En liten Iikel

Vi har redan i ett par dagars tid väntat på att kvigan Aakel skulle kalva. Aakel borde egentligen ha kalvat redan för andra gången, men det här var alltså första kalvningen.
Det var nämligen så att hon blev seminerad och konstaterad dräktig i början av sommaren 2009. Hon hörde till ett gäng med kvigor, som vi förde till en närliggande holme för att beta där under sommaren. I samband med att hon skulle gå ombord på båten, hände något och hon föll i vattnet tillsammans med Antte. Tur i oturen var att ingedera skadades desto allvarligare, men eventuellt kan denna händelse ha lätt till att hennes dräktighet avbröts (dvs. hon kastade) under sommaren. Hon visade inga brunst symptom när vi var till holmen och tittade efter djuren, men på hösten då vi tog hem dem igen så var hon mitt i ens brunstig.

Efter ytterligare fem semineringar blev hon sedan dräktig. Antte seminerade henne för femte gången på vår bröllopsdag, så slutresultatet kunde ju inte bli annat än bra. 😉
Nå, nu tänker säkert någon vad det nu sen ska vara för idé att hålla en sådan där kviga? Hon är efter en bra släkt, så väl hennes mor som mormor har kalvat fem gånger och båda har mjölkat bra. Så vi får hoppas att hon blir mödan värd.
Efter alla dessa tjurkalvar vi fått, det kom en i går som döptes till Intigen, var lilla Iikel riktigt välkommen. Trots en lite trög start, har hon nu piggnat till och springer och skuttar kring mamma Aakel i boxen.

Profilbild

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!

En kommentar till “En liten Iikel”

  1. De blev en kokalv med över 90% sannolikhet då vi använt så kallad sexad spermados då Ikel blev till. Ändå va man ju lite fundersam då de ha kommit så många tjurkalvar!

Kommentarer är stängda.