25 september, 2010 av Nisse

Landsbygdsriksdag

I dag inleds Landsbygdsriksdagen i Borgå (Haiko gård) så det blir inte arbete här hemma utan jag sitter och funderar på andelslag för datanät i stället. I den arbetsgruppen har vi landets främsta experter: Ulf Grindgärds från Österbotten som är det enda landskapet med egen expertis på området, Gunnulf Mårtensson från Liljenet som enligt min mening byggt det finaste optofibernätet i hela landet och många andra som varit väldigt aktiva i många år för fibernätbyggandet. Och hela landet är representerat inklusive Kuhmo i Kajanaland som är den glesaste glesbygden.

(se ett tidigare inlägg: Landsbygdsriksdagen i Borgå)

Det blir trevligt att träffas – den här gången i positiva tecken. Vi har jobbat i tio år och för det mesta i motvind. Förutom allmän okunskap (”Vad i all värden är ett optofibernät ?” och ”Framtiden är trådlös”) så har vi fått slåss med ministerier och ”experter” som direkt har försökt hindra utbyggnaden och sabotera vårt arbete. De gamla operatörerna har varit rädda att förlora sina inkomster – och visst går det så eftersom de krampaktigt håller fast vid en föråldrad teknik. Ministeriet som borde leda utvecklingen har inte alls fattat hur viktigt nätet är för hela vårt samhälle. De tror att det är nån marginell fluga för fildelare och ”propellerhattar” (som en representant uttryckte det).

Men till slut har de varit tvungna att inse att utbygggnaden är helt central för utvecklingen. Lika viktig som vägar och järnvägar i tiderna var för industrialiseringen. Men nu är det fråga om att gå in i ”informationssamhället” – fastän jag hellre vill tala om Nätsamhället. Nu i september kom Arthur D Littles rapport om FTTH (Fiber To The Homes – Fiber Till Hemmet). Den är minsann inte nådig med fiberpolitiken i Europa som enligt rapporten vacklat hit och dit i tio år och där ingen gjort nånting – varken regering eller operatörer. Resultatet är att Europa nu är upp till sju år efter i utvecklingen (utom Sverige). Asien leder med Sydkorea och Japan och Singapore som dragare men också Mellanöstern håller på att få den nya infrastrukturen. Inget nytt för oss i ”fibermaffian” som fört fram samma saker i tio år men kanske man lyssnar mer på svindyra konsulter än på oss. Vi har ju bara delat ut gratiskunskap …

För glesbygden är det här rena julfesten. Regeringen beslöt den 4 december 2008 att hela landet skall få snabba datanät (vilket bör tolkas som optiska fibernät enligt ministeriets representant) och 99 % borde ha 100 Mbit/s år 2015. Målsättningen är bra men sedan kommer det praktiska genomförandet och där har vi nog en hel del att säja. Staten är alltid långsam och byråkratisk men jag tror inte att det kommer att fungera ens enligt de planer man har. Men nu är det åtminstone klart att det nya datanätet skall vara ett optofibernät. Punkt. Teliasonera river också det gamla kopparnätet – eller snarare låter det förfalla.

Nog var det litet nervöst då jag började bygga fibernätet i Hindersby för sju år sedan. Det fanns inga tvivel om att tekniken var den enda möjliga men då fanns det massor av andra hinder på vägen ännu. Till all tur var Peter Backman kommundirektör i Lappträsk och han försökte aktivt få med de andra kommunerna i att bygga fibernät så vi hade ett bra stöd av Lappträsk kommun. Men visst måste vi betala ur egen ficka (jag har nog fått pengarna tillbaka). Grannarna undrade vad i all världen jag höll på med för de hade knappt hört talas om fibernät då. Otroligt nog så fick jag i alla fall en massa stöd och hjälp så jag är hindersbyggarna evigt tacksam för det. De hade ju ingen som helst erfarenhet av fibernät (vi var de första i södra Finland) så de måste bara tro mej på mitt ord.

Nu planeras optofibernät i var och varannan by så det är ett högaktuellt tema vi diskuterar. För glesbygden betyder nätet supersnabb tillgång till nästan alla tjänster som stadsborna haft. Det blir också livsviktigt eftersom allt fler funktioner flyttas över till nätet och kontoren både i stad och på landet monteras ned. Övergångsperioden kan vara besvärlig men i längden vinner landsbygden mest på nätsamhällets utbyggnad. Redan nu lämnar vi in stödansökningen och deklarationen över nätet. Vi behöver inte mera köra med deklarationsblanketten till Borgå på morgonnatten (förstås kan man lämna den på posten om man är ute i god tid men det är jag aldrig :-).

Jag är ingen organisatör eller politiker utan hela min grundnatur är att ta reda på nya saker och bygga nytt. Ända sen liten har jag skruvat sönder allting för att se hur det är gjort och hittat på de mest vansinniga uppfinningar. Farsan var alldeles förtvivlad många gånger och undrade om det skulle bli nånting alls av mej. Så jag passade nog som forskare – tills det blev ett tiggerijobb. Förstås har man lugnat sej på gamla dar och numera bygger jag bara vansinniga uppfinningar här hemma. Ålder och erfarenhet har också gjort dem mindre vansinniga.  Men roligt är det i alla fall att sätta sej in i ny teknik och fundera ut hur den skall användas på nya områden.

Etiketter:

3 svar till “Landsbygdsriksdag“

  1. Janne B skriver:

    Jo men jag kommer ihåg då ni drog fibernät (i byin) så frågade en bekant till mej att ska tu å ha, Han va då 78 år gamal. så sade han att dra hit e bara för (hii boor noo någan anan bakett me å). Fibernäte skapar mycket bra för kommande generatjoner.Men de talkoandan finns ganska lite av ida.De finns i västkusten å i östnyland ti all tura.

  2. Ola skriver:

    Det är konstigt hur all världens förståsigpåare har lyckats undgå att fibern är det enda verkliga alternativet när man överföra information i stora mängder snabbt. Och när de några ”experter” som insett fiberns fördelar vill ha nätutbyggnad så tycker de av någon anledning att det är de etablerade operatörerna som stå för utbyggnaden. Jag känner i gen motviljan efter att i några års tid kämpat mot väderkvarnarna när vi byggt fiber i andelslagsform i Pedersöre!

  3. Nisse skriver:

    Det enklaste är att inte ändra på nånting och måste man i alla fall ändra så helst så litet som möjligt. Men mest är det nog för att folk inte tänkt ordentligt igenom saken. De gamla teleoperatörerna är vana vid en helt annan filosofi än den som behövs i ett äkta datanät. I september kom en rapport från Arthur D Little om Europas situation ifråga om datanät – och den är sorglig. Vi är upp till sju år efter i utvecklingen (utom Sverige) jämfört med Asien och också Mellanöstern.

    Men det som rapporten mest handlar om är att operatörerna håller på att försvinna helt. Deras andel blir bara mindre och mindre eftersom de inte satsar på fibernät på allvar. Mobilnätet har gett dem vinster men där hårdnar konkurrensen hela tiden. Det ser inte bra ut för dem på litet längre sikt – speciellt som kopparnätet monteras ned allt mer.