Dagarna blir kortare

Ibland tycker man att man knappt hinner börja på nånting så skymmer det redan. Men det är bara en månad kvar till årets mörkaste tid. Länge funderade jag på om jag skulle köra den sista åkerlappen med tallriksharven eller låta den vara och så direkt i stubben med Rapiden nästa vår. Men så tänkte jag att det är svårt att jämföra olika åkrar och körde hälften med tallriksharven medan hälften nu är orörd. Det var alltså inget som gick sönder :-). Jag har med avsikt lämnat en bit obearbetad.

DSCN3231

Det är egentligen bra med korta dagar. Nu får jag tid att sköta alla innejobb som sköts upp i somras. Det är en hel del installationer och maskiner som skall lagas. Och så bygger vi … Ibland har man en känsla av att jordbruket mest består av byggande och maskinreparationer. Sist och slutligen är det inte många dagar man är ute på åkern. I motsats till förr då man så gott som hela sommaren arbetade ute på åkrarna. Knappt var sådden avklarad så blev det höbärgning och sedan skulle säden in och tröskas.

Jag har byggt hela livet men nu börjar nästa släktled riva det jag byggt. Jag klagar inte – det är bara bra att de river en del av det jag byggde på 70-talet. Som 30-åring hade jag ännu inte tillräcklig erfarenhet och byggde som alla gjorde på den tiden. Nu skulle jag aldrig bygga på det viset mera. Ungefär från 1960 började man nämligen bygga mögelhus – de som nu måste rivas. Det kom nya material och metoder som kantänka  var så bra. Katten heller – det gick alldeles åt pipsvängen med byggandet. För några år sedan slängde jag ut alla nya målfärger och köpte gammaldags linoljefärg i stället. De nya plastfärgerna är nämligen för täta och får virket att ruttna.

Så jag bara hurrar då pojken river det jag byggt. Nu kommer det äkta trägolv i stället. Inte mycket blir kvar annat än stommen.

DSCN3228

Här ligger det nya trägolvet och väntar på att bli lagt men före det finns det en hel del att göra. Rör och kablar går i rännor runt väggarna och dessa måste tätas mot möss. Det fattade jag inte för 35 år sedan men nu blir det aluminiumplåt och galvaniserat nät så småkräken inte kommer in i dem alls. Det finns inga bärande mellanväggar så man kan lätt bygga om huset precis hur man vill.

Själv bygger jag också men i gamla folkskolan som vi byter värme- och vattensystem i. I dag kopplade jag in de sista nya vattenrören i gamla lärarbostaden så snart skall köket vara igång igen. Där bygger vi med gamla material och metoder – men rören är moderna. Alla gamla metallrör är bortkopplade – de frös hela tiden. Nu används bara plaströr som inte spricker om de fryser. Jag satte in plaströr i Ribackhuset 1977 och de har fungerat bra. I gamla skolan läggs rören inuti skyddrör och i isoleringsrör. Under isoleringen sätter vi dessutom värmeslingor så inte fryser de under normala vintrar.

DSCN3236

Här syns rören bakom diskbordet. Skyddsrören är blå och röda, isoleringen grå och värmeslingorna de klena blå. Alla rör dras utanpå väggarna inne i lådor av två ribbor och ett lock av hårdkartong. Inga rör går mera inne i väggarna eller under golvet. Läcker de så ser man det direkt och eventuella vattenskador blir begränsade. Även om hela huset lämnas kallt så fryser de här rören inte.

Nästa projekt blir troligen att skruva upp en massa lampor. Tidigare var man inte så motiverad men de korta dagarna gör att det känns viktigt nu. Jag har köpt två lådor med lysdiodstrålkastare som jag tänkte skruva upp i uthusen. De drar litet ström (10-30W) och blir inte heta som halogenstrålkastarna.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

4 reaktioner till “Dagarna blir kortare”

  1. Ja de här halogenstrålkastarna har ju annars varit populära de senaste 10 åren. Många har installera dem i köket, om man sedan har en skåpdörr öppen strax under en halogenstrålkastare så kan det i princip ta eld!

  2. Halogenstrålkastare är farliga i jordbruket eftersom de blir så heta och vi har ju en massa damm överallt i uthusen. Därför skall jag byta ut dem allihopa till lysdioder. Dessutom drar ju en 500 W halogen en massa ström i jämförelse med en 30 W lysdiod som ger ungefär lika mycket ljus. Också glödlampor är farliga på grund av att de blir heta. Men de är så många så det kommer att ta litet tid att byta ut dem.

    Lysrör och s.k. lågenergilampor (som är lysrör) skall man absolut INTE köpa. De innehåller kvicksilver och är direkt skadliga för miljön. Jag vet inte vad idioterna i EU tänkte på då de förbjöd glödlampor men inte lysrör …

  3. Dedär om linolja etc. blev jag förvånad i höstas. Jag hade demonterat min dotters balkongmöblemang i enkla beståndsdelar och slipat och doonat, allt var bra. Jag åkte till den lokala färghandeln och ville köpa linolja och bets för att få impregnera och lite färg på spektaklet. En vänlig dam frågade mig vad jag skulle använda det till och jag berättade, då sa hon aj aj använd inte linolja för då börjar det mögla jag har nog en bättre produkt här som du får med den kulör du vill ha. Ja köpte den och har nog för mig att jag blev pissad i ögat, resultatet blev nog bra men jag tror nog inte ännu att linoljebehandling åstadkommer mögel på ute eller halvinnemöbler, för dom är på en inglasad balkong. Berätta ni som kan mera om impregnering. Jag tror att damen ifråga mera tänkte på kassaflödet än möblerna.

  4. Det gjorde hon säkert. Bakgrunden finns i Folksams test av färgerna för något år sedan. Men det var inte bara linoljefärger som fick dåligt betyg och så kritiserades testen för att ha varit svagt utförd.

    Nu är det ju så att linolja faktiskt är ett organiskt material och alltså kan mögla. Därför blandade man blyvitt i den förr men det är nu förbjudet. Vissa tillverkare har ersatt blyvitt med sämre komponenter men zinkvitt (som är tillåtet) brukar vara tillräckligt bra. Ett allvarligt problem är att det inte finns en enda sorts linoljefärg utan en massa färger som är “förstärkta” med plastoljor och allsköns skräp. Så man kan inte gå in och be om att få linoljefärg för då kan man få precis vad som helst …

    Jag läste en hel del om situationen och är medlem i Sveriges byggnadsvårdförening som har en fin tidskrift Byggnadskultur som är ganska pålitlig. Nummer 3/12 handlade om färg och måleri. Så efter att ha läst och begrundat så kom jag fram till att de enda färger man kan köpa är de som specialaffärerna i byggnadsvård säljer. Alla andra är milt sagt opålitliga. Nu har vi skaffat färger från Gysinge i Sverige och från Byggnadsapoteket i Billnäs. Jag köper inte färg från en vanlig färgaffär mera. Byggnadsapoteket har en affär på Kaptensgatan i Helsingfors också. De säljer Allbäcks färger. Ottosons är en annan tillverkare som också är ganska pålitlig. Uula köpte jag förut men de har under de senaste åren blivit mindre pålitliga.

    Utomhus skall man använda ren linoljefärg som INTE får innehålla annat än linolja (av GOD kvalitet !), pigment och möjligen torkmedel. Allbäck använder avslemmad, steriliserad linolja som inte innehåller protein och det borde minska risken för mögelbildning. Mögel uppstår egentligen bara extremt våta somrar. Allbäck färg är godkänd av Riksantikvarieämbetet och innehåller inga lösningsmedel alls.

    Inomhus har vi börjat använda Linus-färgen (Allbäck) som är en temperafärg vilket betyder att linoljan blandas med vatten och då måste man tillsätta en koagulator som ibland är ägg men i Linus cellulosa. Det är en förvånansvärt användbar färg som man kan måla på ugnar och egentligen överallt inomhus. Vi blev förvånade över hur bra den täcker – mycket bättre än ren linoljefärg. Två gånger räcker bra medan man måste måla minst tre gånger med linoljefärg. Den torkar snabbt men härdar först om ett par veckor men blir sedan hård och kan tvättas.

    Nu innehåller ju pressad linolja alltid litet växtdelar och den måste stå i flera månader för att slemmet skall sjunka till botten. Troligen orkar flera tillverkare inte vänta så länge och får då färg av dålig kvalitet som möglar – man bara i extra våta sammanhang. Därför håller jag mej till Allbäck (och liknande) som har proteinfri linolja.

    Allt är inte guld som glimmar och allt som kallas “linoljefärg” är nödvändigtvis inte alls det. Även om de satt några droppar linolja i blandningen av billiga kemikalier så är det inte någon linoljefärg som man skall måla med.

    Linolja är en utmärkt impregnering för att den har ytterst små molekyler som går djupt in i träet i motsats till plastfärgerna som bildar en tät hinna som är alldeles för tät. Det är omöjligt att helt hindra fukt att tränga in under färgen men det gör inget så länge den kan torka. Därför får färgen INTE vara tät för då ruttnar träet under den. Linoljefärg släpper igenom fukt.

    Plastfärger fungerar på huset som en tät regnrock. Försök gå med en regnrock i flera år utan att ta av den – det kan vara bra den första timmen i regnet men sedan börjar det bli fuktigt och eländigt under plasten. Det blir det för huset också.

Kommentarer är stängda.