Precisionsodling.

Läste en artikel om den digitala revolutionen i jordbruket i NyTeknik , tyvärr så gav inte kommentarerna till artikeln något mervärde. Kanske kunde vi få till lite bättre och konstruktivare debatt här?

Precisionsodling eller vad man nu ska kalla det när det är frågan om att tillföra och göra odlingsinsatser i rätt tid och mängd är vad jag menar här. Att man som i mitt fall precist placerar plantor på rätt avstånd och i raka rader kunde också kallas precisionsodling men det är inte det jag syftar på denna gång. Kanske om jag använde mig av gps-teknik för att rätt placera raderna så kunde det omfattas av precisionsodlingssystemet.

Jag har väl försökt mig på att t.ex. bevattna och gödsla enligt nån form av behovsbedömning men det har inte gjorts med desto större tekniska hjälpmedel. Oftast är det regnmängder och uppskattad avdunstning, tillväxt och okulär bedömning av plantornas färg samt eventuella kvävemätningar med jordmånsväskan som stått som beslutsunderlag. Inte speciellt avancerat med andra ord.

En liten försmak av att mera precist och med hjälp av avancerad teknik tillföra gödsel fick jag härom veckan då jag testade att tilläggsgödsla rågen med hjälp av N-sensor utrustad entrepenadspridare. Rågen var ju väldigt ojämnt utvecklad och fältet innehöll en hel del svaga partier som det knappt lönar sig att satsa ytterligare insatser på så jag tyckte att det var ett bra objekt att testa dylik utrustning på.

N-sensor utrustning för styrning av centrifugalgödselspridare.
Det blir många skärmar att hålla koll på när tekniken gör intrång i hytten. Vore nog dags för standardisering så att det mesta kunde skötas via traktorns egna skärm.
Intressant att se hur N-sensorn tolkat växtligheten.

Sen gödslingen har tillväxten varit snabb, ja t.o.m. lite för snabb för jag hann inte ge de bästa partierna den stråstärkningsbehandling som jag hade avsett göra innan den gick i ax. Den når mig nu under armarna och blir antagligen manshög innan stråskjutningen avstannar. Så dess vidare öde står nog och faller med vädrets makter. Hoppas ändå hinna ta mig tid för att utvärdera “projektet”.

Om någon av läsarna har erfarenheter av dylika mackapärer eller annan precisionsodlingsutrustning så vore det intressant att ta del av Era erfarenheter.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

3 reaktioner till “Precisionsodling.”

  1. Ja visst är både drönare och satelliter gångbara alternativ, kunde vara nåt för lantbrukssällskapet att utreda om intresse för prenumeration på växtdata finns.

    Har själv låtit drönare filma odlingarna och det gav en hel del information trots att det gjordes med vanlig videokamera. Växtlighetens kondition, underjordiska stenar och dikningar syntes bra ja t.o.m. var älgarna gått genom havren.

    Drönare med sensorer och infraröda kameror kombinerat med gps-positionering ger säkert bra underlag för vidare analysering av växtligheten. I mina splittrade odlingsskiften ställer det sen lite speciella krav på spridarutrustningen men det är säkert saker som går att ordna när så blir aktuellt.

  2. Jo, det finns säkert också konsumenter som gärna skulle se hur odlingarna utvecklas sådär visuellt. Jordgubbsplockningen är ett exempel, jag skulle gärna se en morgon hur mogen och omfattande skörden är en viss dag om det lönar sig att dra upp familjen ur sängen för att plocka bär. Producenten kunde kanske uppbära en liten slant (5-10-20 cent) för dylika förfrågningar då landet ju nu överlag skall digitaliseras intill förbannelse… och det vore ändå billigare för de flesta än att köra bil tiotals kilometer “bara för att se hur det ser ut”. Det är säkert också en fördel för odlarna att kunna “bevisa” för allmänheten när t.ex. frosten eller hällregnen ställt till det på odlingarna så att “vanligt folk” förstår varför priserna kanske inte alltid är i botten för inhemska produkter! Själv köper jag aldrig utländska jordbruksprodukter om det inte är absolut oundvikligt, och även då föredrar jag nordiskt odlat om det är möjligt. Varför i helgoland hämta vitlök från Kina?? Gudskelov blev det polska källvattnet i Citymarket tydligen en megaflopp då sådant inte mera tycks ha förekommit. Källvatten till Finland som (över)flödar av eget vatten!?!?!?! Tack till er som trivs med mylla under naglarna, dynga under skosulorna och använder egen skog och naturens gåvor lokalt för att hålla kvarnarna igång! Tsemppiä som (sann)finländaren säger!

Kommentarer är stängda.