Nu fick jag nog……

…..av däcksreparationerna.

Radodlingsframdäcken börjar vara avskrivna och uppnötta och det har gett sig till känna de två senaste somrarna. Stommen har gett vika och det sliter på innerslangen med punktering som följd. Klarade mig undan med ett par reparationer i fjol men i år började det bli lite väl ofta som luften gick. När jag höll på med fjärde lappningen för sommaren konstaterade jag att nu hjälper det inte annat än att öppna plånboken och skaffa nya framdäck. I och med att storleken på fälgen är 28″ och centrumdisken på traktorn är 24″ så fordras det en anpassningsfläns vilket medförde en 3 veckors leveranstid. Vilket förstås innebar ytterligare två lappningar under tiden 🙁

Nu börjar jag ju ha vanan inne så reparationen började gå på en halvtimme ungefär men ändå lite frustrerande då arbete finns att göra. Och sen är det ju inte alltid som luften går vid garagedörren heller och vid några tillfällen har jag fått byta till breddäcken på vägen eller åkern för att få traktorn flyttad i väntan på reparation.

Sen är det bara att konstatera att däck är en väsentlig detalj på en traktor……. traktorn blev nu kanske inte som ny men ändå betydligt trevligare att köra 🙂

Nedan lite bilder från varmansdäckverkstan:

WP_001099 WP_001100 WP_001101 WP_001102 WP_001104 WP_001105 WP_001106 WP_001107 WP_001108 WP_002580

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

4 reaktioner till “Nu fick jag nog……”

  3. Njaa Dalälven, egentligen inte men tänkte använda de gamla som förbreddningshjul så därför blev det nya fälgar också. Vet nu inte hur pass klokt det var med tanke på däckens skick…. nåå, vänster fram är något bättre än höger fram i alla fall 🙂

  4. Joo Nisse, jag tror däcken var bättre förr? Min trotjänare (från-58) hade originalbakdäck ännu för 4-5 år sen men en solig dag gav ena upp i värmen trots att traktorn stod parkerad.

Kommentarer är stängda.