig vinter det året. Inför och under julen hade vi flera stormar som drog förbi. Få se hur vintern fortsätter i år?
Vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund som vi diskuterade med i programmet Lördax under bondbloggens tidiga år brukar nämna NAO index och El Niño-/ La Niñafenomen som delaktiga i vädrets utveckling. Det vore intressant att ta del av uppgifter om dessa från 1992 för att se om förhållandena var likadana då som i höst.
När trogna bloggföljare börjar höra sig för hur det står till eller som ”Per” gjorde söker upp en på åkern för att se hur man mår är det kanske tecken på att någon saknar en trots allt och att det är dags för ett livstecken.
Och joo, jag mår hyffsat bra men har precis som Nisse varit utmattad i värmen och torkan som den ofta för med sig. Eller njaa riktigt bra har man väl inte mått men jag är väl kanske inte den första att klaga och mest lider man med växtligheten som inte kan ta skydd i skuggan och då bevattningsvattnet tar slut i åarna så kan man inte heller lätta deras umbäranden i det fallet. Men visst harmar det att man inte kan ta hem de stora skördarna nu då efterfrågan finns och priserna på en del produkter är lite bättre.
Inte lätt vara orotad sallatsplanta i dylika temperaturer.
Fick jag bara grönsaksarealen lite bättre samlat så blir ett bevattningsprojekt med vattenmagasin att fundera på men som läget är nu så har jag för lite areal i anslutning till den tilltänkta bassängen för att det ska motivera kostnaderna med bygget.
De växter som sallat och kål som gillar svalare väder har mer eller mindre gått i stå i väntan på väta medan – gurk- och pumpväxterna som gillar värmen växer bra blott att vatten finns. De senaste dagarna har vi dock fått lite väta eller närmare 30mm vilket ledde till att vi fick 36,7mm under juli månad vilket naturligtvis är allt för litet med tanke på värmen och uttorkande vindar. Under dylika omständigheter borde vi ju få minst en dylik mängd per vecka.
Nisse företog sig en resa i västerled och jag hade väl hoppats kunna göra en liten mc roadtrip likt den jag gjorde i fjol men nu blir det inget av det i sommar för jag ligger nog efter med en hel del trots att jag hållit mig hemma. En del projekt är också på slarv så måste försöka slutföra dem. Ett sådant är installation av solenergianläggningar närmare bestämt fyra stycken. Den största på 20kW här på hallen har jag i gång och den har ju gett bra i det soliga vädret så den verkar legat bra i tiden trots att jag fick igång den först i slutet av maj. En mindre anläggning på 5kW ska monteras vid gårdsbutiken för att driva kylen där men det gamla plåttaket visade sig ha lite rostfläckar som jag vill få målat innan de göms under panelerna och att måla plåttak är kanske inte att rekommendera i 30 graders värme. De två minsta anläggningarna är solenergidrivna pumpar som jag tänkt använda till att förse underbevattningen med vatten men dom var det inte så stor idé att montera då vattnet tog slut.
En del av energibehovet täcks nu med solenergi.
Solenergiprojektet har jag väl tänkt försöka redovisa lite siffror för ifall det intresserar men jag tänkte samla lite statistik från anläggningen innan dess. Så det ska jag försöka återkomma till.
I övrigt så har en del byråkrati stulit tid från bloggen, bland annat har jag sökt efter mitt telefonaktiebrev för att kunna registrera och börja ta del av utdelningen nu då bolaget ska börsnoteras. Saken var också aktuell för tiotalet år sen men jag tyckte att största delen av utdelningen då gick åt till att upprätthålla värdeandelskontot så jag brydde mig inte om att göra nåt åt saken. Nu har man ändå på bolagsstämman i maj beslutat att makulera pappersaktierna om de inte registrerades så jag ägnade flera kvällar och veckoslut till att söka aktiebrevet som jag senast höll i vid flytten hit till Långmossen 1988. Aktien skaffades ju ursprungligen för att få förmånligare telefonanslutning men i höstas kapades trådarna till fasta telefon så nu behövs den inte till annat än för att ta del av de enorma aktieutdelningarna.
Det har samlats en del papper med åren och trots att jag relativt bra vet var jag har ett och annat så gick jag bet på att hitta pappret innan deadline för registreringen så det blev plan B det vill säga att via rätten döda pappersaktien och registrera den virtuella versionen. Lite komiskt ändå att jag nu hittade Polar Mills aktierna som jag sökte för några år sen i ett kuvert från Vasa läns telefon 🙂 Dom makulerades tidigare men var inte så mycket värda att jag iddes lägga ner desto mera tid på sökandet. Jag har i alla fall en gång för alla noterat att det där med aktier är inget jag ska syssla med, de må sen utlovas vilka utdelningar som helst.
Höstvetet står inför skörd så fort regnen ger med sig och det ser väldigt lovande ut trots att till och med det brådmognat lite de senaste två veckorna men det känns nog ändå som om man kommer att bli besviken om inte skördemängden börjar med en åtta. Jag jämför då förra årets måttliga bestånd som gav 5,7 ton med årets som ser tätt och axrikt ut. Här tar vi dock inte ut nåt förskott men man gläds i alla fall åt skördeutsikterna. Ska väl återkomma till det senare liksom lite om den övriga växtodlingen.
Det regnar ute men får ändå avsluta här för att ta itu med fakturor och löneberäkningar.
Efter en längre tids kyla fick vi så två dagars sommarvärme och växtligheten formligen exploderade i en grönskande orgie. Björkarna fick mössöron och gräsmattor och höstsådda grödor började skjuta i höjden, dom har stått och stampat lite på stället en tid men tydligen laddat upp med energi i väntan på värmen. Idag blev det ändå åter kallare och man skattade sig lycklig över att ännu inte lagt långkalsongerna på hyllan.
Här i byn har det såtts vårsäd i ett par veckor nu och en del spannmålsbönder börjar vara på slutrakan med sådden men ännu syns inga broddar, månne utsädet är svagt i år eller så har marken varit för kall trots soliga dagar. Själv har jag plöjt och harvat så gott som allt mellan varven jag sått och planterat grönsaker. Kanske börjar jag så spannmålen nästa vecka då såmaskin blir ledig. Lite ogräsbesprutningar i lök, palsternacka och morötter samt i höstvetet måste jag sköta om innan dess. Så lite regn skulle inte skada för att säkra markverkan i besprutningen, tyvärr varnas det för åska i morgon kväll och häftiga skurar är inget vi vill ha nu då det kan ge besvärlig skorpa på det nysådda.
14.5.2021. Höstvete ”Ceylon”, ser hyfsat grönt och frodigt ut.
Nyplanterad isbergssallat.
Bevattning viktigt för det nyplanterade då värmen kom.
I övrigt så har jag under arbetet på åkern reflekterat lite över utvecklingen i jordbruket genom att studera trafiken på vägen intill.
-traktorerna blivit större och tyngre. 7-9 ton är väl ingen överdrift, däremot har de blivit smalare då ingen tydligen bemödar sig med att montera dubbelmontage längre.
-harvarna lite bredare. 7-9 meter verkar dominera och blir tunga att dra. Detta ger viktöverföring vid arbetet och ökar traktorvikten ytterligare.
-kombimaskinerna har blivit transportfordon. Man åker gladeligen flera kilometer för att fylla såmaskin vars behållare vuxit och därmed vikten. Vart tog alla högtippande vagnar och Jussiskruvar vägen?
De är nog så att man lite börjar fundera vart vi är på väg och hur mycket marken tål, det är trots allt gott om fukt i jorden trots att ytan torkat fint.
Det kom lite regn så jag ska som jag lovade förklara vad jag håller i handen i instagrampostningen.
Gröna lyckopiller för bondens välmående.
Det är faktiskt palsternacksfrön som ser ut så här eftersom dom är pelleterade för att lättare gå att så med maskin. Palsternacksfröna är annars flata och lätta så att få dem jämnt sådda skulle annars inte vara möjligt, inte ens med de pneumatiska såmaskiner jag använder mig av. Och ett jämnt bestånd är viktigt för att få palsternackor av rätt storlek, vi yrkesodlare sätter ju inte ner tid på att gallra ett för tätt bestånd. I detta fall är avståndet inställt på 8,8 cm:s avstånd mellan fröna.
Här en kort video från årets sådd.
Att de sen är grönfärgade, i stället för den naturliga brungula nyansen de annars har, så vet jag inte varför men grönt lär ju vara en uppiggande och energigivande färg och sånt behövs ju nu när det är säsong och dagarna annars töjs ut i båda ändarna. Jag hade en gång en mångårig sommarjobbare som menade att det nog är den gröna omgivningen i skog och mark som ger bonden ork att ta hand om odlingarna. Hur som så kanske det är bättre att pillerfröna (man pratar faktiskt om piller när det gäller pelleterade frön) är gröna och inte blå.
pe_ik.fo:s kommentar på instagram om jordiga händer fick mig att minnas hur min morfars plötsligt uppkomna dövhet fick sin förklaring. Det begav sig så att några dagar efter avslutad rågtröskning (på tröskverk den tiden) började morfar höra dåligt på ena örat och trodde att det var en vaxpropp så han begav sig till doktorn för att få det spolat. Men när doktorn tittat i örat tog han fram en pincett istället för sköljflaskan och drog ut en rågkärna som grott i örats värme och fukt och på så vis fått rötter som dämpade hörseln. Min morfar var annars min största idol och förebild i ungdomen och jag pratade tydligen om honom till den grad att jag själv fick smek-/öknamnet ”moffa”, och det hade jag inget emot. Har efteråt funderat om det redan då utstakades att jag aldrig skulle bli ”faffa”? Det finns att fundera på ibland men nu just känns tillvaron ganska bra, kanske tack vare den gröna färgen.
