29 juni, 2018 av Christer

Sen kumminsådd

Det är länge sen Nisse hojtade till om Hasi i vårbruket men här fortsätter det ännu en tid. Igår eller snarare igår natt lade jag sista handen vid årets kumminsådd. Även där blev det plan B på grund av väderförhållandena.

Ursprungligen var planerna att låta kvickroten växa upp för att tas om hand av lite glyfosat och så långt gick det planenligt, kvickroten kom ju snabbt igång i värmen och bekämpningen lyckades bra. Sen var det tänkt att en åtföljande plöjning med harvning skulle ha fått plocka upp lite fröogräs för groning före sådd ett par veckor senare. Men nu hann det bli för torrt innan den åtföljande plöjningen skulle ha kunnat utföras och att låta jorden ligga ett par veckor i torkan var det inte tal om då inte ens ogräsfröna skulle ha grott under rådande omständigheter. Så plöjningen fick anstå tills midsommarregnet blötlade åkern. Midsommarhälsningsvideon från plöjningen har Ni ju sett i mitt förra inlägg men här en video från plöjningen inför pumpaplanteringen, det brukar definitivt inte damma när jag plöjer.

Så plan B som bestod av att invänta regn togs till heders, problemet var bara att det tog lääääännnge innan det behövliga regnet kom och deadline för sådd började passeras. Vi får nu se hur det utvecklas men så här sent har jag inte sått kummin tidigare.

Plöjningen åtföljdes av en överfart med inhyrd Carrier för att skära sönder och packa till tiltorna och ett par grunda överfarter med S-pinnharven.

För att säkerställa jämnt och grunt sådjup, kummin ska inte sås för djupt, så vältades fältet med den gamla ringvälten innan sådd. Fick hjälp med vältningen av äldsta dottern så sådden kunde utföras strax därpå.

Vältning innan kumminsådd

 

Kontroll av sådjup, vid knivspetsen ligger ett kumminfrö. Dom är inte alltid så lätta att få syn på där dom ligger i jorden. Som Ni ser så finns det lagom med fukt på såbotten.

 

1,5-2 cm brukar jag hålla som lämpligt sådjup.

Sådden skedde sen med kombimaskin 13,4 kg kumminfrö och 275 kg 18-7-10 gödsel per ha.

Den 57 år gamla navigatorn tycks fortfarande ha bra kontakt med satelliterna 🙂

Nu ikväll får vi lite stilla regn så månne int det blir bra det här också om hösten blir lång och fin. Det skulle ju vara roligt om nånting lyckades i år, speciellt som jag nu satt ner ganska mycket arbete med etableringen av kumminodlingen.

Etiketter: , , ,

20 svar till “Sen kumminsådd“

  1. per skriver:

    Tror nog du har det på klart med kumminen, Vi sådde havre en gång på åttiotalet efter midsommar som gröngödslingsgröda men den växte så bra att det blev tröskat i november om jag minns rätt, bra skörd och bra kvalitet dessutom ogödd.

    Är på första semester perioden för i sommar, har gjort ett par dikestrummor i skogen och kört tre stenlass som ytförstärkare. När man äntligen fått en grävare finns tusen saker som är ogjort. Nog får man tiden att gå för ännu en sten söker rätt plats. Vissa gånger är det som med skogskran det skulle gå snabbare och bli bättre om man steg ur och tog i med händerna.

    Ett kryssningsfartyg kom till vasa och tre sidor i vbl och tre timmar i lokalradion, gäsp säger en hesabo där vore det en större nyhet om det inte kom ett kryssningsfartyg någondag. Riksåttan är bedrövlig och vid prisma vik fräste de upp en oklanderlig väg och satt ännu en gång splitter ny asfalt. Man märker hur metropolen och landsbygden glider ifrån varann varje vecka.

    Saxat ur botten på en jordgubbsask:

    Lärare O Leskinen lät plantera tolv jordgubbsplantor på skolgården i Suonenjoki 1916 och det blev starten till att jordgubbsodlingen i Suonenjoki blev finlands största med tiden. Det gäller att så ett frö på rätt ställe och tiden sköter om resten.

  2. Christer skriver:

    Just nu är det svalt så det går långsamt men varmare väder utlovas till veckan så kanske det lyckas. Har också fått en av mina bästa kornskördar från en sådd som gjordes de första dagarna i juni 2006. Så det är inte alltid en tidig sådd som ger det bästa resultatet.
    Det där med vägnätet ska jag återkomma till……

  3. Micke skriver:

    Finns det någon bondbloggare som har erfarenhet av frontlyft på traktorn? Lämnade in anbud på snöplogning och fick det. Kommer att ploga med båda traktorerna och på den ena har jag frontlastare att fästa plogen i men 390:n behöver få en frontlyft. Vad bör beaktas och vad ska man se upp med. Kraftuttag
    behövs förståss inte men nog ett par hydrauluttag. Har gjort lite förfrågningar och prisgaffeln är inte stor men dock märkbar, eller ca dubbelt upp. Allt mellan 2300€ – 5700€! Har lite lekt med tanken att manövrera
    från samma spak som trepunkten bak med en magnetventil och brytare emellan. Fullt möjligt på MF från hjälpcylinderuttaget även om nyare versioner inte längre är så fulländade som Nisses 165:a med t.om tryckreglering och viktöverföring som fungerar båda vägar. I och med att prisgaffeln verkar vara så stor så
    skulle goda råd tacksamt tas emot om vilka fabrikat som kan vara bäst och mest prisvärda ifall sådan kunskap och råd står att uppbåda bland bloggarna.

  4. per skriver:

    Farsan gjorden en själv i början av åttiotalet. Vek till tre ubalkar två till lyftcylindrar och en till tryckstången
    Köpte två begagnade IH lyftarmar och två lyfttuber. Det skall vara stor diameter på cylindrarna för att packningarna skall hålla på sikt(fast även mindre diameter orkar lyfta) Skall nog vara en bra ram om man lyfter tung. Sök efter begagnad först, känner inte så många som nött upp frontlyften. Han körde med radgödslingen framme och potatissättaren baktill. Det var en bra kombination för båda blev slut samtidigt.

    Sedan när fyrradig sättare kom så blev det slut, hade den till sist med stengrepen på valtran.

    Hälften av bönderna har slutat och andra hälften har så mycket jobb att de inte hinner med bondbloggen mera.

  5. Kfkffk skriver:

    En frontlyft borde finnas på varje traktor.

  6. Christer skriver:

    Jag är en stor vän av frontlyft så jag lät utrusta min första traktor Fiatagri 65-90DT -88 med en dylik. Den var av Stark’s tillverkning och köptes som byggsats med färdigt kapade och bockade profiler, så det var ”bara” att svetsa ihop, måla och montera. Innan under mina år på trädgårdsskolan experimenterade jag med olika kombinationer som jag skruvade fast på Solid frontlastaren, jag hade ju en idé om att minska antalet körningar för minskad jordpackning, så därav mitt intresse. Jag hade också skaffat ett hydrauldrivet frontkraftuttag som borde ha kunnat leverera närmare 15kW (om jag minns rätt, går att räkna ut från 52 minutlitrar á 200 bar) men det blev aldrig monterat.

    Även Samen köptes med fabriksmonterad frontlyft också med frontkraftuttag (1000 varv), smidig och snabb men blev lite besviken på dess lyftförmåga (knappa 1000kg, Stark’s klarade ca 2 ton) kom aldrig att kontrollera dess tekniska kapacitet innan köpet den är inte heller dubbelverkande likt den jag monterade på min första traktor. Dubbelverkande frontlyft är behändigt i skogen ifall du kör ner och behöver plocka in lite ris och virke under framdäcken. Det hänger nog nånting i frontlyften under mer än halva tiden på Samen så den har blivit väl använd.

    Min nyaste traktor som jag köpte begagnad var utrustad med frontlastare men jag bad försäljaren ta bort lastaren (jag har ju redan frontlastare på Fiaten) och montera frontlyft innan köpet, det blev en zuidberg. Den torde klara 2,5ton och är valbart enkel/dubbelverkande samt försedd med frontkraftuttag. Verkar stabilt konstruerad.

    Jag kan ta lite bilder och sätta upp en skild tråd kring ämnet om det så önskas och finns intresse. Men inte innan veckoslutet det är som Per noterar här fortfarande lite bråttom. Senaste natt hann jag inte lägga mig mellan lakanen överhuvudtaget, men blev ett par timmar på soffan ikväll då vi fick några regnstänk.

    Här är väl de allmännaste märkena Zuidberg, Degenhart, LH Lift, Sauter, He-Va, Aigner, Laforge, MX, Hauer, Lesnik . I Koneviesti 8/2017 fanns visst lite skrivet också.

  7. Christer skriver:

    Precis så är det Per. Ska man lyfta tyngre saker så bör det vara skild ram till bakaxeln. Det har inte Samens originallyft så antagligen därför som lyftförmågan begränsats till blygsamma 1000kg.

  8. Christer skriver:

    Håller med, då skulle också mer redskap anpassas för frontanvändning.

  9. Micke skriver:

    Man tackar för den uttömmande informationen! Bladet jag skaffat är ett Stark blad. Jag visste inte att de
    också tillverkar frontlyftar. Tanken med att koppla frontlyften till hjälpcylinderuttaget är att på så vis så blir ju de vanliga hydrauluttagen lediga. Dessutom ger MF:n 210 bar på det uttaget men 185 på vanliga med högeffektpumpen kopplad. Blir ju förståss enkelverkande men utan extra spakar i hytten som är trång från förr. Bara en elbrytare till en magnetventil. Bilder skulle, Christer, vara intressanta. Bl.a sidostabilisatorerna skulle helst få vara av typen ”vantskruv” för det blir ju onekligen en del sidobelastningar. På grund av sidobelastningarna, och vigheten i korsningar, tror jag att det är smidigare och stabilare att ha frontlyft än att hänga bladet i frontlastaren.

  10. Christer skriver:

    Tror inte STARK gör frontlyft längre hittar bara information om dem på deras historiska sidor http://www.stark30v.fi/fi/historia/.
    Zuidbergen har fasta lyftarmar dvs de går inte att justera i sidled vilket fordrar att tillkopplade redskap bör ha standardiserad bredd på tillkopplingspunkterna.
    Sätter man blad på frontlastare så fordras nog nån form av stöd annars blir påfrestningarna för stora.
    Kör också Samen med yttre hydrauliken men mekanisk riktningsomkopplare, magnetventil skulle va praktiskt.

  11. Stefan skriver:

    Har ingen som helst erfarenhet av frontlyft, men för att hänga snöbladet i skulle jag nog välja ett märke som man förknippar med nån sorts kvalitet, typ Zuidberg. Kan vara värt att välja nåt som inte inkräktar så mycket på markfrigången också om traktorn används i skogen. För frontlastaren behövs nog plogstöd annars slutar den att passa ner över motorplåten efter en tid.

  12. Micke skriver:

    Plogstöden till lastaren är nog anskaffade. Tyder på en viss kvalitetsskillnad när prisgaffeln är 2300-5700€
    för frontlyftar som jag hittills fått offert på. Dessutom är leverfanstiderna allt från 6 vevkor till 3 mån.

  13. Micke skriver:

    Stefan har en point med markfrigången för 390:n är ju skogstrollet. Går ca 800-900 h/år i skogen eller med
    olika slyröjningar. Är ju även bra om det skulle vara möjligt att vika upp armarna när lyften inte används.
    Har ju den tendensen i skogen att traktorn verkar vara 10 cm för lång, två cm för lite frihöjd och oberoende av räckvidd på kranen så är den 30 cm för kort!

  14. per skriver:

    Är nog lite fundersam om m-f 390 är rätt traktor(ålder och storlek) att börja bygg på för snöentreprenad.

    Traktorn skall vara stark och tung för att få rätt tryck i ”snövågen” för att vägen skall hållas öppen en stund.

    Snöskottning är en sådan bransch att kritiken kommer genast och berömmet uteblir, typiskt finsk mentalitet.

  15. Micke skriver:

    Oroa dig inte Per. En lätt traktor är enkelt att få tyngre men att få en som är för tung lättare är värre.
    390:n har jag haft sedan ny och regelbundet servad samt även kontrollerad och provtryckt med alla värden i skick. Dessutom med turbo monterad och är ca 135 hk+. Den mentala biten med kritik tror jag mig mer än väl klara av efter erfarenheter från Estland och rysshandeln med grisar när jag hade hela etablissemanget emot mig från slakterisektorn och myndigheterna som försökte allt vad de kunde med att
    sätta käppar i hjulet. Finns inte många personer inom svinnäringen som blivit så nerskälld och t.om hotad
    som jag. +:et i kanten var ju nöjda producenter med reskontrat tomt vid slakterierna och börsen i skick som vågade och hade möjlighet vara med
    och fick nästan dubbelt betalt för slaktgrisarna och 4 ggr för avelsdjuren. Dessutom inget tjafs med kasseringar och delkasseringar. Efter Putins intåg i Ukraina och rubelns fria fall samt EU:s blockader var den sagan all! EU:s blockader drabbade sist och slutligen mest egna lantbruksproducenter för nu har pga Putins massiva lantbruksstöd och investeringsstöd samt import av know-how från Danmark och Nederländerna (vilket inte blockaderna gällde) gjort att Ryssland är mer än självförsörjande på livsmedel.

  16. Christer skriver:

    Lätta traktorer håller jag mig också till, (Samen blott 3 ton, Fiaten 4 och NH lite på 4 ton), plockar av och på tilläggsvikter enligt behov. Att släpa på en massa tilläggsvikt i onödan orsakar bara onödig markpackning och bränsleförbrukning. Brukar t.o.m. ta av frontlastaren mitt under harvningen av ett fält där endast mindre partier har sten som plockas med stengrepen för att köra de stenfria delarna utan extra vikt, den tar ändå inte många minuter att plocka av och på. Träffade en gång en serviceman som berättade att han börjat debitera 50€ för borttagning av snabbkopplade frontlastare då tapparna sitter fastrostade efter att aldrig ha tagits ur och lastaren av.
    När världspolitiken behandlas så värderas nog andra värden än böndernas välmåga högre. T.o.m. i schackspel offras bönder för kung och drottning. Oberoende av embargon eller inte så blir nog rysshandeln aldrig vad den varit. Vill inte EU leverera så inte sitter Putin rådlös han sätter nog den egna produktionen i skick. I år ryktas dock att svartmyllebältet också drabbats av torkan så produktion blir kanske lite mindre än förväntat men framledes får vi väl nog räkna med hårdare konkurrens speciellt på spannmålssidan då odlingen sätts i skick.

  17. Micke skriver:

    Bra tänkt Christer! Vilken träffande jämförelse mellan EU:s politik och schackspel! Även i den bemärkelsen att allting annat offras före ledarna (kungen och drottningen i schack)! Same är ett märke som alltid fascinerat mig (handlade med traktorer i ungdomen) och de speciella, unika tekniska lösningarna. Som t.ex 0-fördrift på framaxeln, skilda bromsar på framaxeln och ett pumpelement för varje cylinder direktdrivna från kamaxeln och mycket annat. Dessutom Vikt/effektförhållandet i skick!

  18. Christer skriver:

    Visserligen offras också andra pjäser men oftast är det bönderna man offrar först, eller hur? Jag är ju ingen Kasparov, precis 🙂
    Samen närmar sig 12000 timmar och har inte förorsakat desto större reparationsbehov, nu vore det dock kanske dags för en översyn, det finns en del smärre reparationer och läckage att ta hand om.

  19. Micke skriver:

    Minns inte om Same har klocktimmar eller vajertimmar men iaf är ju 12000h något inkört. Poängen med Sames bromssystem med skilda kretsar till fram och bak gör ju att man har styrbromsar även på framhjulen. Mina MF har visserligen fyrhjulsbromsar båda två, men de kopplas in via fyrhjulsdriften när bromsljusen aktiveras eller handbromsen. Diffspärrarna ”riktiga” med elhydrauliskt kugglås så det räcker
    om ett hjul har grepp.

  20. Christer skriver:

    Samen har klocktimmar. När jag till först läste handboken så förundrades jag över de 300 timmars serviceintervallerna men det visade sig att dom i stort motsvarade Fiatens 200 vajertimmar.