Ja, ibland bara måste man stanna upp en stund och göra som lammen, njuta…
Författare: Charlotta
Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick. Visa alla inlägg av Charlotta
Dom har det mysigt i solskenet 🙂
Stanna upp en stund hamnade jag att göra. I går opererade ögonkirurgen bort gråstarr åt mig. Matchen Finland-Kanada var otroligt frustrerande med plastkåpor på ögonen. man såg spelet men inte pucken annat än i reprisen. På morgonen öppnades en helt ny värld, bla vem är den gamla gubben i spegeln! Från att vant sig med att se världen som genom en halvsmutsig plastpåse till syn som en jaktfalk över en natt är rätt så överrumplande. Tror dessutom inte att dessa starroperationer är helt könsneutrala för Husmoderns hårfärg och ögon fick en helt annan positiv lyster!
Jag har det framför mej men ögonläkaren sa att jag ser för bra ännu. Dessutom har jag svår sjukhus- och läkarskräck så det blir uppskjutet så länge det går.
Jag hade också svårt med tanken att någon börjar påta en i ögonen. Själva ingreppet tog ca 10 min/öga och kändes inte ett endaste dugg. Däremot en ljuskavalkad i regnbågens alla färger som var ganska intressant. Mest tid tog förberedelserna med olika dropp och spritmissbruk när huden kring ögonen tvättades i 80% sprit. Föredrar den invärtes ngt utspädd! Efteråt har det heller inte kännts av alls. Hela proceduren inklusive kaffe med god semla efteråt tog 1½ timme. Absolut inget att skjuta upp eller gruva sig för. Världen förändras nog så pass att det minsann är värt att göra.