Oli kesä oli mopo……

Den gamla slagdängan kan få stå som dagens rubrik. Det är nämligen så att jag har blivit 15 igen. Det syns inte utanpå men det känns inuti. I fjol grävde jag fram min gamla moppe (det är ju så att dom fordon som kommer hit till gården oftast stannar på gården) och efter endel vedermödor startade den faktiskt för ett par veckor sedan. Nu har jag återupplivat en av pappas gamla hobbyn, nämligen att köra runt med sagda moppe och titta på brodden. Till det passar den ypperligt, tror inte jag haft så bra koll på växtligheten någonsin, dessutom är det jätteroligt.

Vad kan man då se när man kör omkring? Jo, man kan titta efter hur jämn växten är, i början på säsongen kan man mäta antalet plantor både per kvadratmeter (ca 650) och per meter sårad. På så sätt ser man om såmaskinen sått ojämt. Sedan skall det börja hållas koll på ogräs och artbestämma dom för att kunna optimera bekämpningen av dessa. Man vill ju absolut inte spruta något onödigt. Detsamma gäller sedan eventuella växtsjukdomar eller bekämpning av liggsäd.

Som tumregel kan man säga att ju ljusare grön åkern är, desto sämre mår den, och ju mörkare, desto större risk för liggsäd. I år har jag slutat gissa det och istället skaffat denhär kamraten.

Det är en sk SPADmätare, eller på svenska bladgröntmätare. Den mäter klorofyllhalten i bladen och därav kan man direkt läsa ut vad växten behöver för eventuell hjälp. Jag kör in mig på mätaren i år så jag är inte riktigt säker på alla diagnoser, men jag vet i alla fall att kvarnvete borde ha en klorofyllhalt på över 50 strax innan axgång, och som synes, jag är nästan där.

Den nytta jag tänker få ut av nämnda investering är att kunna dra ner på kvävemängden i vårsådden och sedan ge det som tilläggsgödsel under växtperioden OM det behövs. Kan man dra ner på kvävemängden med ca 10-30 kg/ha och ändå ha bra skörd har mätaren betalt sig själv på några år.

För övrigt börjar det bli i mera laget av natur runt mig nu. I förrgår hittade jag en huggorm på portgolvet och nu har getingar barrikaderat sig på vår terass. Det resulterade i två getinghugg i dag. Jag är inte speciellt rädd för getingar, men jag är tvungen att ha lite respekt för dom efter en tråkig historia 2004. Jag gick med röjsågen när jag trampade ner i, och fastnade i ett jordgetingbo. Detta resulterade i 30-35 stick i halsregionen, och 7 km skogsbilväg hem. Jag var rejält berusad när jag kom hem och ännu fullare innan vi tog oss till akuten. Efter detta har jag börjat reagera på vanliga getingstick också, senast i fjol hade jag en liten anafylaktisk chock, idag gick det dock bättre.

Dessutom tror jag att dessa getingar har något att göra med Anna Skipper, för dom har barikaderat min korvgrill, dom små terroristerna!

Dessutom är vädret mot mig igen, jag menade bekämpa flyghavre i kväll, men det blåser för mycket. Det blir att ställa klockan på fem och se om det är bättre förhållanden då.

Hoppas det…..

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!