Som en dans….

….har det gått att skörda det lilla vi hunnit sätta till lager. Under veckoslutet och idag har det varit fint väder för årstiden, det var till och med så pass varmt på lördagen att jag dristade mig till att Glyfosatbehandla ytterligare några hektar stubbåker. Fukten i augusti och värmen sen dess har satt bra fart på kvickroten. Så trots den sena besprutningstidpunkten hoppas jag på god effekt om nu blott värmen håller i sig ännu nån vecka.

Grönsaksleveranserna fortgår och sortimentet är ännu relativt stort så det har tagit sin tid att sköta den sidan också men en titt i almanackan säger en i alla fall att det börjar vara hög tid att få lagerprodukterna under tak. Därför passade jag och frun på att under söndag eftermiddag “öppna” morotsfältet det vill säga skörda bort några rader för att få lite bättre svängrum och förbereda veckans arbete. En kall natt med rimfrost i morse ledde dock till att vi kom igång först vid middagstid med skördandet men vi fick i alla fall några lass hemkörda.

Helt problemfritt har det inte varit, noterade lite missljud från pickupen på upptagaren under söndagen så natten till måndag sökte jag efter orsaken och konstaterade att ett par lager gått sönder. Som tur var råkade jag ha passliga lager hemma så det besparades en stadsresa. De här lagren är utsatta för smuts och fukt så nu gjorde jag ett försök med att sätta dit rostfria lager. Dom är av kinesisk tillverkning så precisionen är kanske inte den bästa men delarna roterar så pass sakta att det inte har någon betydelse. Lagren var inte heller nämnvärt dyrare än vanliga väst- eller japanska lager så det är värt att göra ett försök.

Söndagsmys i form av nattliga reparationer.
Söndagsmys i form av nattliga reparationer i pannlampans sken.

 

Växtföljd med minnen.

För 5 år sen hade jag morötter på samma fält i och med att jag kör med 4-5 års växtföljd, det vill säga återkommer med samma eller närbesläktade grödor till samma fält. Det året var morötterna också fina och det var Erik som myntade utrycket “som en dans”. Vi hade då i augusti just skördat de första morötterna och han hjälpte till att köra hem de skördade lådorna, “e siir bra ut eje e kåmber ti ga såm in dans ti ta opp ije i höst” sade han. Det var ett av de sista utrycken vi fick av honom…… två dagar senare fanns han inte längre bland oss. Det här med att stor del av grönsakerna i år växer på samma plats som under Eriks sista sommar har gjort att minnena från den sommaren ofta återkommit. Som en dans blev det inte skördat det året men mest tack vare hjälp av vänner och bekanta bärgades skörden även då. Nu hoppas vi att vädret är gynnsamt så att Eriks utryck slår in i höst istället. Lite regn utlovas i medlet av veckan men blåser det upp efter det så borde det torka snabbt då det är förhållandesvis torrt i marken.

Morotsskörd i goda förhållanden.
Morotsskörd i goda förhållanden.

De hänger på håret.

Kanske föranledde rubriken er att tro att detta inlägg skulle handla om min tre år långa frisörsblockad för att få frillan i headbangingskick 🙂  Nää, här är det luggen / blasten på morötterna  det är frågan om. Dess skick är inte helt oväsentlig eftersom den maskin jag använder vid skörden lyfter morötterna i blasten liksom för palsternackorna som beskrevs i gårdagens inlägg.

En stadig och frisk blast underlättar skörden väsentligt men den får inte heller vara för lång som i palsternacksfallet. Och det var just vad som hände i år morotsblasten blev lite för lång så att morotsradens blast snärjde in sig i nästa rads blast som då kunde rivas loss och medföra att nästa rads morötter  lämnade kvar på åkern. Här spelar ju också radavståndet en viktig roll. Det ligger på 52 cm mellan dubbelraderna och brukar vara tillräckligt i normala fall men i år blev blasten ovanligt frodig och lång trots att jag inte gödslat mera än normalt. Jag antar att den varma försommaren medförde att jordens egna kväveproducerande förmåga mobiliserades så att det lösgjordes mera näring än vanligt.

Nu är det inte enbart blastens skick det hänger på, också ogräsförekomsten spelar in. På den första bilden är åkern relativt ren från ogräs medan det på den andra bilden förekommer en del vitgröe som är ett lågvuxet gräs som obetydligt stör själva moroten men gärna följer med upp tillsammans med morötterna vid upptagningen. Vitgröets rötter drar då med sig en hel del jord som gör att det lätt blir för tungt för remmarna att lyfta massan som då glider ur greppet och drar morötterna med sig.

Lite bilder som beskriver problemet:

Här är blasten i gott skick och morötterna lyfts jämnt och fint upp.
Här är blasten i gott skick, åkern ren och morötterna lyfts jämnt och fint upp.

 

Här är blasten i sämre skick och morötterna vill inte riktigt följa med upp.......
Här är blasten i sämre skick, ogräsförekomsten större och morötterna vill inte riktigt följa med upp…….

 

...... vilket leder till att det blir lite morötter kvar på åkern.
…… vilket leder till att det blir lite morötter kvar på åkern.

Bilderna ovan är tagna samma dag men på olika platser på åkern så det kan variera en hel del. Skördeförlusterna uppskattade jag till nåt mellan 5 och 10 % men jag tyckte ändå att det var lite harmt att lämna dem kvar så jag beslöt att vi kompletteringsplockar för hand efter maskin. Det var ju fint väder och torrt i marken så att det tog lite tid borde inte betyda nåt. Men nu råkade det sig så att den kalla måndagen för 2 veckor sen blev lite för kall så att en 2-5 cm av morötternas övre del frös lite grann. Morötterna är ändå användbara om man skär bort lite av övre ändan men lagerhållbarheten har nog farit. Så mitt beslut att plocka 5-10% spillmorötter förbyttes i att 25% blev oskördade. Det är lätt att vara efterklok men det hade faktiskt i detta fall lönat sig att köra ned skördespillet i stället för att handplocka efter maskin.

Men ibland löper det fint också (till skillnad från gårdagens palsternacksvideo), sätter in en videosnutt där det går som det ska. (Ljudet eller oljudet, beroende på hur man ser på saken, är lite högt så det kan löna sig att sänka volymen lite innan ni spelar upp klippet)

Morotsplockning på slutrakan?

Morotsplockningen fortsätter ännu en dag eller kanske två, vi får se hur pass kallt det blir på tisdag. En hel del har vi i alla fall fått plockat tack vare hjälp av vänner och bekanta samt av dem som hörsammat självplockserbjudandet.

Att tillgången på närproducerade morötter också oroar kommunledningen till den grad att kommunstyrelsens ordförande sällade sig till plockarskaran idag hade jag kanske inte väntat mig 🙂 Självplockserbjudandet har i alla fall lockat ut folk med olika bakgrund och det är ju inte illa det heller….. att få ta del av vardagen på åkern menar jag.

Kaffet smakar nog bra på åkern en dylik dag då naturen på nåt vis håller andan, så lugnt och stilla som det var idag är det sällan……..

 

 

Morotsplockning.

Dagens självplockstillfälle lockade ett 20-tal personer. Riktigt lyckat tillfälle i mina ögon och plockarna verkade också nöjda trots våta åkrar och lite halvrått fuktigt väder. Ett vackert hål blev det också i åkern. 🙂

Vått men roligt hade vi på åkern idag, både morötterna och isen i pölarna intresserade 🙂

Gymfaktorn vara hög för stövlarna blev tunga och lårmusklerna fick sig en ordentlig töjning och nattsömnen kommer nog lite lättare till kvällen konstaterade åtminstone de som deltog större delen av dagen, men det är väl sånt som man bara mår bra av 🙂

“Det här var ju riktigt roligt” menade också en av de yngre deltagarna trots att mamman nog erkände att det hade krävts lite övertalning att få honom med. Men så där kan det vara om man inte riktigt vet vad som väntar så dagens evenemang medförde kanske annat än att man fick sig några kassar moröttter med hem 🙂

Självplock enligt “one for me one for you”.

Konstaterade idag att med den här farten tar det 40-50 dagar innan morötterna är plockade och även om nu vädret är varmt för tillfället så tror jag inte att vi får den frist som skulle behövas. När nu det ändå ser ut att lämna en del oskördat ger det ju lite utrymme för experimenterande med alternativa försäljningssätt. Självplock av bär är relativt etablerat men kanske inte så allmänt vad gäller rotfrukter men jag har ju inte så mycket att förlora på ett försök.

Efter att ha kollat in väderprognosen för i morgon som lovar uppehåll beslöt jag att testa hur pass intresserade folk är av att bunkra upp med lite morötter inför vintern. Via sociala media har jag nu informerat om följande erbjudande åt hugade morotsplockare: “FinneFarm erbjuder morot till självplock mot betalning “in natura”, plocka en åt FinneFarm och en åt er själv.”

Responsen jag fått så här långt är i alla fall positiv, det är ju många som frågat om möjligheter att köpa direkt från gården. Vi får väl se hur många som kommer i morgon 🙂

Hopplöst projekt?

Nu efter frosten har marken torkat upp något, eller rättare sagt jorden släpper lite bättre från rötterna. I gengäld så har blasten blivit svagare och svårare att greppa så inte vill det bli till något med skörden. Tiden går och det börjar kännas alltmer hopplöst att få morötterna skördade. Blasten är ändå inte såå dålig men lånemaskin, som jag är oerhört tacksam för att ha tillgång till, klarar inte av uppgiften när det blir så här besvärligt. Min maskin som förstördes i branden borde nog ha klarat det lite bättre och jag har ju planerat att skaffa en ny men då försäkringsbolaget inte ämnar betala mer än en knapp tredjedel av kostnaden så har det inte varit möjligt att investera. Det är ju ändå en utgift motsvarande en bättre personbil det är frågan om.

Så skrev jag förra veckan……. sen tog John Blund över och när jag ett par dagar senare skulle fortsätta med inlägget hade något hänt med bondbloggen så att “trafiken” blivit så långsam att nedladdning av bildmaterial tog en evighet, tröttnade på att vänta så det blev inget inlägg då heller. Nu efter kommunalvalet verkar ordningen vara återställd så jag gör ett nytt försök…….

 

Läget 22.10.

 

Blasten håller förvånansvärt bra trots den sena skörden men tyngden från jorden som degar fast vill dra rötterna ur lyftremmarna.

 

Kanske borde man bli keramiker i stället…..

 

I två dagar löpte upptagningen någorlunda men sen slog vintern till, hur det nu blir med fortsättning av skörden återstår att se.

 

Sätter in en arkivbild som exempel på hur det brukar se ut när vi skördar 🙂

 

Lök

Lökskörden har vi nästan klar, återstår ca tusen kilo men dom kilorna blir väl nog antagligen kvar på fältet då vi hade kallare än minus tio grader natten till söndag. Snötäcket på ett par centimeter räcker knappast till för att skydda löken.

Barnbarnen förstod också att nu måste alla hjälpa till då solen för en gångs skull visade sig. Tack vare deras hjälp fick vi rödlöken skördad 🙂

 

Men vad gäller gullöken räckte tiden inte riktigt till, ett par tre timmar till hade vi behövt för att få den klar.

 

Pumpor

Under veckoslutet höll temperaturen sig mest på minussidan så några tankar på skörd behövde man inte ha, passade på att tömma växthusets värmesystem på vatten och lite pumpor gick det också åt när det nu är tid inne för att skära ut “griinagåbbar”.

Trots den svala sommaren blev pumporna helt OK 🙂

 

Lite ljus i höstmörkret bidrar snön och de gula pumporna med 🙂