Idag skall jag göra lite smärre ombyggnader i ladugården för att senare kunna avskilja de kvarvarande kalvarna från sina mammor. Det är en rätt känslosam tillställning, för kor har också moderskänslor och är oroliga för sina avkomlingar när de försvinner. Tyvärr hjälps det inte, kalvarna kan om de utvecklas tidigt bli könsmogna så småningom och jag vill inte ta risken att tjuren hinner betäcka dem när de är så här små.  Om det sker kommer de att kalva vid c. 15 månaders ålder  vilket rent utvecklingsfysiologiskt är det alldeles för tidigt och inte helt ofarligt heller.

…. uttalat som dom ropar vid F1-loppets prisutdelning 🙂 Det är nämligen så
att igår var det exakt två år sedan jag och mina fyrbenta flickor flyttade
till Heisala. Så det var ju värt att fira med lite champagne och
jordgubbstårta. Tiden går fort då man har roligt!

Men inte blev det för mycket av det goda, för idag har jag varit på en
utbildning gällande juverhälsan hos korna och hur man förebygger problem med
den. Intressant ämne som man aldrig blir fullärd om. Vi hade en
utomordentlig och motiverande föreläsare, så det kändes som om man faktiskt
lärde sig något nytt.

Nu blir det pizza och sedan OS!

Veckans första dag och en något mera produktiv sådan. Morgonen var kall, så kall att det återigen gick mig på nerverna, men eftermiddagen var jättefin. Jag fick äntligen inlämnat blanketterna för “ansökan” om uppkoppling mot kommunala avloppet som grävs här som bäst. Det är första gången jag har ansökt om att få betala 4400 euro för något jag inte vill ha. Det kändes lite mystiskt! Dom får gärna bygga ett avlopp och ansluta mig dit, men 4400 tycker jag är direkt skamlöst och närmast ett hån mot de som kanske inte skall bo kvar så länge till i sitt hus.
Irritationen mot avloppet använde jag sedan till något positivt. Jag stod ett par timmar vid vedmaskinen och försökte fylla igen luckan som årets köld gjort i vedlidret. Även om jag bara eldar med ved i en Tulikivikamin har det gått långt över 10 kubikmeter i vinter, mot kanske 4 en vanlig vinter.
Det luktar bränt ur min dataskärm, jag tror den börjar ge upp. Jag har väntat ett tag på det faktiskt, jag håller mig med en bildrörsskärm som är ca 10 år gammal. Av princip har jag svårt att kasta bort saker som fungerar, så att denna nu ger upp är ingen sorglig historia utan bara ett legitimt skäl att köpa en ny hipp flat-screen. Hej utveckling, här kommer jag….

När jag läser Era bloggar slås jag av hur öde min gård ligger just nu i sin avsaknad av husdjur. Ja tom våra 4 katter verkar leva helt odramatiskt just nu. Jag har slitit med kölden och snön hela vintern. Snön erkänner jag villigt, det är slarv från min sida. En massa saker blev under snön och snöröjningsgrejerna är inte i toppskick eftersom tron på snövintrar även här gått i stå. Kölden däremot är ett reellt problem som går fram som liemannen över egedomen. Saldot hittills är två frusna ackumulatorer, och en räjäl vattenskada i rummet där jag förvarar fryskänsliga saker. Det hade gått ner under noll och så frös en vattenledning. Den tinade förstås följande dag och så stod vattnet som spön i backen över varmvattentvätt och bekämpningsmedel. Gissa om jag var grinig. Jag brukar säga att när det regnar går man under tak, skydd från blåst får man i lä och skuggan skyddar från värme. Men vart går man undan köld. Den finns överallt.
Verksamheten har alltså legat nere totalt i vinter, i lördags dök dock en köpare upp och for iväg med en gammal skogsvinsch som vi haft i huset sedan pappa var bonde. I stället köpte jag en kombinerad vinsch och lunningsgrip som jag fått hem men inte varit i tillfälle att pröva ännu. Men…vintern skall ta slut, det har jag bestämt!