Stubbharvningssäsongen börjar komma igång. Idag harvas den där kornåkern som torkan tog tidigare i sommar.
Med tanke på att vi är i början hösten borde effekten bli någorlunda bra mot kvickrot även om jag höstplöjer den här åkern. Harvar man väldigt sent borde man egentligen spara plöjningen till våren men nu kommer jag att få lägga in det jobbet lite friare.
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.
Visa alla inlägg av Mats
Tung tallriksharv. Jag har en liknande men engelsk Ransome som är betydligt lättare och hydraulburen. I alla fall tycker jag den går tillräckligt djupt (10 cm också på lerjordarna).
Vi har en likadan harv, vi har hela raden med vikter på ännu så de går nog djupt om så önskar. Men summasumarum så gör den ett bra jobb.
Vi har också kvar vikterna men på våra lätta mo- och mulljordar går den alltför djupt med dem på, framförallt där man kör två varv. Huvuddelen av kvickrotsrötterna ligger på 10-15 cm:s djup så det känns onödigt att gå djupare.
Behöver man verkligen utföra stubbharvning före man plöjer?
Dom flesta brukar väl endast ploga på hösten och våren?
Blir det verkligen mindre kvickrot eller vad är egentligen vitsen?
Stubbharvar ni hela skiftet eller endast drabbade delar av åkern där det finns mycket kvickrot?
Nej, stubbharvning är inget obligatoriskt moment. Faktum är att jag skulle gissa att de flesta inte stubbharvar. På ekogårdar är det dock rätt vanligt med nån form av stubbearbetning.
Stubbharvningen görs i mitt fall för att hacka sönder kvickrotens rötter och lura den att börja växa. Sen när den förbrukat sina näringsreserver plöjer jag ner den och på så vis borde ogrästrycket minska på sikt. Det fungerar faktiskt rätt bra, helt tar det inte bort eländet men det minskar märkbart.
Om man bearbetar hela skiftet eller endast delar beror på omständigheterna. Är ogräsförekomsten väldigt lokal är det förstås onödigt att köra över hela skiftet.
Vi stubbearbetar före plöjning då vi förnyar en gammal vall, det söndrar vallens rotmatta. Utan stubbearbetning skulle man nästan kunna rulla ihop en hel lång plogtilta och bära iväg den. 😉