29 augusti, 2010 av Nisse

Kallufttorkning

Man är ju litet fackidiot och en massa saker är självklara därför att man är van vid dem från barnsben. Men Peiks fråga om hur länge man behöver torka säden i kallufttork fick mej att inse att det kan behövas en kort förklaring.

Nytorken

I en varmlufttork torkas säden med varm luft som blåses igenom den men i en kallufttork är det känsligare. Man måste vänta tills den relativa luftfuktigheten är låg förrän det lönar sej att sätta på fläktarna. Vid en viss temperatur kan luften bara innehålla en viss mängd fukt och resten bildar droppar och blir regn eller dagg. Varm luft kan innehålla mer fukt än kall luft och därför kan man torka med varm luft. Den relativa fukthalten är hur många procent fukt luften innehåller i jämförelse med hur mycket den kan innehåll vid den givna temperaturen (och trycket). Inte heller varm luft torkar om den har hög relativ fukthalt.

Men om vi tar kall luft och värmer upp den så sjunker den relativa fukthalten eftersom mängden fukt inte ändras. Då kan luften ta upp vatten från säden – alltså torka den. Det är lätt att mäta om säden torkar för då luften tar upp fukt så sjunker dess temperatur. Man mäter bara temperaturen på inkommande luft och jämför med temperaturen på den luft som gått genom säden. Blir luften kallare vid genomblåsningen så har den tagit upp fukt från säden och säden torkar alltså.

Man kan säja att i allmänhet torkar säd som har 25 % vattenhalt om den relativa luftfuktigheten är under 90 % men om säden är 15 % så måste luften ha en fukthalt under 70 %. För att nå under 14 % (försäljningsgräns) borde den relativa luftfuktigheten vara under 60 %. Vid gränserna torkar säden långsamt så man borde ta bort ännu 10 % från dessa siffror.

I praktiken betyder detta att man sällan kan torka med kalluft ned till 14 % sent på hösten. Med solvärme (som jag har) som höjer temperaturen på luften med 5 grader kan man sänka luftens relativa fukthalt med upp till 20 % och då kan man torka fastän uteluftens fukthalt är 80 %. Men så bör man komma ihåg att varm luft kan uppta större mängder vatten än kall luft så även om torkning är möjlig en kall och solig höstdag så går det långsammare än en varm sommardag.

Styrning av fläktarna blir viktig för att spara energi. Därför har jag byggt ett mätsystem med en massa temperaturgivare. Ni kan se mätningarna på nätet:

http://84.20.155.7/cgi-bin/thermd

Klicka på ringen vid ”gamaltorktemp”. Man kan också se den relativa luftfuktigheten vid ingången till en fläkt på ”gamaltorkinluftfukt”. Vissa mätresultat avviker från kurvorna men det är bara störningar som leder till mätfel. Jag räknar med att jag fått mätsystemet betalt mycket snabbt genom besparing av energi.

Om någon vill studera kalluftstorkning grundligare så finns det en bra skrift utgiven av JTI (Jordbrukstekniska Institutet). Men strunta i rekommenderade luftmängder – här behövs mycket mer luft än 1000 kubikmeter/timme för ett ton säd. Dessutom är skikttjockleken alldeles för stor för oss – här kan man ha högst 50 cm och helst mindre. Tillsatsvärme behövs aldrig om man har stor luftmängd. Solvärme från ett plåttak fungerar utmärkt.

http://www.bioenergiportalen.se/attachments/42/427.pdf

En kalluftstork har både fördelar och nackdelar:

+ mycket billig torkning

+ lätt att använda solvärme

+ ingen övervakning behövs

+ kan ta emot hur mycket säd som helst hur snabbt som helst

+ billig att bygga (man kan göra det själv)

– mera kroppsarbete (eller man kan se det som ett plus om man beaktar gymfaktorn 🙂

– kräver mera utrymme – plåtytan är avgörande

– kräver starka säkringar (63 A i vårt fall) och alltså dyrare månadskostnad för el

Etiketter: ,

8 svar till “Kallufttorkning“

  1. Kalle skriver:

    Måste säga det där såg ut som en mycket prydlig kallufttork om man jämför med det råttbo som vi hade här i min barndom.

  2. Mats skriver:

    Instämmer med Kalle. Oerhört snyggt bygge!

  3. Nisse skriver:

    Det är därför att man förr byggde kallufttorkarna i gamla hus och det var svårt att få dem att passa in. I den nya torken är hela huset konstruerat just precis som kalluftstork och det var lättare på det viset.

    Allting är egen konstruktion – det finns ingenstans en liknande tork. Och allt är heimlaga – även om jag nog köpt materialet (men eget virke). Jag tänkte så småningom presentera nytorken bara jag får mellankanalen färdig (den här veckan hoppas jag).

  4. Peik skriver:

    Man tackar och bockar för den utförliga informationen.

    Har jag förstått saken rätt, att det är ungefär 15% fukthalt på säden man eftersträvar i första hand, dvs. att den inte håller lagring om den är fuktigare än så?

    Vad gör man då som ägare till en kalluftstork ett sådant riktigt hopplöst år, då både skörden är ovanligt fuktig och sedan dessutom vädret efter skörden också är fuktigt…jag menar, har man tid att vänta på litet bättre väder förren säden börjar fara illa, eller är man så illa tvungen att börja köra för fullt fastän man vet att det går långsamt och med dålig verkningsgrad?

  5. Nisse skriver:

    Förr kunde man sälja säd vid 15 % men nu är gränsen sänkt till 14 %. Men visst kan man lagra fuktigare säd. Det är helt beroende på temperaturen. Om sädens temperatur hålls under -10 grader så kan den till och med vara fuktigare än 25 %. Det här utnyttjar jag då det är fuktiga höstar. Då blåser jag på säden för att kyla ned den – inte för att torka. Alltså jag kör INTE på eftermiddagen då det är varmt utan på morgonen då det är som kallast. Även om relativa fukthalten är 100 % så blir inte säden våtare men den kyls ned och håller då över vintern.

    På våren håller säden låg temperatur väldigt länge så det behövs ingen kylning då. Tvärtom skall man inte värma upp säden genom att börja blåsa för tidigt utan vänta till det är ordentligt torkväder. Och på våren kan relativa fukthalten gå ned till 30 % så det är lätt att torka då.

    En av fördelarna med en planbottentork är just att man kan lufta säden när som helst – till och med mitt i vintern utan att flytta den. Det är en lagringstork alltså.

    En nackdel kan vara att man MÅSTE vänta till våren innan man får nedtorkad säden så den går att sälja. Förr var det inget problem men nu kan priserna variera så oförutsägbart att det kunde vara lönsamt att sälja i januari.

    I praktiken får jag så gott som alltid nedtorkad säden på hösten till 15 % (maximalt 17 %) så det har aldrig varit problem. Den där sista procenten ned till 14 % kan dock ofta vara knepig.

  6. Johan skriver:

    Hej!

    Kan du ännu sätta in ritningarna på torken på nätsidorna? Många skulle säkert vara intresserade av att få se dem.

  7. Nisse skriver:

    Visst, men avser du den gamla eller den nya torken ?

  8. Johan skriver:

    Hej!

    Jag menar den nya torken. Med dagens priser är det nog säkert en och annan som sitter och funderar på var de kunde få lönsamhet för sitt jobb. Det skulle nog också vara bra för många som använder fliseldning att torka flisen för bränning, åtminstone så att de inte skulle andas så mycket mögel vid hanteringen, det skulle man kunna tänka på när man bygger en tork, som annars används ganska få timmar per år annars…