15 januari, 2014 av

Modernäringens betydelse.

Satt här om kvällen och funderade över hur pass viktigt det här med jord- & skogsbruk månne räknas i andra sammanhang. Kan kanske anses som ”navelskåderi” men visst borde saker som har med till exempel mat och energi intressera allmänheten? Och det som intresserar och berör allmänheten borde väl också intressera media? Det fick jag också bekräftat av YLE’s representanter Ulrika Lövdahl och Filip Sten på kvällens infotillfälle för förtroendevalda inom ÖSP.

Så hur är det då? Vad gäller just YLE så tycker jag att jord- och skogsbruk bevakas väl, till det bidrar förstås jag och mina bloggkollegor men att modernäringen har en egen ämnessida med så gott som dagliga nyhetsinslag tycker jag är ett gott betyg. Dylika ämnessidor saknas i den lokala dagstidningen som i och för sig inte har ämnessidor för andra branscher heller och jord- & skogsbruksnyheter återfinns nu och då eller uppskattningsvis någon gång per månad bland de andra nyheterna. Den stora svenskspråkiga dagstidningen har ämnessidor för lantbruk och skogsbruk med något inslag per månad men verkar mest intressera sig för hur lantbrukets stödförhandlingar går. Nu är jag ju inte prenumerant av pappersversionen så min analys baserar sig på material från webben.

Nu ska jag inte bli långrandig med analyser av alla tidningar men återger till sist vad som intresserar kvällspressen som här får representera den andra ytterligheten, där fann jag följande ämnesområden: 100 kysymystä seksistä, 15 kysymystä, Aapeli – nettipelit, Asuminen, Autot, Big Brother, Blogit, Digi, Etusivu, Euroviisut, Fingerpori, Formulat, Gameli – nettipelit, Horoskooppi, Hullu maailma, Iloiset uutiset, Ilona, Iltatyttö, IL-TV, Jalkapallo, Jouko, Joulu, Julkkislista, Jääkiekko, Keskustelufoorumi, Kotimaan uutiset, Kuninkaalliset, Leffat, Leffaraati, Linnan juhlat, Lukijan kuva, Matkailu, Musiikki, Nainen, Nytmatkaan.fi, Näköislehti, Painopäivyri, Pelit, Perhe, Pikkutakki, Pääkirjoitus, Rakkaus ja seksi,  Ralli, Ravit, Ristikko, RSS-feed, Ruoka, Sarjakuvat, Sää, Tanssii tähtien kanssa, Talviurheilu, Terveys, Terveystestit, Tulospalvelu, Tyyli.com, Työ & Talous, Ulkomaan uutiset, Urheilu, Uutiskirje, Verot, Viihde, Yleisurheilu, Yleisurheilun MM 2013, Ylioppilaat, Avoimet työpaikat.  Här fann jag således inte trots talrika intresseområden något rörande modernäringen eller joo ”Ruoka” kanske kunde innehålla nåt i den riktningen tänkte jag och klickade vidare för att mötas av ”matnyttiga” rubriker om Alkos populäraste produkter, ölpriser och diverse dryckers krabbisbenägenhet. Fanns också nåt om tomatkross och ett inslag om ”Kuinka sait lapsesi syömään kasviksia?” 🙂

Som sagt navelskåderi eller inte men minns att jag i samband med någon nyårskrönika nyligen presenterades vad som skrevs i pressen för, om jag nu minns rätt, 50 år sen. Då innehöll nästan var och varannan artikel något om jordbruk, till och med i väderrapporten nämndes om hur det kommande vädret påverkade jordbruket. Numera får man väl vara nöjd om det ens meddelas risk för nattfrost? Nåjaa då sysslade ju var och varannan med jordbruk också förstås. Sen följde en period då landsbygden avfolkades och det mest skrevs om smörberg och åkerpaketeringar.

Tycker mig ändå kunna skönja ett ökat intresse för rapportering rörande jordbruksfrågor på senare tid. Kanske är det ett ökat intresse för naturliga råvaror som sätter sina spår?

4 svar till “Modernäringens betydelse.“

  1. Kalle skriver:

    Jag satt på motsvarande tillställning på måndagskvällen och funderade över nästan precis samma sak. Men jag undrar varför det egentligen blivit såhär. Varför måste primärproducenterna hela tiden försvara sitt varande med marknadsföring och lobbning. Jordbruksproducenterna håller ju ändå på med den enda verksamheten som är helt livsviktig för att människor skall kunna leva – dvs mat. Visst finns det många andra livsviktiga grupper men dessa har oftast en helt annan status än primärproducenterna. Ingen skulle någonsin komma på att vi kan importera läkare eller lärare från utlandet, egna behöver vi inte. Denna kamp får dock jordbrukarna gå dagligen. Exakt när blev det skottpeng på bönderna, och framförallt varför? Var det på sjuttiotalet eller när? Redan på åttiotalet var det precis som idag. Och då går det faktiskt åt rätt håll, som också nämndes på föreläsningen. Intresset för närmat är större än på länge. Ändå anser många att Finlands jordbruk gott kunde läggas ner. Varför?

  2. Nisse skriver:

    Så länge det finns mat i överflöd så bryr sej ingen – möjligen gnäller man över att den inte är billigare. Människan är tyvärr en mycket kortsynt varelse. Men du öde om det blir brist på mat … Då finns det inget tak för priserna. Jag är så gammal att jag minns tiden efter kriget då det minsann inte gnälldes över att bönderna producerade överskott. Tvärtom krävdes mera.

    Jag tror de är ett övergångsskede. Ungefär som med den billiga oljan som kostade 11 PENNI litern (2 cent för dem som inte varit med om mark och penni). Nu är den 50 gånger dyrare. Föreställ er att maten blir 50 gånger dyrare. Det är svårt men ingen trodde heller att oljan kunde stiga i pris så mycket.

    Om man förestäler sej att alla miljarderna kineser, indier och brasilianare skall ha samma levnadsstandard som vi så stiger världsmarknadspriserna på mat en hel del. Och då blir det säkert pop med egen livsmedelsproduktion igen. Så jag skulle inte sälja åkrarna ännu. Det gäller bara att överleva den här tiden och bönder är ett segt släkte …

  3. Christer skriver:

    Det är ju lite intressant hur stor skillnad det är länder emellan. Här säljer man bort en av världens renaste fosforkällor för en spottstyver medan länder som Kina köper / arrenderar mark runtom i världen för att säkra tillgången på livsmedel.

  4. Christer skriver:

    Är för ung för att ha tagit del av ransoneringen efter kriget men har förstått att mat på bordet värderades på ett annat sätt då. Sen blev det inte särdeles stort gap från nyröjningspremier till åkerpaketeringsersättningar heller. Självförsörjning är en hårfin balansering i en bransch som påverkas så mycket av väder och vind som jordbruket gör.