Grön explosion.

Efter en längre tids kyla fick vi så två dagars sommarvärme och växtligheten formligen exploderade i en grönskande orgie. Björkarna fick mössöron och gräsmattor och höstsådda grödor började skjuta i höjden, dom har stått och stampat lite på stället en tid men tydligen laddat upp med energi i väntan på värmen. Idag blev det ändå åter kallare och man skattade sig lycklig över att ännu inte lagt långkalsongerna på hyllan.

Här i byn har det såtts vårsäd i ett par veckor nu och en del spannmålsbönder börjar vara på slutrakan med sådden men ännu syns inga broddar, månne utsädet är svagt i år eller så har marken varit för kall trots soliga dagar. Själv har jag plöjt och harvat så gott som allt mellan varven jag sått och planterat grönsaker. Kanske börjar jag så spannmålen nästa vecka då såmaskin blir ledig. Lite ogräsbesprutningar i lök, palsternacka och morötter samt i höstvetet måste jag sköta om innan dess. Så lite regn skulle inte skada för att säkra markverkan i besprutningen, tyvärr varnas det för åska i morgon kväll och häftiga skurar är inget vi vill ha nu då det kan ge besvärlig skorpa på det nysådda.

14.5.2021. Höstvete “Ceylon”, ser hyfsat grönt och frodigt ut.

Nyplanterad isbergssallat.

Bevattning viktigt för det nyplanterade då värmen kom.

I övrigt så har jag under arbetet på åkern reflekterat lite över utvecklingen i jordbruket genom att studera trafiken på vägen intill.

-traktorerna blivit större och tyngre. 7-9 ton är väl ingen överdrift, däremot har de blivit smalare då ingen tydligen bemödar sig med att montera dubbelmontage längre.

-harvarna lite bredare. 7-9 meter verkar dominera och blir tunga att dra. Detta ger viktöverföring vid arbetet och ökar traktorvikten ytterligare.

-kombimaskinerna har blivit transportfordon. Man åker gladeligen flera kilometer för att fylla såmaskin vars behållare vuxit och därmed vikten. Vart tog alla högtippande vagnar och Jussiskruvar vägen?

De är nog så att man lite börjar fundera vart vi är på väg och hur mycket marken tål, det är trots allt gott om fukt i jorden trots att ytan torkat fint.

Ännu ett projekt.

Det är ju inne med att återanvända grejer men när det gäller fordon så är det inte alla gånger så lätt eftersom det finns så många paragrafer att beakta.

Ifjol kom jag över en brandbil som jag tyckte att bra skulle passa som bevattningsenhet både som pump och framförallt att man skulle få allt som hörde till bevattnandet samlat i ett fordon så att man slapp lägga tid på att söka de olika komponenterna när de behövs. Dessutom skulle den traktor som stått framför pumpen kunna frigöras för andra sysslor. Att bilen hade så stor hytt att vi kunde tillbringa kaffestunderna och ta skydd för eventuella regn tilltalade också, ja man kunde kanske ombonat övernatta ute på åkern vid behov.

Brandbil till bevattningsändamål.

Tekniskt är den också i gott skick, fattas bara annat när den trots sina 26 år blott har gått lite på 90000 km och vad det verkar som blivit bra servad under tiden som utryckningsfordon. När jag efter ett par månaders vintervila skulle starta så hickade den inte ens utan gick igång med en gång trots att vi hade haft en kall vinter.

Men sen var det inte så enkelt som jag trodde att sätta den i trafik, jag tänkte ju nog flytta den för egen maskin mellan åkrarna och då ska den ju va besiktad och försäkrad. Så här om dagen påställde jag och aktiverade trafikförsäkringen för att företa resan in till besiktningsstation i staden. Resan gick bra och man får konstatera att man lätt ges företräde även om blåljus och siren inte används. Ändringsbesiktningen till privatbruk också ok med en notering om att dekaler och blåljusen bör tas bort, vilket inte är nåt problem. Men sen när det var dags för själva fordonsbesiktningen började man fundera på fartbegränsningsanordningar, nåt sånt finns ju inte på en brandbil och är inte heller så lätt eller ska vi säga så billigt att eftermontera på en 26 år gammal bil. Efter diskussioner med de ytterst behjälpliga pojkarna på Scaniaverkstaden där besiktningen ordnas så kom man till att det nog går att ta hastighetssignalen från ABS-anordningen och via en ventil som öppnas när farten når gränsen aktiverar en luftcylinder som via diverse stag sen förhindrar att gaspedalen trycks ner ytterligare. Delarna skulle komma att gå på ca 1500 euro plus lite arbete så en 2000-3000 euro skulle nog kalaset börja kosta.

Jag försökte förklara att enda gången jag skulle komma att begagna vägar med hastighetsbegränsning över 80km/h var de gånger jag kom till stan för att besikta bilen. Pojkarna ägnade en hel del tid till att studera lagen men det verkade inte finnas några undantag. Möjligtvis kunde en museibesiktning vara ett alternativ men då borde den vara över 30 år gammal. Jag meddelade då att jag nu åker hem igen för att fundera på saken.

Fartbegränsarutrustning för eftermontering.

Kom sen att tänka på att det här på bloggen säkert finns följare med erfarenheter och kontakter inom tunga trafiken så därav detta inlägg i hopp om förslag och idéer på hur på ett lite billigare sätt komma vidare.

Att via en bom skuffa traktorn framför bilen är ju ett alternativ men inte så tilltalande. En annan möjlighet som kommit på tal är att lösa ut flyttningstillstånd de gånger den behöver flyttas men hamnar att åka in till stan under kontorstid för att det ska lyckas. Så hoppas närmast på att någonstans hitta begagnad / förmånlig fartbegränsare eller nåt undantag i lagen som kunde åberopas.

Tacksam för förslag 🙂

Torkan fortsätter och vattnet är slut.

Jag nämnde här tidigare att det är torrare i år än torråret ifjol, med torrare menade jag då att det fallit mindre nederbörd hittills denna växtsäsong. Orkade då inte leta fram siffrorna men gjorde nu ikväll en siffermässig jämförelse. Ifjol föll här på gården 5,5mm i maj, 63,8mm i juni och 66,4mm i juli, sammanlagt 135,7mm. I år är siffrorna följande: 61,3mm i maj, 36,1mm i juni och blott 17,8mm hittills i juli (det återstår ju ett dygn av månaden), sammanlagt 115,2mm.

Folk tycker ändå att det varit fuktigare i år och visst säsongstarten i fjol var torr med problem vad gäller etableringen av grödorna vilket å andra sidan ledde till att det som grodde utvecklade ett starkare rotsystem än i år då fukten var närapå optimal i inledningen. Nu då grödorna börjar svälla till och mogna är vattenbehovet stort men rotsystemet svagare. Ändå så har grödorna klarat sig rätt hyffsat så länge det var svalt väder och utvecklingen långsam, den senaste veckans värmebölja visade dock tydligt att nu hänger rotsystemet inte med. Det ledde till kvalitetsproblem hos grönsakerna och brådmognad i spannmålen. Jag noterade efter ett par dagars värme att spannmålen började gulna nerifrån. Nån botaniskt slängd läsare kanske kan förklara saken bättre men jag tror att växten på så vis helt enkelt aborterar de äldsta bladen för att minska avdunstningsytan och koncentrera vätskeströmmarna till de svällande kärnorna. Likaså ser man hur björkarnas löv gulnar och faller av.

Bevattning a och o.

Jag har under säsongen försökt säkerställa vattentillgången genom att dämma upp i bäcken som passerar majoriteten av årets grönsaker men den ringa nederbörden gjorde ändå att magasinet tog slut just nu då vattnet hade behövts som mest. Man får nog konstatera att bevattning är lika viktigt som gödsling av grödorna om inte annat så för att säkerställa god kvalitet hos grönsakerna. Jag vet nu inte riktigt hur jag framledes ska kunna fixa tillräckligt med bevattningsvatten. Vattendragen som korsar de flesta av mina marker är för små för att klara intensiv grönsaksodling.

Jag har sett hur man runtom i världen bygger vattenmagasin och bassänger är ett alternativ som kan tänkas på de egna åkrarna men kanske inte så lämpligt ifråga om arrendemark. Billiga blir de säkert inte men det blir det inte med undermålig skörd som resultat av vattenbrist heller. Problemet är ändå att jag har för lite mark där det vore möjligt att odla grönsaker. Den 4-5-åriga växtföljden skulle innebära att jag utnyttjade den dyra bassängen alltför sällan och med största sannolikhet så skulle säkert det år jag har grönsaker på åkrarna runt bassängen bli ett fuktigt år med litet bevattningsbehov.

Långa ledningar antingen nedgrävda plaströr eller utlagda slangar typ dem som används vid rampspridning av sväm är ett annat alternativ men kostnader på tiotalet euro per meter slang avskräcker speciellt som det säkert skulle fordras flera kilometer slang.

Att byta ihop eller arrendera mark nära vattendrag med tillräcklig vattenföring är ett tredje alternativ men det är inte heller lätt att få till tillräckliga arealer på en och samma plats har jag på känn. Det är dessutom lite tunnsått med tillräckligt stora vattendrag i närområdet.

27.7.2019 Bevattningsvattnet slut
Bevattning av nyplanterad sallat. Det sista vattnet sattes till den nyplanterade sallaten för att få dem etablerade i det torra och heta vädret.


Markerna häromkring har ändå rätt hyffsad kapilaritet och vattenhållande förmåga men en 30 mm vatten per vecka borde nog tillföras om inte som regn så i form av bevattning. En som i mitt fall 15 hektars grönsaksodling skulle med andra ord kräva ca 4500m³ vatten i veckan eller i runda tal 18000m³ i månaden och kommer det som nu i år blott 17mm regn i juli så borde det tillföras ca 15000 m³ som bevattning om jag nu räknat rätt? En bassäng för 2 månaders behov skulle kanske behövas för att vara på säkrare sidan? Jag tar gärna emot synpunkter och förslag på hur detta kunde ordnas på bästa (läs billigaste) sätt.

Hästflugor och sallat.

Jag förundrade mig över vad folk äter nu i ett tidigare inlägg och hade mina aningar om att det var vädret som hade sitt finger i spelet. Verkar trots allt ligga nåt i mina funderingar för i takt med att temperaturen steg så pass att hästflugor och bromsar vaknade till liv, vilket dom brukar göra vidpass 22°C, så började telefonen vakna till liv. Det var likadant 2017 då det var svalt så blev det en del sallat att fräsa ner medan den gick bra åt i värmen ifjol. Hade redan i vintras lite på känn att jag borde ha minskat sallatsarealen något inför säsongen men då en hel del köpare som annars inte brukar höra av sig i vintras ringde och meddelade att de är intresserade av våra produkter så körde jag vidare med samma odlingsplan som tidigare. Vilket resulterade i att fräsen fick jobba igen.

Matsvinn var det här.

Nu går det som sagt bättre åt men det är svårare att få fram förstklassig vara och framför allt kroppsligt tyngre att skörda i det varma vädret. Vi försöker börja före 6 om morgnarna och det går hyfsat framåt 8-tiden men arbete finns ju för hela dagen (och natten med).

Torrare än ifjol.

Många pratar fortfarande om torråret 2018 men faktum är att det regnat mindre i sommar än det gjorde i fjol. Däremot fick vi mera regn i maj i år än året innan då vi fick endast 5,5 mm regn i maj. Orkar just nu inte verifiera mina uppgifter men ett snabbt överslag ger vid handen att så är fallet. Det som räddat växtligheten så här långt är det svala vädret som medfört att växterna vuxit långsammare och inte behövt så mycket vatten som i fjolårets långvariga värmebölja.

Nu då värmen kom så blev det fart på grödorna och därmed ökade vattenbehovet drastiskt så det blev att börja bevattna så mycket man orkar igen. Vis av fjolåret så har jag i år grönsaksodlingarna bra samlade så flyttningen av bevattningsanläggningen är enklare än då när odlingarna fanns på 6 platser och med långa avstånd emellan. Men det gäller inte enbart att ha utrustning, det krävs vatten också. Jag dämde upp i bäcken när flödet minskade och har just och just klarat mig så här långt tack vare moderat vattenbehov, det är ju närmast det nyplanterade som vattnats. Nu går det större mängder åt och flödet är så gott som obefintligt. Hoppet står till att eventuella åskregn ska fylla på med nytt vatten. Dom är dock väldigt oberäkneliga och lokala så inte mycket att lita på.

Bevattning av sålöken.

Lite mera slang blev det att skaffa för att nå alla knutar och valet föll på några rullar brandslang som är lätta att flytta. Jag hade tänkt dra slangen genom trummor under vägen för att inte störa trafiken men det visade sig att de mindre gårdsvägstrummorna antingen var fulla med skräp eller ihopklämda av tung trafik/dålig läggning. Så det blev att dra över infarterna istället, bevattningen sker mest nattetid så det stör inte så mycket och det är ändå rätt temporärt. Grannarna är dessutom förstående så inget större problem såvitt inte det blir nån nödsituation.

Går det inte att dra slangen under vägen får man lov att gå över.

Fördämning av bäcken.
Den enkla temporära plankdammen lyckades bra i år. Småsprinklers igång i bakgrunden.

Nu gick luften ur….

Klockan är blott 21:30 men jag tänker inte göra nåt mera idag. Ska försöka testa råden som en av radions sommarpratare delade med sig av häromdagen. Hon menade att man inte vinner nåt på att jobba 70-80 timmar i veckan.

Jag vet nu inte om jag håller med, i och för sig så har jag nu legat på kring 120 timmar i veckan en tid. Så långt kan jag hålla med att visst går det lite långsammare men att man på 40 timmar skulle hinna med det som man gör på 120 tror jag ändå inte på. Nå det må nu vara hur det vill med den saken men så länge det går bra känner man inte av tröttheten trots långa dagar. Idag blev det ändå en sån där skitdag som kommer nu som då och det är väl såna dagar man borde stannat i sängen istället för att försöka få något uträttat.

Det börjar bli torrt och trots att affärerna inte löper så värst bra så försöker man hålla grödorna igång, man vet ju aldrig när det blir lite mera drag på marknaden. Så igår kväll (läs natt) så monterade jag bevattningsrampen och drog ut för att lite mera på allvar vattna det nyplanterade till först och sen de övriga grödorna. Det har ändå gått så långt på sommaren att det börjar bli lite skymt mitt i natten så jag nöjde mig med att se att allt fungerade, vilket det gjorde. Men i morse då jag startade upp igen så drog jag av slangen, den slang som för närmare 10 år sen skadades av snöskotertrafiken då den lämnade kvar på åkern över vintern.

Slangen har med lite stöd av silvertejp hållit så här långt men nu var lyckan förbrukad. Så nu var goda råd dyra, det är inte lätt att skarva en dylik då slangen lindas upp på en trumma i samband med att rampen dras in. Att försöka stumsvetsa verkade vara det bästa alternativet så efter lite rundringning fick jag så till sist låna svetsutrustning från en jordbyggnadsfirma i grannbyn. Jag har tidigare svetsat Pel-slang i samband med att jag grävde ner pipeline för bevattningen så metoden är inte helt främmande. Belastningen på en slang till bevattningsmaskin är dock betydligt större än en på en slang som ligger mer eller mindre orörligt i jorden. Satte därför mig ner för att i ett par timmar fördjupa mig i ämnet innan jag, efter att ha övat lite, med hjälp av min iranska arbetare tog mig an slangen till rampen.

Det såg ganska lovande ut men höll ändå inte mer än ett 50-tal meter, draghållfastheten och trycktåligheten var det inget fel på men skarven blev lite för stum så den sprack sen när den böjdes i samband med upprullningen på trumman. Vet nu inte om jag imorgon orkar göra ett nytt svetsningsförsök eller om jag tar bort den del av slangen som är söndrig och gör en 230 meters av 300 meters maskin, åtminstone tills jag får ny slang monterad.. Eller är det nån här som vet vad som gick fel?

Slangen drogs av vid uppstarten på morgonen.
Sågade upp skarven som jag provsvetsade för att se resultatet, tyckte det så helt ok ut.
Sen blev det svetsning i fält, efter att ändarna putsats och hyvlats jämna värmdes de upp med den eluppvärmda plattan.
Efter avkylning såg skarvningen ut så här. Kan tänkas att det värmdes lite för mycket och skarvningen blev onödigt hård?
Men det såg ut att hålla både drag och tryck.
Tyvärr så tålde inte skarvningen böjningen vid upprullningen på trumman utan brast strax efter svetsfogen.

Uppdatering följande dag.

En natts sömn och nytt försök, skam den so ger sig. Det ser ut att hålla nu. Prövade med lite mindre tryck och mindre svulst, borde kanske fixat lite förböjning av slangen också får att minska på töjningen. Men som sagt hittills håller det.

Svetsning 2.0.(y)

REGN :-)

Under den gångna veckan har vi fått 57,8 mm regn (måndag 6.1, tisdag 0.1, onsdag 6.3, fredag 30.3, lördag 15.0) vilket någotsånär motsvarar långtidsmedeltalet för juni.

18062018 månadens första regn

Föregående regn hade vi 3 och 4 maj (5.5 mm) vilket är endast ca 1/6 av det normala i maj. Detta i kombination med värme, sol, blåst och låg relativ luftfuktighet gav oss den torraste försommaren i mannaminne.

Korta nätter.

Torkan har också gett mig en hel del extra arbete och speciellt korta nätter då bevattningen oftast blir till nattarbete. Därför har det blivit glest med inlägg här på bloggen, jag beklagar men jag har inte orkat skriva något då arbetsdagarna ofta blivit över 20 timmar långa. Samtidigt har man känt sig väldigt frustrerad då vädret skulle ha möjliggjort ett snabbt och smidigt vårbruk i och med att inga uppehåll på grund av regndagar behövts. Det hade faktiskt känts bättre om vädret begränsat vårbrukets framskridande än den egna otillräckligheten.  Nu blev sådd och grönsaker väldigt splittrat då det helt enkelt inte gick att så eller plantera om inte bevattning före, under och efter planteringen kunde ordnas. Vi har ju annars fukthållande jordar men ytskiktet där de nyplanterade växternas rötter finns torkade ut så snabbt att rotsystemet inte hann utvecklas innan växten torkat bort.

Nu är det bråttom med bevattningen.

Splittrad odlingsareal.

Nu råkar jag dessutom i år ha grönsakerna på 6 olika platser visserligen inom en 10 kilometers radie men att dagligen flytta runt bevattningsutrustningen mellan de olika platserna tar tid. Och därtill råkar 4 av platserna vara förlagda till åkrar med begränsad vattentillgång i form av mindre bäckar och utfall. Normalt brukar deras vattenföring vara tillräcklig framåt midsommar men i år minskade flödet snabbt då skogen varifrån vattnet i huvudsak kommer snabbt lövades och trädens vattenupptagning steg snabbt. Det blev att bygga dammar för att på så vis samla lite vatten mellan bevattningarna. Med facit i hand borde man skolat upp nån i personalen att ta hand om bevattningen, min son brukade tidigare sköta om bevattnandet och kunde det där men han finns som bekant inte hos oss längre, för det har nog varit ett heldagsjobb att se till att det fungerar. Pratade med en kollega häromdagen och han berättade att han hade satt 2 personer på bevattningen, visserligen odlar han lite större areal än oss.

Små enkla dammar för att samla vatten tillräckligt för några timmars bevattnande.

Testar lite nytänk 🙂