Det börjar arta sig

Så småningom börjar åkrarna torka också i Kabböle. Jag hade andra ärenden hitåt, men hade hoppats på att jag skulle ha fått vara på åkrarna och jobba också. Vi var igår och kollade hur åkrarna såg ut, men ännu fanns det på nästan alla åkrar stora “sura” fläckar kvar. Vissa ställen stod det till och med vatten på åkern.

Men de senaste dagarna har varit soliga och framför allt regnfria, så åkrarna har torkat med god fart och idag påbörjade vi faktiskt vårbruket. Jag harvade en åker hemma på gården och pappa sår vete och vallfrö där imorgon. Vått är det alltså ännu, men om prognoserna håller i sig ska det nog börja ordna upp sig på åkrarna!

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!

2 reaktioner till “Det börjar arta sig”

  1. Hej Sonja

    Ja solen den gör underverk, från dyblöta åkrar till nu “normala” på några dagar, nederbörden har stannat till all tur. Vi har denna vecka fått det mesta här hos oss i jorden, har lite kvar som bara inte gick o bruka för vätans skull, om det nu kan hållas torrt så hinner väl alla få sått, fast det är sent o ingen vet om det hinner bli färdigt innan vintern tar vid.. Denna vår är så olik de vi är vana vid, det är 1 månad mellan det först sådda o då vi igen kunde fortsätta. Har ni andra märkt hur stararna har ökat, vi har haft massor av dem på åkern vilket för nåt år sedan inte fanns, dessutom av tofsviporna har vi haft många bon o sen dessa dunbollar som springer runt, jag som harvar har ögonen på “skaft” för att inte köra över dom.. då jag upptäckt boet så har jag satt nåt märke så inte såarn kör över det. Dessa dunbollar har så många faror så man undrar att nån ens blir flygfärdig, vi har försökt rädda alla vi sett, men gubben såg då räven kom o nappa en av ungarna, fast föräldrarna “bombarderade” den riktigt ordentligt. Nåt bra kan man ändå få ut av det sena vårbruket, åkrarna har varit riktigt gröna av ogräs som blev åtgärdat med harvningen, för vi har allt plöjt o harvar allt , vi är så “gammal-modiga” , vad som är bättre det vet bara “tipporna” heter det ju. Nu till allihopa trevlig vår o bättre sommar. Borgå -bönderna hälsar alla bond- bloggare.

  2. Jaa-a besvärligt har det nog varit i år, men som du skriver så är det ju positivt att få lite ogräsbekämpning gjort på samma gång som man harvar! Vi plöjer också allt i Kabböle och där grönskar nog plogtiltorna så fint av allt ogräs också 😀

    Jag lade faktiskt inte märke till några andra fåglar än måsar, men ska ta o höra med pappa om han har sett nån ökning av starar o tofsvipor. På Heisala har vi nog haft de senaste åren ett eller två par starar som häckar i holkarna på gårdsplan.

Kommentarer är stängda.