11 juli, 2019 av

Nu gick luften ur….

Klockan är blott 21:30 men jag tänker inte göra nåt mera idag. Ska försöka testa råden som en av radions sommarpratare delade med sig av häromdagen. Hon menade att man inte vinner nåt på att jobba 70-80 timmar i veckan.

Jag vet nu inte om jag håller med, i och för sig så har jag nu legat på kring 120 timmar i veckan en tid. Så långt kan jag hålla med att visst går det lite långsammare men att man på 40 timmar skulle hinna med det som man gör på 120 tror jag ändå inte på. Nå det må nu vara hur det vill med den saken men så länge det går bra känner man inte av tröttheten trots långa dagar. Idag blev det ändå en sån där skitdag som kommer nu som då och det är väl såna dagar man borde stannat i sängen istället för att försöka få något uträttat.

Det börjar bli torrt och trots att affärerna inte löper så värst bra så försöker man hålla grödorna igång, man vet ju aldrig när det blir lite mera drag på marknaden. Så igår kväll (läs natt) så monterade jag bevattningsrampen och drog ut för att lite mera på allvar vattna det nyplanterade till först och sen de övriga grödorna. Det har ändå gått så långt på sommaren att det börjar bli lite skymt mitt i natten så jag nöjde mig med att se att allt fungerade, vilket det gjorde. Men i morse då jag startade upp igen så drog jag av slangen, den slang som för närmare 10 år sen skadades av snöskotertrafiken då den lämnade kvar på åkern över vintern.

Slangen har med lite stöd av silvertejp hållit så här långt men nu var lyckan förbrukad. Så nu var goda råd dyra, det är inte lätt att skarva en dylik då slangen lindas upp på en trumma i samband med att rampen dras in. Att försöka stumsvetsa verkade vara det bästa alternativet så efter lite rundringning fick jag så till sist låna svetsutrustning från en jordbyggnadsfirma i grannbyn. Jag har tidigare svetsat Pel-slang i samband med att jag grävde ner pipeline för bevattningen så metoden är inte helt främmande. Belastningen på en slang till bevattningsmaskin är dock betydligt större än en på en slang som ligger mer eller mindre orörligt i jorden. Satte därför mig ner för att i ett par timmar fördjupa mig i ämnet innan jag, efter att ha övat lite, med hjälp av min iranska arbetare tog mig an slangen till rampen.

Det såg ganska lovande ut men höll ändå inte mer än ett 50-tal meter, draghållfastheten och trycktåligheten var det inget fel på men skarven blev lite för stum så den sprack sen när den böjdes i samband med upprullningen på trumman. Vet nu inte om jag imorgon orkar göra ett nytt svetsningsförsök eller om jag tar bort den del av slangen som är söndrig och gör en 230 meters av 300 meters maskin, åtminstone tills jag får ny slang monterad.. Eller är det nån här som vet vad som gick fel?

Slangen drogs av vid uppstarten på morgonen.
Sågade upp skarven som jag provsvetsade för att se resultatet, tyckte det så helt ok ut.
Sen blev det svetsning i fält, efter att ändarna putsats och hyvlats jämna värmdes de upp med den eluppvärmda plattan.
Efter avkylning såg skarvningen ut så här. Kan tänkas att det värmdes lite för mycket och skarvningen blev onödigt hård?
Men det såg ut att hålla både drag och tryck.
Tyvärr så tålde inte skarvningen böjningen vid upprullningen på trumman utan brast strax efter svetsfogen.

Uppdatering följande dag.

En natts sömn och nytt försök, skam den so ger sig. Det ser ut att hålla nu. Prövade med lite mindre tryck och mindre svulst, borde kanske fixat lite förböjning av slangen också får att minska på töjningen. Men som sagt hittills håller det.

Svetsning 2.0.(y)