Mjölnarstart

I vår serie “Djär allt sjölv” (Gör allt själv) har vi nu kommit fram till mjölnarnivån. Vi köpte alltså en Osttiroler minikvarn. Jag tyckte tidigare att det var en leksak men vid närmare inspektion så visade det sej vara en riktig stenkvarn även om den är liten. Och den mal riktigt prima mjöl.

Det börjar vara svårt att hitta en kvarn som fungerar numera. Och så måste man mala en stor mängd varje gång så mjölet hinner bli “duntjitt” (unket, dävet ??).

 

Vi har testat den en månad och maler råg till gröt och vete till bröd. Det är ganska fint att koka gröt av nymalet mjöl. Rågmjölsgröt på alldeles nymalet mjöl med alldeles nykokt lingonmos är en lyx som knappast den finaste restaurang kan erbjuda ..

DSCN4564

Yngsta barnbarnet åt också så nästan skeden åkte med.

DSCN4565

 

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

10 reaktioner till “Mjölnarstart”

  1. Du lär nog slippa sjukstugebesöken även i fortsättningen också då du äter så där hälsosamt. I nymalt mjöl finns alla goda hälsobefrämjande egenskaper kvar. Barnbarnet får den bästa start det kan få här i livet.

  2. Jo, vi tänker mycket på barnbarnen ifråga om maten. Gullet på bilden är matfriskt och äter rågmjölsgröt så det står härliga till men alla barnbarnen är inte så förtjusta i gröten. Nå, jag var inte det heller som liten även om jag nu tycker det är väldigt gott.

    Kvarnen kostade en del men inte blir det många maträkningar för det priset. Sedan är rågen så billig att det är en skam att betala så låga priser … Producentpriset alltså. Då maten kommer ut i affärerna så är priset på en helt annan nivå.

  3. Ja gamla goda seder borde få bli moderna igen! Och nu finns det ju dessutom så många moderna hjälpmedel som underlättar verksamheten! Jag ser med nostalgisk glädje på “Den Danska Bonden” i TV. Mycket att ta efter för våra urbana människor!

  4. tror inte att hälsosam mat har så mycket att göra med friskheten, generna spelar nog en större roll

  5. Det som förvånade mej är hur snabbt man får grötmjölet malet. Man sätter på kastrullen och innan vattnet kokar så har man nymalet mjöl. Det harmar bara att man inte köpte kvarnen långt tidigare.

    Hälsan beror på många faktorer. Det jag är litet fundersam över är inte enskilda sakers “farlighet” utan hur den stora mängden nya kemikalier i maten inverkar på människan. Det finns uselt med undersökningar om hur samverkan mellan dessa (inte så farliga) ämnen inverkar på hälsan.

    Många faktorer kan man inte göra så mycket åt som just generna men vi håller oss åtminstone till gammal beprövad husmanskost. Det är dessutom gott :-).

  6. Vi har en kvarn av samma märke sedan flera år. Tyvärr inte blivtit odlat nån råg de senaste åren. Blev nog verkligt god gröt av nymalen råg. Nu mals det vete nån minut på kvällen, sen mjölet och lite annat in i brödmaskinen och så har vi färskt bröd på eget vete till morgonmålet. En kvarn borde alla bönder ha!

    Skulle också vara fint med en maskin att göra havregryn med. Nån som vet var man kan få tag på en sådan vad den nu heter?

  7. Kanske får också jag lov att skaffa en dylik om det blir skörd av rågen som såddes i höstas?
    Vad gäller havreflingor så är det väl relativt enkel process, havrekärnorna valsas väl bara? Har för mig att de köpta flingorna ångpreparerats för bättre hållbarhet och kortare koktid men valsar man enbart det dagliga behovet borde hållbarheten inte orsaka bekymmer i alla fall. Finns säkert någon här som vet mera.
    Synd att utrustningen kostar en del för råvaran är ju verkligt förmånlig.

  8. Om man söker på tyska Flockenquetscher (flingvals?) så får man en massa träffar. De flesta är handdrivna och det finns också kombinerade kvarnar och Flockenquetscher. De kan beställas över nätet med betalning via Paypal och kostar litet under 400 euro. Enbart handdrivna utan kvarn är förstås billigare. Getreidemühle und Flockenquetscher (kvarn och flingvals) tycks vara mycket populära i Tyskland.

  9. Fast havren behöver väl skalas innan man gör flingor? Minns att vi brukade låta göra flingor på en gammal kvarn förr, men det brukade komma med skal ibland. Inte så roligt i gröten kanske.?

  10. Mjoo, jag vet inte hur de gör. Kanske de tar bort skalen med glest ställd kvarn först eller så siktar de bort skalen senare. I havergryn skall det inte finnas skal.

Kommentarer är stängda.