Så var den lillajulen förbi. Glögg, risgrynsgröt med fruktkräm och all annan julmat. För mig är lillajulen inte direkt viktig, vad jag minns brukade vi inte fira den på något speciellt sätt då jag var liten, men någon sorts julmat skulle det nog ändå vara.
I år hade vi en lite annorlunda lillajul, då det igår kväll ordnades en fest för talkoarbetarena som hjälpte till med att ordna årets Boundbirs i augusti. Vi var ett glatt gäng som njöt av god mat, dans och bra lillajulstämmning. 🙂
Här hemma kunde vi förstås lita på att flickorna i ladugården hittade på något då vi var på väg bort. Vi hade 3 kor och 1 kviga som har/ hade beräknad kalvningsdatum i dessa dagar. En ko hade kalvat natten till igår och kvigan kalvade i går på dagen. Som tur är hade vi en duktig avbytare som tog det hela med ro och skötte ladugården så att vi kunde ha ledigt på kvällen och “bara vara”.
I skrivande stund håller följande ko på att kalva. Hon har gått över sin beräknade tid, så vi får hoppas att allt går bra. Säkert gör det också det, men lite extra noggranna måste vi vara med henne. Vi lämnade henne ännu en liten stund i lugn och ro, men följer med vad som händer via övervakningskameran. Klövarna syntes redan, så nu ska det förhoppningsvis inte räcka så hemskt länge mera.
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
Det blev en stor tjurkalv, Hilbert.