23 november, 2018 av Christer

Dyra reservdelar, höstplöjning och klassträff.

Av de alternativ jag nämnde i förra inlägget så blev det version B eller så att jag lämnade ”klånten” (navreduktion) till verkstaden. Det har det varit mötestider och bra åkerväder för höstplöjning, jordtransporter och vi har faktiskt skördat lite morötter också. Med andra ord ingen tid för verkstadsarbete. Å andra sidan behöver jag nödvändigtvis inte Samen förrän vårsolen börjar värma men konstruktionen med de justerbara (spännbara) kullagren som påminner lite om ett cykelnav var lite främmande även om cykelnaven är bekanta från tiden som cykelmekaniker i Dragsvik. Kullagret har skilda bottnar och kulorna sitter i en krans (hållare) av plast, när plasthållaren går sönder kommer kulorna i oordning  och ställer till elände.

Det visade sig sen när ”klånten” öppnades att kulorna hade skadat de övriga komponenterna så pass illa att det är bäst att byta ut alltihopa. Tyvärr inga billiga komponenter. Nya originaldelar går lös på 3600 euro plus moms. Vi har sökt alternativa eller bättre begagnade delar men Samen är så pass ovanlig här i landet att andrahandsdelar verkar svåra att få tag på. Kanske finns det nåt utomlands bara man vet var man ska söka?

Höstplöjningen

Det blev ju lite kallare så jag tyckte det var bäst att varva morotsskördandet med plöjning och jordtransporter. Den ljusa tiden av dygnet har vi skördat men det går bra att köra traktor trots att det är mörkt så morgnar och kvällar har jag plöjt eller kört jord.

Det har annars varit ett sant nöje att plöja nu när markfukten jämnat ut sig sen de kalla nätterna i slutet av oktober. Ett av de bättre plöjningsåren, jorden har smulat sönder fint efter den torra sommaren och det har gått lätt att plöja.

En videosnutt från då jag inledde plöjningen den 13 november.

Den lagom fuktiga jorden har varit lätt att vända i höst.

Och mellan plöjningarna har det flyttats lite jord…..

 

Klassträff.

Nu har det ändå frusit till så pass att plöjning inte längre är att tänka på men en jordvall har jag ändå flyttat idag.

Imorgon blir det ändå andra aktiviteter, jag ska nämligen på klassträff. Det har faktiskt tro det eller ej förflutit 40 år sen jag utdimiterades från trädgårdsmästarlinjen på Överbý och nu ska vi träffas för att se om vi känner igen varandra, några har jag inte sett sen skolan slutade. Det ska bli riktigt roligt och de flesta av eleverna plus ett par av lärarna har anmält att de kommer.

Etiketter: , ,

19 svar till “Dyra reservdelar, höstplöjning och klassträff.“

  1. Johnny skriver:

    Den här hösten har varit den bästa på länge. Ändå känns det som man inte har hunnit med allt. Det vill bli lite så om man också jobbar åt andra. I Skogen har det varit utmärkt röjningsföre. Om det inte finns snö eller om det finns 5-10 cm upplever jag som stor skillnad. Skulle man mäta effektiviteten så skulle man säkert märka en skillnad. Men största skillnad är nog humöret. Om man gallrar med motorsåg är skillnaden mindre. Hoppas ni har en Trevlig klassträff! Det är viktigt med avbrott i vardagen. Tycker att det är positivt att det ordnas välmående dagar och evenemang nuförtiden även om jag håller med Per också. Ifall du Christer inte sett paneldebatten om Lantbruk vi hade i Närpes så kan man se den i efterskott på När-tv hemsida. 21.11 programmet och börjar efter 20 min speltid.

  2. Christer skriver:

    Jo helt fantastisk höst och de senaste dagarna med sol och lite rimfrost har minsann fått det att klia i skogsfingrarna. Grävningsprojektet där jag är huvudsyssloman har till det praktiska slutförts i fina förhållanden, nu återstår bara pappersjobbet med uppdatering av delägarlängden.
    Ska kolla paneldebatten (y)

  3. Micke skriver:

    Kolla in din plöjboy-video Christer. Såg ut att gå lätt och blev bra. Tankarna runt drivmedel och miljö tål att funderas på. Nu speciellt är ju miljöämnet på tapeten innan nästa val, men jag tycker nog att man borde komma ner på rimligheternas nivå och sunt förnuft. Visst, lite mindre skräp på havsbotten, renare luft att andas mm sådant kan vi påverka. Däremot att tro att människan överhuvudtaget ska kunna ha en betydande inverkan på klimatförändringen är nog att ta i. Jordens avstånd till solen varierar i mångtusenåriga cykler och där är största orsaken. Ingalunda hade vi varken bilar eller industrier på istiden, men varmare har det blitt iaf.
    Att dessutom idka det väldigt kostsamma sällskapsspelet ”bäst i klassen” och ikläda oss frivilligt miljöbegränsningar och strängare krav än omvärlden är endast och enbart ren dårskap. Vi ska ta i beaktande att vi, Finlands befolkning, är inte ens en ynka promille av jordens invånare så vad vi sänker kol hit eller dit har ingen betydelse annat än att vi fördyrar för oss själva och frivilligt överlåter produktion åt någon annan. Dessutom skulle jag gärna vilja ha en förklaring av någon som är mer skriftlärd än jag själv över hur det kan gagna miljön att handla med utsläppsrätter?!
    I valtider är det ju förståss tacksamt att ha något att fästa uppmärksamheten på och leda bort den från realiteter som t.ex hur vi ska fixa det med endast ca 10% av den arbetsföra befolkningen som tillför ekorrhjulet något. Resten är offentligt anställda, pensionärer, ungdomar, sjuka osv. Där har vi ett verkligt problem + att ålderstrukturen på den arbetande befolkningen börjar bli för gammal. Det är saker som vi kan påverka och det är väl därför ointressant att ikläda sig vallöften om!

  4. Christer skriver:

    Visst lite realism är på sin plats. Vi finländare kan inte rädda hela världen hur vi än försöker men så klart ska vi dra vårt strå till stacken. Nu råder nog nån form av panikstämning som lätt kan leda till förhastade beslut. Lite lika med plastdebatten, materialet i sig inte så problematisk men hanteringen brister.
    Man söker febrilt syndabockar för att rentvå sig själv, än är det kor och än är det skogshanteringen och oftast jordbruket överlag. Vi borde snabbt få initiativtagningen på vår sida för att inte hela tiden hamna att gå i försvarsställning. Men inte via utsläppshandelssystem, dom förstår jag mig inte heller på.

  5. Nisse skriver:

    Plast har jag avskytt länge och det borde minskas så mycket som möjligt. Det börjar komma realistiska alternativ från skogen och det skall vi minsann inte motarbeta. Jag följer med diskussionen i Land och i Sverige har man kommit ganska långt i att få fram alternativ till plast. Från skogen. Jag följer också Sky News (England) som kör en kampanj mot plast i haven och det är faktiskt ganska ruskigt. Vi har små problem här i jämförelse.

    Jag håller med att vi aktivt borde gå ut med alternativ. Det är bara att åka på studieresa till Sverige som kommit mycket längre än vi (snacka med LFR). Det finns alla möjliga okunniga tyckare men i längden lönar det sej att hålla sej till fakta.

  6. Bond77 skriver:

    Utsläppsrätter är väl ett ekonomiskt styrmedel som mycket annat. Väljer ett företag som producerar utsläpp(COx) utöver den fastställda kvoten att antingen köpa lediga utsläppsrätter eller köpa hårdvara för att minska sina utsläpp, det avgör man då på marknadsekonomiska grunder är väl tanken. En matematisk formel i sammanhanget kanske säger att det är billigare att reducera det första tonnet koldioxidutsläpp än det sista tonnet. Allt detta samverkar i de beslut en utsläppsproducent måste ta.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Utsl%C3%A4ppshandel

  7. Christer skriver:

    Jo så långt har jag nog hängt med även om Wikipedia länken gav lite till. Tycker ändå att det påminner lite om avlatsbreven som man inom vissa kretsar köper för att sona sina synder.

  8. Christer skriver:

    Helt klart ska vi undvika onödig användning men tillsvidare ser jag inga större möjligheter till alternativ vad gäller t.e.x förpackning av grönsaker. Kanske kan förmånliga bioplaster tas fram ur skogsprodukter, det görs en hel del forskning och utveckling inom området nu just.

  9. per skriver:

    En större bank i jordbruksbranschen har haft strategimöte om bönder och bönders lån. Österbotten nämndes flera gånger som dåligt exempel i höga markpriser och höga arrenden. Bönderna kommer att börja klassificeras i ca tio olika nivåer och åt vem det skall ges lån och finansiering åt. Det som skall vara med skall se till att man fasas in rätt. Dyra markköp och dyra skördekedjor kommer bara vara ett fåtal unnat. Dyrt liv och leverne i privatlivet höjer inte oddset på något sätt. Misskötta hemman går på auktion !!!

    Den som inte hoppade på ekotåget i senaste vår lär inte nu 2019 få någon möjlighet att komma med !

  10. Johnny skriver:

    Intressant kommentar, Micke! Jag är säker på att jordbrukare kommer att mer se resultat av de tidigare gjorde valen så småningom, på gott och ont. Sen så kan man tillägga att det ofta senare går att ändra riktning. Fastän många skulle göra på ett visst sätt så behöver man inte följa om man inte hittar Logiken i det själv. Det fanns en man på en bank som var ansvarig för lantbrukssidan som hade många bra uttalanden på MT för några år sen. Tyvärr så bytte han jobb. Vi skulle behöva mer sådana skrivelser på tidningar. Jag tycker om när folk för fram Logiken på ett sånt sätt att det är svårt att bestrida det förutom med tyckande.

  11. Micke skriver:

    Logiken och kursändringar som Johnny pratar om är ibland svårbegripliga ting. Ren logik säger t.ex att Finlands lantbruk så nordligt som vi ligger behöver stöd om vi ska fungera på samma marknad som övriga EU:s bönder. Många stödformer är dock förenade med tilläggskrav som gör att det äts upp. Den mångtusen hövdade staben av tjänstemän och övervakare går även de under lantbruksmomentet i budgeten. Gå in på ministeriets hemsida och det är problem att hitta annat än ”ylitarkastaja” och ”ylijohtaja” i kontaktregistret.
    Löner därefter! Dessutom belastas bönder med skatter och avgifter i minst samma mån som andra.
    Räknar man ihoip ALLA stödformer så stöds lantbruket i Tyskland, speciellt Nord-Tyskland mer än i Finland
    när man beaktar även beskattningssidan, famliljeförhållanden osv Lönsamt att gifta sig för en ung bonde i Tyskland. Logik i Tyskland, men Finland… Ge med en hand och ta mer tillbaka med den andra!
    Kursändring var det vid EU-anslutningen när det lovades dyrt och heligt att det framförhandlade lantbruksstödspaketet med Bryssel inte skulle röras. När det så efter valet började viftas med ministerportföljer rök 700 000 000 Fmk över en natt för en viss ministerportfölj!! Kursändring? Javisst!
    Logik då för mig var att jag efter det hör till samma parti som fd lantbruksminister Hemilä.

  12. Johnny skriver:

    Det som jag menade i den här kommentaren var mest att det finns många gårdar som det går skapligt för eller t.om. Bra i dagsläget. Det behöver nödvändigtvis inte bytas kurs då. Har man en gård som det inte går så speciellt bra för så har man desto större nytta av kursändring. En av de mest tydliga saker är för låg skörd i förhållande till kostnader. Här kommer man både in på maskinkostnader, arrendekostnader men även sättet att odla. Ser man till ett större perspektiv så kan man också ändra kurs för att få marknaden i balans (menar främst spannmålsmarknaden). Jag säger nu inte att allt är bönders fel, absolut inte. Men rätta mig om jag har fel. Är det inte vi spannmålsproducenter som håller spannmålshandeln i landet i balans eller obalans? Är det inte vi som betalar så höga arrenden och dyra jordköp så att vi inte får lönsamhet? Är det inte vi själva som ser till hur maskinkostnaderna belastar vår lönsamhet? Jag håller med om att det finns många, många andra problem också, som vi inte eller lite kan påverka. Men borde vi inte påverka det vi kan? Att man säger att det inte påverkar hur jag gör är ingen orsak. Hur många i byn ser vad du odlar, hur du odlar och dessutom med vilka maskiner. De vet ganska bra vilka arrenden vi betalar, köper vi åker så vet de till vilket pris också. Jag vet själv att jag påverkat många personer genom mitt Exempel och de påverkar i sin tur andra personer som i sin tur ……

  13. per skriver:

    Lite nostalgi : https://www.maaseuduntulevaisuus.fi/ihmiset-kulttuuri/artikkeli-1.336996

    Det där med klassträffar, när alla andra har blivit så gamla. Haha

  14. per skriver:

    Hittade min maskins förra liv ! på nätet var annars ! Bla 0,19

    https://www.youtube.com/watch?v=J9wH7Y3Uca4

  15. Christer skriver:

    Med rototilt å allt 😊
    Lite tveksam till rörläggningen lite senare i videon.

  16. Bond77 skriver:

    Det förekommer nog att man har en extra ”flärp” monterad även på täckdikningsaggregat för att lyfta slangen och få grus under slangen. På nån speciell jordtyp… Knappast sånt material där i filmen förstås… Bra med lutningar där så det spelar väl ingen större roll hur dom lägger det hela, vattnet hittar nog bort.

  17. Christer skriver:

    Nå joo men jag brukar nog alltid trampa till och jämna upp innan jag lägger rören……

  18. per skriver:

    Snart är det självständighetsdag igen och olika falla ödets lotter. Sätter in en länk hur det kan se ut på en bondgård. Beundrar kreativiteten för att ha glödat igång samtliga maskiner en kall vinterdag.

    https://www.youtube.com/watch?v=c-52yOqFvZM

    Det var en familj som var på resa till Israel och så var det så illa att svärmor gick och dog. Det fanns två alternativ ta hem hennes kropp eller begrava den där på plats. Mannen funderade en stund och beslöt att ta hem den för någon risk att den uppstod ville han inte ha. Hur jag kom på det här just nu vet jag ej men plötsligt uppstod alla på en gång. Bondbloggarna.

  19. Christer skriver:

    Tjaa, int har an mytji ti jäär i alla fall 🙂

    Som Sonja kommenterade här tidigare idag ”Många väljer att lägga av istället för att satsa. O är man inte till 100% intresserad är det nog det rätta valet.”
    Nåt fel på intresset är det inte men ibland tar tiden slut. Vi tyckte ändå när vi diskuterade bloggens framtid här om veckan att så länge den intresserar någon så fortsätter vi. Nu hoppas vi att läsarna ger oss lite inspiration till skrivande och vi hoppas också att våra egna resurser räcker till för att sköta bloggen på egen hand. Vi vill som tidigare hålla oss obundna och ge en neutral bild av det vi håller på med.
    Nu när vi fick lite djuraktig aktivitet och gubbväldet brutet så satte det fart på kommentarerna. Vi gläder oss åt responsen! Förhoppningsvis får vi ordning på CAPCHTAn också.

Lämna ett svar

OBS! Om du skriver en kommentar som innehåller länkar kommer den att granskas innan den publiceras.

Läs vår kommentarpolicy

*