Trots att vi redan har alltför många produkter på odlingsschemat så finns alltid intresse för att prova på något nytt. Nu när sparrissäsongen är över kunde det kanske finnas intresse för en snarlik produkt funderade jag idag när vi skördade broccolin. Vissa broccolisorter skjuter nämligen sidoskott som påminner om sparrisskott och annars också är tunna och mjälla till konsistensen. Ser också lite lyxig ut, eller vad tycker Ni? Kunde väl kanske kallas Broccolisparris?
Det råkade sig så i år att vi inledde skörden av broccoli samt avslutade årets broccoliplantering på samma dag.
För att ha jämn tillgång på broccoli till säsongens slut så sår vi olika sorter av broccoli i omgångar. Mycket senare än så här är det dock inte möjligt att plantera om skörden skall hinna till innan vintern kommer. Dagens plantering borde bli klar i oktober om sensommar och höstvädret håller normal nivå. Men det har hänt sig att vi skördat så sent som till lillajul.
Inledandet av skörden är liksom för isbergssallaten ett par veckor försenaad men plantorna ser riktigt fina ut så skörden och kvaliteten ser ut att bli god. Nu i natt är det lite kyligare (+8 grader) vilket också förbättrar hållbarheten i handeln och för konsumenten. Broccoli som skördas när det är varmt och som inte kyls ned ordentligt innan den går vidare i handelskedjan gulnar och far illa på några dagar medan en som skördas kall och hålls i obruten kylkedja kan hålla sig fräsch i upp till 2 veckor. Naturligtvis är det också viktigt att den omgivande luftfuktigheten hålls hög för att undvika att broccolin torkar ut .
Äntligen kom vi så efter en lång väntan igång med sallatsskörden på allvar. I fjol skördade vi första isbergssallaten 13 juni, om jag minns rätt. Det var den tidigaste skördestart vi haft. I år har vi en av de senaste startdatumen sen vi började med den fältmässiga isbergssallatsodlingen år 1988. Orsaken är ingalunda dåligt väder för bättre start på våren har vi sällan haft, grund tjäle, lättbrukad jordstruktur, just inga frostnätter och i allmänhet relativt varmt väder borde ju ha gynnat odlingen. Nej orsaken är att vi dels missbedömde vårens ankomst då snön låg nästan meterdjup i slutet av mars, vi fick också en del utrustning till plantdrivningen försenat så de första sådderna skedde 2 veckor senare än normalt. Vi har också använt ny typ av såjord som det också tog lite tid att komma underfund med och även det ledde till långsammare plantutveckling. Då planteringen av de på grund av såjordsproblemen något föråldrade plantorna utfördes ungefär 3 veckor senare var det redan så varmt att jag bedömde det vara onödigt att täcka med väv, kanske försenade det också utvecklingen med några dagar.
Så visst “harmar” det lite att vi inte kunnat utnyttja de goda förutsättningarna och att vi gått misste om några veckors skördeinkomster. Men nu är vi i alla fall igång och skörden ser ut att bli riklig, huvudena är lite i större laget då jag gödslat något för mycket. Glömde nämligen att räkna med gödseleffekten från fjolårets lökodling på fältet i fråga och att den senare starten gör att mineraliseringen av jordens kvävereserver kommit bättre igång då jorden vid en senare start är varmare och aktivare.
Avslutade dagen med att hacka och övergödsla kålen. Huvudkålen har vuxit bra de senaste dagarna så det började vara sista chansen att köra med traktorhackan. Kopplade gödselaggregatet till frontlyften för att sprida lite gödsel samtidigt. Två flugor i en smäll liksom :), dessutom myllar hackan efter traktorn ner gödseln som på så vis får bättre effekt. Ytterligare ett plus med samtida gödsling är att hackan ruskar om kålplantorna så att gödselgranulaten inte lämnar att ligga kvar på kålbladen och förorsaka brännskador.
Ogräshackning borde egentligen ske på förmiddagen en solig och torr dag för att få bästa effekt och minska risken att ogräsen rotar sig igen, men jag hade annat program då och utlovat regn till lördag var orsaken till att jag ville få hackningen utförd idag. Efter regnet är det troligen för sent att köra i kålodlingen utan att skada plantorna.
