Som en dans….

….har det gått att skörda det lilla vi hunnit sätta till lager. Under veckoslutet och idag har det varit fint väder för årstiden, det var till och med så pass varmt på lördagen att jag dristade mig till att Glyfosatbehandla ytterligare några hektar stubbåker. Fukten i augusti och värmen sen dess har satt bra fart på kvickroten. Så trots den sena besprutningstidpunkten hoppas jag på god effekt om nu blott värmen håller i sig ännu nån vecka.

Grönsaksleveranserna fortgår och sortimentet är ännu relativt stort så det har tagit sin tid att sköta den sidan också men en titt i almanackan säger en i alla fall att det börjar vara hög tid att få lagerprodukterna under tak. Därför passade jag och frun på att under söndag eftermiddag “öppna” morotsfältet det vill säga skörda bort några rader för att få lite bättre svängrum och förbereda veckans arbete. En kall natt med rimfrost i morse ledde dock till att vi kom igång först vid middagstid med skördandet men vi fick i alla fall några lass hemkörda.

Helt problemfritt har det inte varit, noterade lite missljud från pickupen på upptagaren under söndagen så natten till måndag sökte jag efter orsaken och konstaterade att ett par lager gått sönder. Som tur var råkade jag ha passliga lager hemma så det besparades en stadsresa. De här lagren är utsatta för smuts och fukt så nu gjorde jag ett försök med att sätta dit rostfria lager. Dom är av kinesisk tillverkning så precisionen är kanske inte den bästa men delarna roterar så pass sakta att det inte har någon betydelse. Lagren var inte heller nämnvärt dyrare än vanliga väst- eller japanska lager så det är värt att göra ett försök.

Söndagsmys i form av nattliga reparationer.
Söndagsmys i form av nattliga reparationer i pannlampans sken.

 

Växtföljd med minnen.

För 5 år sen hade jag morötter på samma fält i och med att jag kör med 4-5 års växtföljd, det vill säga återkommer med samma eller närbesläktade grödor till samma fält. Det året var morötterna också fina och det var Erik som myntade utrycket “som en dans”. Vi hade då i augusti just skördat de första morötterna och han hjälpte till att köra hem de skördade lådorna, “e siir bra ut eje e kåmber ti ga såm in dans ti ta opp ije i höst” sade han. Det var ett av de sista utrycken vi fick av honom…… två dagar senare fanns han inte längre bland oss. Det här med att stor del av grönsakerna i år växer på samma plats som under Eriks sista sommar har gjort att minnena från den sommaren ofta återkommit. Som en dans blev det inte skördat det året men mest tack vare hjälp av vänner och bekanta bärgades skörden även då. Nu hoppas vi att vädret är gynnsamt så att Eriks utryck slår in i höst istället. Lite regn utlovas i medlet av veckan men blåser det upp efter det så borde det torka snabbt då det är förhållandesvis torrt i marken.

Morotsskörd i goda förhållanden.
Morotsskörd i goda förhållanden.
Profilbild

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.