12 augusti, 2018 av Christer

Bottennapp

Ytterligare ett bottennapp förorsakat av det ”underbara sommarvädret”?

Skördade kummin i onsdags och även om jag inte väntat nån toppenskörd så blev nog utfallet mycket sämre än väntat. Låter min livevideosnutt på facebook från tröskningen stå för känslorna. (Testar samtidigt ett förenklat publiceringsförfarande, meddela gärna hur det syns)

Publiée par Christer Finne sur Mercredi 8 août 2018

 

 

29 juni, 2018 av Christer

Sen kumminsådd

Det är länge sen Nisse hojtade till om Hasi i vårbruket men här fortsätter det ännu en tid. Igår eller snarare igår natt lade jag sista handen vid årets kumminsådd. Även där blev det plan B på grund av väderförhållandena.

Ursprungligen var planerna att låta kvickroten växa upp för att tas om hand av lite glyfosat och så långt gick det planenligt, kvickroten kom ju snabbt igång i värmen och bekämpningen lyckades bra. Sen var det tänkt att en åtföljande plöjning med harvning skulle ha fått plocka upp lite fröogräs för groning före sådd ett par veckor senare. Men nu hann det bli för torrt innan den åtföljande plöjningen skulle ha kunnat utföras och att låta jorden ligga ett par veckor i torkan var det inte tal om då inte ens ogräsfröna skulle ha grott under rådande omständigheter. Så plöjningen fick anstå tills midsommarregnet blötlade åkern. Midsommarhälsningsvideon från plöjningen har Ni ju sett i mitt förra inlägg men här en video från plöjningen inför pumpaplanteringen, det brukar definitivt inte damma när jag plöjer.

Så plan B som bestod av att invänta regn togs till heders, problemet var bara att det tog lääääännnge innan det behövliga regnet kom och deadline för sådd började passeras. Vi får nu se hur det utvecklas men så här sent har jag inte sått kummin tidigare.

Plöjningen åtföljdes av en överfart med inhyrd Carrier för att skära sönder och packa till tiltorna och ett par grunda överfarter med S-pinnharven.

För att säkerställa jämnt och grunt sådjup, kummin ska inte sås för djupt, så vältades fältet med den gamla ringvälten innan sådd. Fick hjälp med vältningen av äldsta dottern så sådden kunde utföras strax därpå.

Vältning innan kumminsådd

 

Kontroll av sådjup, vid knivspetsen ligger ett kumminfrö. Dom är inte alltid så lätta att få syn på där dom ligger i jorden. Som Ni ser så finns det lagom med fukt på såbotten.

 

1,5-2 cm brukar jag hålla som lämpligt sådjup.

Sådden skedde sen med kombimaskin 13,4 kg kumminfrö och 275 kg 18-7-10 gödsel per ha.

Den 57 år gamla navigatorn tycks fortfarande ha bra kontakt med satelliterna 🙂

Nu ikväll får vi lite stilla regn så månne int det blir bra det här också om hösten blir lång och fin. Det skulle ju vara roligt om nånting lyckades i år, speciellt som jag nu satt ner ganska mycket arbete med etableringen av kumminodlingen.

24 juni, 2018 av Christer

En midsommarhälsning.

Det positiva mottagandet av videosnutten motiverade mig att fixa en till från gårdagens plöjning. God fortsättning på midsommarfirandet!

 

 

1 juli, 2017 av Christer

Alternativ gps

I avsaknad av mackapärer likt dem i mitt förra inlägg så får man söka andra alternativ för att positionera sig på åkern.

I radodlingarna har man inte så stor nytta av gps utrustning efter det att bäddarna körts upp och de säsongvisa körspåren anlagts. I anläggningsskedet kunde det dock sitta fint med gps då man i så fall kunde börja fräsa upp planterings- och såbäddar var som helst på åkern, är man utan så är det enklast att börja vid någon av åkerns kanter eller göra famnstaksmätningar och markering med käppar eller pinnar.

I kumminodlingen där jag sår med kombimaskin på harvad åker är det däremot svårt att veta var man ska köra i de fall man vill göra en ogräsbekämpning innan uppkomst. Ogräsbekämpningen i specialväxtodlingarna är också ett precisionsarbete då man inte vill göra varken mistor eller dubbelkörningar då de leder till att ogräsen tar överhanden eller att odlingsväxten dör ut på grund av för hög dos vid dubbelkörning. Och en bekämpning innan uppkomst är nog att rekommendera om man nu inte råkar ha väldigt från ogräsfrön rena åkrar.

Körspårsmarkeringen har jag löst så att jag monterat ett par  S-pinnar, vars spetsar jag svänger ner vid markering, i efterharven. Lite extra i och urstigning i samband med sådden blir det men det lär ju vara bra att röra på sig och ingen frågar hur länge det tagit att så utan hur man burit sig åt för att få lyckat resultat 🙂

2 extra S-pinnar monterade i efterharven får fungera som spårmarkering.

Så värst tydligt syns inte spåren men ljusa sommarnätter underlättar 🙂 …..

…… och efter en första överfart är det lättare att se var spåren ligger.

 

 

27 april, 2015 av Christer

Säsongstart.

Lite fuktigt och svalt väder har fördröjt säsongstarten som annars kunde ha blivit rekordtidig i och med att det inte funnits tjäle kvar de senaste veckorna. Det är dock fortfarande en tidig vår för även om vi nu ligger någon dag efter fjolårets rekordtidiga vårbruk så är det betydligt tidigare än normalt.

Övergödsling….

… av kummin och råg är det enda jag gjort ute på åkern hittills. Det gjorde jag i lördags och nu idag söndag har vi lämpligt fått några mm regn som gör att gödseln löser sig och kommer växtligheten tillgodo.  Hybridrågen har repat sig någorlunda och tillväxten har kommit igång, bestockningen bedömmer jag som god på lite över halva arealen och resten torde fylla odlingskraven så pass att det inte behöver kompletteringssås. Rågen höll ett tag på att bli uppäten och nedtrampad av ett hundratal gåsar men till all lycka flög några in i högspänningslinjen på grannåkern så att dom blev liggandes livlösa, det räckte till för att få resten av marodörerna att flytta vidare. Kumminet är lite i glesare laget men ändå så pass gångbart att det får hänga med en säsong till.

Grannen har sått lite vete och gödselspridningen är på gång i trakten av doften att döma 🙂

Jag hoppas nu på några dagar uppehåll så att jag kommer igång med vårbruk, lite sådd och plantering innan Valborg. Sen får det gärna bli några fuktigare dagar så att man kan ägna sig åt lite kartritande och blankettifyllnad. Vi får se, det är hursomhelst ingen tid förlegad så här långt men det som är gjort är gjort 🙂

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

Övergödsling av hybridråg 25.04.2015.

 

3 januari, 2015 av Christer

Årskrönika 2014.

Ett årsskifte har vi åter upplevt och med det brukar det åtminstone för en tid  bli problem att komma ihåg att teckna ner det rätta årtalet. Eller egentligen brukar det gå någotsånär de första dagarna, det är efter några veckor man brukar hemfalla åt att teckna ner det gamla årets sifferkombination.

Årskrönika.

Vid nyår i fjol fick jag inte till någon egentlig sammanfattning av det föregående året men försöker bättra mig i år med ett försök att kort beskriva det jag minns av det gångna året. Den som vill fördjupa sig i fjolårets händelser får väl bläddra igenom inläggen i ”arkivet”. Sätter med en del länkar till tidigare inlägg för att underlätta sökandet.

Året började varmt precis som i år och marken var ofrusen fram till 10 januari, det fanns till och med de som plöjde kring den 8-9 januari. Sen fick vi 3 veckor vinterväder varav jag tillbringade några dagar på skidresa i Österike. I slutet av januari började det se ut som om det skulle bli en skogsvinter trots allt men i början av februari började det regna så att både skogsföret och deltagande i BotniaVasan for all världens väg.

Tjälen gick ur jorden redan i början av mars eller närmare 2 månader tidigare än normalt och jag inledde vårbruket det tidigaste jag någonsin gjort med plöjning och övergödsling av kummin i påskhelgen andra veckan i april. Då var det redan så fina förhållanden att man gott kunde ha börjat tidigare bara man vågat tro på så fin fortsättning men man gick bara och väntade på bakslaget (eller ”takatalvi”). I och med att vi var så tidigt ute tog jag mig tid att plöja och harva nästan all areal färdigt för sådd. Normalt brukar man få vänta på att en del åkrars tjällossning och upptorkning men i år torkade allt jämnt och fint.

Sådde det första kornet 27 april och kunde gott ha sått allt då om jag hade haft egen såmaskin och fått hem all gödsel i tid. Den tidiga våren hade också överraskat förnödenhetsleverantörerna. Planterade första sallaten 4 maj, det kunde jag också gjort betydligt tidigare om blott plantorna skulle ha varit klara för utplantering. Dagen efter kom så det väntade bakslaget med flera centimeter snö och kalla nätter. Snön gjorde dock mera nytta än skada för den fuktade den torra jorden och skyddade de nyplanterade plantorna från frosten. I medlet av maj hade vi ett par varmare veckor och växtligheten tog fart men sista veckan i maj kom kylan åter och det blåste friskt. Kylan höll i sig till början av juli och vi hade till och med tre frostnätter under midsommarnatten och i veckan efteråt. Historiskt var att midsommarafton var kallare än föregående julafton. Gurk- och pumpväxterna for illa av frosten trots täckväven. Täckningen med väv gav inte den frostskyddseffekt som den brukar ge då det samtidigt var väldigt torrt och jordens värmekapacitet låg. Torkan i sig hämmade också utvecklingen men eftersom det tillika var kallt var växternas vattenbehov inte så stort att det var någon katastrof.

Så från att våren varit 1 till 2 veckor tidigare än normalt hade nu den långvariga perioden med kallt och torrt väder lett till att vi låg 1 till 2 veckor efter normal utveckling av växtbestånden. En och annan hann nog bli orolig över om grödorna skulle hinna bli klara innan hösten.

Men sen kom värmen och dagstemperaturerna steg med närmare 20 grader i en handvändning samtidigt som torkan fortsatte och nu hade växtligheten verkligen behövt vatten. Jag råkade naturligtvis i år ha större delen av grönsaksodlingen förlagd till åkrar där vattentillgången är begränsad men också åkrarna belägna vid Solf älvs nedre lopp blev utan vatten då också havsvattennivån långa perioder låg på minus 50-60 centimeter. Sommarsallatsskörden decimerades med en 20-25% men kvaliteten var efter omständigheterna god. Normalt hade sallaten inte klarat en dylik värme men antagligen hade de lyckats bygga upp större rotmassa än vanligt i och med att de hade torrt redan från planteringen och hade utvecklats långsamt. Det varma vädret gjorde också skördearbetet tyngre än normalt och hade någon semesterfirare råkat applådera ”det underbara sommarvädret” under de tyngsta dagarna hade nog smockan hängt i luften. Även omhändertagandet av skörden och produkternas nedkylning ställdes under hård prövning och man var tacksam att man förutseende nog (eller snarare tursamt) hade investerat i vakuumkylen och fått den installerad inför säsongen.

Värmen fortsatte i augusti och nu kom också det efterlängtade regnet, tyvärr inte i den form man önskat. Den fjärde augusti drabbades vi av regn och hagel i kombination med hårda stormvindar som slog omkull växtligheten, bröt träd och till och med vände bevattningsrampen upp och ned. Under några timmar föll det mellan 50-80 mm regn här i trakten. Några uppehållsdagar gav tid till kummin– och korntröskning men sen följde en 10 dagars regnperiod som förhindrade skördetröskning och havren som fortfarande var oskördad for illa i regnet. Regnet gjorde ändå gott åt grönsakerna, frånsett löken vars avmognad och fälttorkning stördes av regnen. De senare planteringarna och höstgrönsakerna och de flesta produkter för lager gav normala skördemängder.

Vid korntröskningen kunde konstateras att en hel del ax frös under midsommarens nattfroster trots att de då ännu inte gått i ax.

Vid korntröskningen kunde konstateras att en hel del ax frusit under midsommarens nattfroster trots att de då ännu inte gått i ax. Till vänster oskadat ax till höger ett som frostskadats.

Uppskattningsvis decimerades skörden med närmare 1000kg på de åkrar som frusit. Men man får väl vara tacksam för de 5800 kg /ha som denna åker ändå gav.

Uppskattningsvis decimerades skörden med närmare 1000 kg/ha på de åkrar som frusit så man får väl vara tacksam för de 5800 kg/ha som denna åker ändå gav trots frostskadorna.

Skördeförhållandena för lagergrönsakernas del var också inledningsvis bra men några kalla dagar i medlet av oktober skadade en del av det som var oskördat. Bland annat hann inte den sista planteringen av blomkål bli skördeklar då blominduceringen blev sen i den långvariga sommarvärmen. Det hjälpte inte sen att det var förhållandevis varmt i november. Däremot möjliggjorde novembervädret att resterande purjo kunde skördas direkt från åkern och det var inte heller någon större brådska med höstplöjningen. Och tur var väl det för den medförde också en del nya erfarenheter :/

Med ett underbart julväder med minusgrader och lite snö men med en varm, regnig och svart nyårshelg då temperaturen tangerade den under midsommaren avslutades år 2014.

Såleis…..

På nyårsaftonskvällen var det +6°C, som gjort för maskintvätt så jag passade på att tvätta traktorn samtidigt som jag tittade på nyårsraketerna i grannskapet...........

På nyårsaftonskvällen var det +6°C, som gjort för maskintvätt så jag passade på att tvätta traktorn samtidigt som jag tittade på nyårsraketerna i grannskapet……….. för vad är bättre än att få inleda det nya året i en ren traktor? 🙂

 

Sammanfattningsvis…

…. får man konstatera att de här blev nu kanske inte så kort ändå och innehåller mest väder men beskriver bra hur beroende vi bönder är av vädrets makter. Man kan dock med fog konstatera att året varit extremt varierande om man frånser avsaknaden av en ordentlig vinter. Nå, den varma vintern sparade mig närmare 100m³ flis till uppvärmningen och jag röjde snö med traktorn endast 2 gånger varav den ena gången var i onödan då naturen skulle ha skött saken 2 dagar senare. Nu har året gått och det är bara att med gott mod ta sig an det nya året 2015…….. måste öva lite på sifferkombinationen -2-0-1-5-, -2-0-1-5-……………….hmmm det går ju riktigt bra det här 🙂