25 juni, 2017 av Christer

Precisionsodling.

Läste en artikel om den digitala revolutionen i jordbruket i NyTeknik , tyvärr så gav inte kommentarerna till artikeln något mervärde. Kanske kunde vi få till lite bättre och konstruktivare debatt här?

Precisionsodling eller vad man nu ska kalla det när det är frågan om att tillföra och göra odlingsinsatser i rätt tid och mängd är vad jag menar här. Att man som i mitt fall precist placerar plantor på rätt avstånd och i raka rader kunde också kallas precisionsodling men det är inte det jag syftar på denna gång. Kanske om jag använde mig av gps-teknik för att rätt placera raderna så kunde det omfattas av precisionsodlingssystemet.

Jag har väl försökt mig på att t.ex. bevattna och gödsla enligt nån form av behovsbedömning men det har inte gjorts med desto större tekniska hjälpmedel. Oftast är det regnmängder och uppskattad avdunstning, tillväxt och okulär bedömning av plantornas färg samt eventuella kvävemätningar med jordmånsväskan som stått som beslutsunderlag. Inte speciellt avancerat med andra ord.

En liten försmak av att mera precist och med hjälp av avancerad teknik tillföra gödsel fick jag härom veckan då jag testade att tilläggsgödsla rågen med hjälp av N-sensor utrustad entrepenadspridare. Rågen var ju väldigt ojämnt utvecklad och fältet innehöll en hel del svaga partier som det knappt lönar sig att satsa ytterligare insatser på så jag tyckte att det var ett bra objekt att testa dylik utrustning på.

N-sensor utrustning för styrning av centrifugalgödselspridare.

Det blir många skärmar att hålla koll på när tekniken gör intrång i hytten. Vore nog dags för standardisering så att det mesta kunde skötas via traktorns egna skärm.

Intressant att se hur N-sensorn tolkat växtligheten.

Sen gödslingen har tillväxten varit snabb, ja t.o.m. lite för snabb för jag hann inte ge de bästa partierna den stråstärkningsbehandling som jag hade avsett göra innan den gick i ax. Den når mig nu under armarna och blir antagligen manshög innan stråskjutningen avstannar. Så dess vidare öde står nog och faller med vädrets makter. Hoppas ändå hinna ta mig tid för att utvärdera ”projektet”.

Om någon av läsarna har erfarenheter av dylika mackapärer eller annan precisionsodlingsutrustning så vore det intressant att ta del av Era erfarenheter.

Etiketter: , , , ,

3 svar till “Precisionsodling.“

  1. Kurt skriver:

    I det här fallet sitter N-sensorn i traktorn, men den kan ju också placeras i en drönare som flyger i rutmönster över fältet. Då kan man också i förväg bestämma när det är dags att ge sig ut att gödsla eller spruta

    http://www.skmf.nu/attachments/article/106/Smartare_vaxtodling_med_dronare.pdf

  2. Christer skriver:

    Ja visst är både drönare och satelliter gångbara alternativ, kunde vara nåt för lantbrukssällskapet att utreda om intresse för prenumeration på växtdata finns.

    Har själv låtit drönare filma odlingarna och det gav en hel del information trots att det gjordes med vanlig videokamera. Växtlighetens kondition, underjordiska stenar och dikningar syntes bra ja t.o.m. var älgarna gått genom havren.

    Drönare med sensorer och infraröda kameror kombinerat med gps-positionering ger säkert bra underlag för vidare analysering av växtligheten. I mina splittrade odlingsskiften ställer det sen lite speciella krav på spridarutrustningen men det är säkert saker som går att ordna när så blir aktuellt.

  3. Kimmen skriver:

    Jo, det finns säkert också konsumenter som gärna skulle se hur odlingarna utvecklas sådär visuellt. Jordgubbsplockningen är ett exempel, jag skulle gärna se en morgon hur mogen och omfattande skörden är en viss dag om det lönar sig att dra upp familjen ur sängen för att plocka bär. Producenten kunde kanske uppbära en liten slant (5-10-20 cent) för dylika förfrågningar då landet ju nu överlag skall digitaliseras intill förbannelse… och det vore ändå billigare för de flesta än att köra bil tiotals kilometer ”bara för att se hur det ser ut”. Det är säkert också en fördel för odlarna att kunna ”bevisa” för allmänheten när t.ex. frosten eller hällregnen ställt till det på odlingarna så att ”vanligt folk” förstår varför priserna kanske inte alltid är i botten för inhemska produkter! Själv köper jag aldrig utländska jordbruksprodukter om det inte är absolut oundvikligt, och även då föredrar jag nordiskt odlat om det är möjligt. Varför i helgoland hämta vitlök från Kina?? Gudskelov blev det polska källvattnet i Citymarket tydligen en megaflopp då sådant inte mera tycks ha förekommit. Källvatten till Finland som (över)flödar av eget vatten!?!?!?! Tack till er som trivs med mylla under naglarna, dynga under skosulorna och använder egen skog och naturens gåvor lokalt för att hålla kvarnarna igång! Tsemppiä som (sann)finländaren säger!