31 juli, 2019 av

Torkan fortsätter och vattnet är slut.

Jag nämnde här tidigare att det är torrare i år än torråret ifjol, med torrare menade jag då att det fallit mindre nederbörd hittills denna växtsäsong. Orkade då inte leta fram siffrorna men gjorde nu ikväll en siffermässig jämförelse. Ifjol föll här på gården 5,5mm i maj, 63,8mm i juni och 66,4mm i juli, sammanlagt 135,7mm. I år är siffrorna följande: 61,3mm i maj, 36,1mm i juni och blott 17,8mm hittills i juli (det återstår ju ett dygn av månaden), sammanlagt 115,2mm.

Folk tycker ändå att det varit fuktigare i år och visst säsongstarten i fjol var torr med problem vad gäller etableringen av grödorna vilket å andra sidan ledde till att det som grodde utvecklade ett starkare rotsystem än i år då fukten var närapå optimal i inledningen. Nu då grödorna börjar svälla till och mogna är vattenbehovet stort men rotsystemet svagare. Ändå så har grödorna klarat sig rätt hyffsat så länge det var svalt väder och utvecklingen långsam, den senaste veckans värmebölja visade dock tydligt att nu hänger rotsystemet inte med. Det ledde till kvalitetsproblem hos grönsakerna och brådmognad i spannmålen. Jag noterade efter ett par dagars värme att spannmålen började gulna nerifrån. Nån botaniskt slängd läsare kanske kan förklara saken bättre men jag tror att växten på så vis helt enkelt aborterar de äldsta bladen för att minska avdunstningsytan och koncentrera vätskeströmmarna till de svällande kärnorna. Likaså ser man hur björkarnas löv gulnar och faller av.

Bevattning a och o.

Jag har under säsongen försökt säkerställa vattentillgången genom att dämma upp i bäcken som passerar majoriteten av årets grönsaker men den ringa nederbörden gjorde ändå att magasinet tog slut just nu då vattnet hade behövts som mest. Man får nog konstatera att bevattning är lika viktigt som gödsling av grödorna om inte annat så för att säkerställa god kvalitet hos grönsakerna. Jag vet nu inte riktigt hur jag framledes ska kunna fixa tillräckligt med bevattningsvatten. Vattendragen som korsar de flesta av mina marker är för små för att klara intensiv grönsaksodling.

Jag har sett hur man runtom i världen bygger vattenmagasin och bassänger är ett alternativ som kan tänkas på de egna åkrarna men kanske inte så lämpligt ifråga om arrendemark. Billiga blir de säkert inte men det blir det inte med undermålig skörd som resultat av vattenbrist heller. Problemet är ändå att jag har för lite mark där det vore möjligt att odla grönsaker. Den 4-5-åriga växtföljden skulle innebära att jag utnyttjade den dyra bassängen alltför sällan och med största sannolikhet så skulle säkert det år jag har grönsaker på åkrarna runt bassängen bli ett fuktigt år med litet bevattningsbehov.

Långa ledningar antingen nedgrävda plaströr eller utlagda slangar typ dem som används vid rampspridning av sväm är ett annat alternativ men kostnader på tiotalet euro per meter slang avskräcker speciellt som det säkert skulle fordras flera kilometer slang.

Att byta ihop eller arrendera mark nära vattendrag med tillräcklig vattenföring är ett tredje alternativ men det är inte heller lätt att få till tillräckliga arealer på en och samma plats har jag på känn. Det är dessutom lite tunnsått med tillräckligt stora vattendrag i närområdet.

27.7.2019 Bevattningsvattnet slut
Bevattning av nyplanterad sallat. Det sista vattnet sattes till den nyplanterade sallaten för att få dem etablerade i det torra och heta vädret.


Markerna häromkring har ändå rätt hyffsad kapilaritet och vattenhållande förmåga men en 30 mm vatten per vecka borde nog tillföras om inte som regn så i form av bevattning. En som i mitt fall 15 hektars grönsaksodling skulle med andra ord kräva ca 4500m³ vatten i veckan eller i runda tal 18000m³ i månaden och kommer det som nu i år blott 17mm regn i juli så borde det tillföras ca 15000 m³ som bevattning om jag nu räknat rätt? En bassäng för 2 månaders behov skulle kanske behövas för att vara på säkrare sidan? Jag tar gärna emot synpunkter och förslag på hur detta kunde ordnas på bästa (läs billigaste) sätt.

Etiketter: , , ,

11 svar till “Torkan fortsätter och vattnet är slut.“

  1. Stefan skriver:

    Ordna talko och dansa regndans kanske? Resultatet kan förstås inte garanteras…

  2. Sten skriver:

    Oj oj! Ni har haft det torrt. Tittade på vädret, Solf, ilmatieteen laitos.fi men såg inga veckoprognoser. Shit! Nu gäller det att ha nerver och tur med vädergudarna!

  3. Christer skriver:

    Värt ett försök, kan ju knappast bli sämre. De blir dock inget inlägg. Nu är det kallt igen så lite lindrar det men fy så blåsigt, problematiskt få vävarna att hållas…….

  4. Christer skriver:

    Jonää, det utlovas inget regn 2 veckor framöver. Någon borde börja ta fram skördetröskorna nu så att vi får lite väta.
    Vi får väl se om LUKE börjar uppdatera de goda skördeprognoserna som meddelades för flera veckor sen.

    Förde frugan till Åbo under veckoslutet och körde via Säkylä på vägen dit och via Raumo på hemvägen dagen efteråt. Det var nog torrt med brådmognade fält så gott som hela vägen. Strax söder om Björneborg var det lokalt något bättre och potatisen i Lappfjärds ådal där man troligen underbevattnar såg hyffsad ut men i övrigt så……….

  5. Micke skriver:

    Regn skulle nog minsann behövas så att inte fjolårets rysare med spannmål som var några 10-delar i hl.vikt från inköpsgränsen går i repris. Kan man sedan nästan ge sig f-n på att när regnet, alltför sent, äntligen kommer så drar det på i veckotal och förstör skördevädret.

  6. Christer skriver:

    Nån gång ska väl regnet komma….. Var ute och skördade lite dill nu just och fingrarna frös nästan ihop så man får befara att det blir nattfrost nu till på köpet, och då blir nog spannmålen lätt. Finns ingen värmeavgivning från torr jord så temperaturen sjunker snabbt om det blir vindstilla och klart väder.

  7. Nisse skriver:

    Det ser nog illa ut med regn inom den senaste tiodygnsperioden. Vi har mulet väder så nätterna blir inte så kalla. Men man kan tydligen inte alls vara säker på nånting ifråga om vädret numera.

  8. Micke skriver:

    ”Ingen risk för nattfrost än” läser man i dagens ÖT medan man dricker morgonkaffet och betraktar rimfrosten utanför fönstret! Hörde Christer på radion i morse. Sakligt och bra! Du kan ju börja som sommarpratare sen ifall allt torkar/fryser bort!!

  9. Christer skriver:

    Det finns knappast utsikter för åskväder heller nu då temperaturen sjönk igen. Inte för att åskregn är något att önska men de vore ändå bättre än ingenting.

  10. Christer skriver:

    Joo, jag skrev en liten kommentar till Vbl som hade samma artikel i tidningen. De flesta bönder med lite erfarenhet kunde nog räkna ut att frosten gör ett besök om nordanvinden mojnar och vädret är klart speciellt som nu då marken är torr. Det borde nog meteorologen kunnat förutspå också. Radion varnade för nattfrost i mellersta och västra Finland så dom hade bättre koll. Lite märkligt då rapporten antagligen kom från samma källa. Speciellt öster om riks-8 var det kallt, många potatisodlare i södra österbotten sitter nog med svarta åkrar i blickfånget nu. Kylig sommar har det varit så potäterna borde nog fått växa till sig någon vecka än.
    Sommarpratet skulle nog bli ganska ointressant misstänker jag, det passar nog bättre för bönder med lite mer kulturell bakgrund och som jobbat med intressantare projekt. Teaterbondens prat var ju intressant även om jag kanske ser lite annorlunda på en del saker.

  11. Micke skriver:

    Tror att problemet för dagens meteorologer är att de ha FÖR mycket information. Blir helt enkelt för svårt att tolka för dem. För ca en månad sedan var det en meteorolog som var ärlig angående ”viikon sää”. Hon sa att med rådande väderläge ger hon inte prognosen för längre än ett och ett halvt dygn för resten skulle bli ren och skär gissning. Skönt med lite yrkesetik även där! Har ingen uppgift om hur kallt vi hade, men gräsmattan var vit bakom huset iaf och då har jag endast ca 3km fågelvägen till havet.
    Här hade dom gamla bondgubbarna förr 19 maj som havresåningsdag och 23-24 maj som kornsåningsdagar. Då var växten ett någorlunda normalår i takt med de ganska vanligt förekommande nattfrosterna kring 6-10 juni och första veckan i augusti. Christer har säkert rätt i att torr jord isolerar bort
    markvärme och gör grödorna extra känsliga. Stressade av torkan är de också från tidigare. Men, varför tål spillsäden som gror efter tröskan på hösten kylan så mycket bättre än vanlig vårbrodd? Tror inte det har så mycket med fukt och marktemperatur att göra för skillnaden är så stor. Kan det vara så att brodden
    börjar helt enkelt vänta vinter eftersom dagarna blir kortare…? Vet ej, vet nån annan…