20 juni, 2010 av Kalle

Valfri svordom…

kan appliceras efter eget tycke och smak som rubrik. Samtidigt är detta en påminnelse om den tunna tråd mellan succe och fiasko som vi bönder oftast balanserar på. För några dagar sen satt jag och uttryckte mitt gillande över dom ängladroppar vatten som föll över min spröda gröda. Nu regnar det igen och nu är jag enbart irriterad. Regnet nu håller på att krascha dom kanske viktigaste dagarna på försommaren då man kan påverka växtligheten, dels genom växtskydd och dels genom tilläggsgödsling. Om det bara hade gått, för det gör det inte, det regnar..och regnar…och regnar.

Nu har jag ett problem som jag inte haft någonsin innan. I fjol var min rypsskörd ovanligt stor, ca 2200 kg/ha. Av detta har då 1-2 % åkt ut genom tröskan och övervintrat på åkerna. Nu har det då grott och givit mig en fin och tät rypsväxt på åkern. Det är bara det att jag sådde vete där. Detta brukar inte vara något problem för det är lätt att spruta bort rypsen, den är som korsblommig växt mycket känslig för de flesta sprutmedel, men för att verka måste dom åtminstorne spridas på åkern, i burkarna i lagret gör dom ingen nytta. Och som sagt, det regnar, och rypsen håller på att börja med stråskjutning i min veteåker.

Där jag sådde ryps är det däremot klent med växtligheten. Håhhåå jajjaa!

Detta gör att jag nu blir tvungen att göra ett omfall i produktvalet för växtskyddet. Jag tänkte testa ett nytt medel, Broadway som skall fungera både mot vanliga fröogräs och vårt verkliga gissel, flyghavren. Detta vågar jag inte göra nu fast jag har medlet i lager för 600 euro. Detta pga att det är lite tidigt att spruta mot flyghavre och rypsen måste bort nu. Alltså får jag lov att dela på besprutningarna och spruta en blandning av MCPA och Express nu så fort det bara går, och om några veckor Grasp mot flyghavre. Som tur är fanns båda medlen i lager hemma, det brukar annars bli problem om man skall ha sprutmedel i sista minuten. Därför måste man nästan ha en del i lager fast det binder sjukligt mycket pengar.

För att sedan göra ont värre så satt jag och gjorde en budget medan alla andra tittade på bröllop i går, och jag lovar, dom njöt mera än jag. Det är nog bara så att med dom spannmålspriser som vi har nu så är detta inte roligt längre. Åtminstone inte för plånboken!

Hej å hå – kämpa på!

16 svar till “Valfri svordom…“

  1. Mats skriver:

    Det där är ett sånt där klassiskt, obekvämt läge. Att vänta är fel för då hinner ogräset utvecklas för långt, att köra i regnet är fel för då förlorar du en stor del av effekten plus att det inte är bra för miljön. Det är ett sorts produktionstekniskt moment 22.

  2. s skriver:

    Går det att spruta mot flyghavre i vete? I korn också?
    När jag frågade efter medel ifjol sade man att det inte fanns sådana längre …

  3. Kalle skriver:

    Det var en konstig försäljare. Det finns ett flertal medel att väja på.
    Tex Axial (vete,korn) Grasp (vete, korn) ,Broadway (vete) Puma (vete.korn) och Monitor (vete)

  4. Nisse skriver:

    Grasp har jag använt och jag har varit nöjd med effekten men Monitor har jag hört mycket illa om (flyghavren finns kvar men blir så kort att den inte kan plockas). Det kan vara känsligt men sprutandet förstås – själv har jag inte prövat andra medel än Grasp.

    Men det är rena mardrömmen att flyghavren blir kortare men finns kvar ! Då är det bättre att inte spruta alls.

    Nog har vi plockat flyghavre minsann men för två år sedan började den ta överhand så det blev att spruta. Men medlen är dyra.

    Helst sprutar jag inte alls men ibland får man bara erkänna sej slagen av ogräsen …

  5. Kalle skriver:

    Jag har prövat Monitor ett år och det höll inte vad det lovade. Om man har oerhört mycket kvickrot i vetet funkar det på den, men som flyghavremedel—-NEJ! Dessutom har jag hört om fall där man fått problem på åkrar som bara lättbearbetats efter Monitorbehandling.

  6. Stefan skriver:

    I vete tycker jag att Attribut super har fungerat bra både på flyghavre och kvickrot. Det består av två olika medel, som jag inte minns namnet på, som skall blandas när man fyller sprutan.

  7. Mats skriver:

    Gosh, vad många för mej främmande ord ni använder. 🙂

    Här har vi faktiskt en stor skillnad på min odling. När sådden är gjord kan jag inte göra nåt annat än hålla tummarna och hoppas. Vissa ekoodlare bekämpar fröogräs genom harvning, men jag har hittills inte behövt göra det. Efter vältning är tröskning nästa åtgärd.

  8. Kalle skriver:

    För mig är det där med att inte spruta lite hebreiska. Jag gillar det inte och har prövat att hoppa över det, men efter det fick jag explosionsartad flyghavreökning samt problem med en massa annat skräp som hängde med i åratal. Av ideologiska skäl skulle jag gärna vara ekoodlare men jag fattar inte hur det är möjligt. Tyvärr!

  9. Mats skriver:

    Oftast är ”ogräsexplosionen” inte lika kraftig eftersom man inte har lika mycket lättlösliga näringsämnen i marken. Att i konventionell odling hoppa över en bekämpning ger inte riktigt rätt bild, ekoodling kräver mera av en ”flerårsstrategi” för att fungera. Ett eller två år vall och kanske stubbharvning och ogräsharvning ibland brukar hålla ogräsen på anständig nivå. Flyghavre är inte kul, där brukar man köra med grönträda och råg. Flyghavre gror i samband med sådden, men fryser bort på vintern och sen är rågåret flyghavrefritt.

  10. Stefan skriver:

    Om det är möjligt fungerar det bra mot fröogräsen att harva ett varv ganska tidigt och sedan vänta halvannan vecka innan man harvar igen och sår. I år fungerade detta mycket bra för mig tack vare en fuktig vår. Lyckas kanske inte på lera.

    Ett par år ensilagevall som avslutas med Roundup har också bra effekt mot flyghavre. Eller gröngödslingsvall som slåttas ett par gånger varje sommar.

  11. cowboy skriver:

    Ekologisk odling är det bästa att bekämpa flyghavre..

  12. Kalle skriver:

    Det där låter intressant. Kan man på något sätt omsätta dom kunskaperna i konventionell odling för att få ner belastningen av växtskyddsmedel, tex genom att utnyttja trädesförmånen på något sätt. ”Rågmetoden” tex är ju direkt tillämpbar i konventionell odling.

  13. Mats skriver:

    Sorry, missade din fundering om vad man kunde överföra från eko till konventionell odling. Jo, att ”bekämpa” flyghavre med råg funkar, likaså sk. senarelagd sådd som Stefan beskriver. D.v.s. att man harvar, låter ogräsen gro några dagar (helst c. en vecka) och sen harvar och så i hastiga tag. Fast där kan nog jordarten sätta vissa käppar i hjulen. Varierande växtföljd är en hörnpelare i ekoodling och det underlättar förstås också i konventionell produktion.

    Stubbearbetning funkar förstås, i österbottnisk spannmålsodling kanske helst med sk. utsvältning (alltså att man drar upp rötterna till ytan och låter dem torka). Sen är bottengrödor faktiskt inte så dumt, men där kan valet av bekämpningsmedel bli lite lurigt. Det är ju onödigt att så rajgräs på våren och sen spruta bort det nån vecka senare. 🙂

    Därtill finns det ju ogräsharvar för att bekämpa fröogräs i växande gröda. De är ofta ungefär lika breda som en spruta och jag har faktiskt läst om konventionella gårdar i Sverige som harvar vissa specialgrödor istället för att spruta, med motiveringen att det går lika snabbt och blir billigare. Men i det sammanhanget spelar förstås preparatets pris stor roll.

  14. Nisse skriver:

    Jag skulle vara mycket intresserad av att slippa sprutandet – det är en allvarlig hälsorisk för bönderna. Men det är inte så lätt att hitta metoder som fungerar då man inte har kossor. Om man kan ha vall i växtföljden så blir det mycket lättare men som det nu ser ut så kan vall bara användas som gröngödsling och betyder ren förlust på en traditionell växtodlingsgård.

  15. Mats skriver:

    Jepp, man borde ha avsättning för vallen om man skall odla den i nån större omfattning. I och för sig finns det ju möjlighet att odla vallfrö om man får kontrakt, men ALLA kan ju inte göra det heller. Gräs lär vara prima för biogasanläggningar, det kan kanske bli nåt i framtiden?

  16. Stefan skriver:

    Om man har tidigt korn som tröskas tidigt (i augusti) kan man stubbharva genast efter tröskningen. Allt som har minsta benägenhet att gro brukar göra det då. På det sättet får man åtminstone något flyghavrefrö att gro också.