3 gånger YLE på en gång.

Idag har man varit populär i alla fall bland YLE:s folk, vet inte om snöskoterförarna är lika glada av att höra mina åsikter om skotertrafiken på åkrarna men glad var jag inte heller när jag noterade förstörelsen däremot var det Glad som förmedlade åsikterna per radio. Förutom att jag är besviken på den respektlösa framfarten så oroas jag också över vad som kunnat ske ifall någon skulle ha spetsats på de metallstänger som bevattningsspridarna är monterade på. Jag får nog försöka få bevattningsanläggningen demonterad i fortsättningen. Redaktör Agneta Glad fick stå och vänta under tiden jag filmades av Susanna och Evert samtidigt som jag pratade med Ingela på telefon, därav kommentaren “3 gånger YLE på en gång”.
I övrigt har det också varit liv och rörelse på gården, återuppbyggnaden av hallen har nu nått ett delmål i och med att murningen som inleddes i november, men avbröts på grund av kylan, idag avslutades med murning av den sista brandväggen. Byggnaden är nu sektionerad i 3 sektioner plus egna “brandceller” för pannrum, flisficka och garage så nu skall det nog mycket till för att en lika omfattande brand skall kunna inträffa.
Takstolsmonteringen fortsatte vi också med likaså sådden av löken. Det nya “groningsrummet” verkar fungera bra då de lökfrön vi sådde till först för 3 dagar sen redan grott och därmed flyttades till växthuset.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.