Säg den fårhusglädje som varar

Lamm lamm lamm… och mera lamm. De blir en såndär fårhusglädje när allt går bra, och man möts av små määä – ljud när man stiger in i fårhuset.

Men, säg den fårhusglädje som varar…

Det finns lika många historier om lammningar som vad de finns lammningar. De första lammen som kommer gläds man alltid lite extra åt, de är ju då som cirkusen drar igång, och de lammen var pigga, duktiga och sökte sej mjölk. Tackan tog bra hand om dem och inga problem där. Van och lite äldre tacka. Frid och fröjd. Va skönt med en bra start på de hela tänkte jag. Följande dag va dom inte lika pigga, men ändå på g. Dom bökade åt sej mjölk, men efter att ha kikat på dem en stund konstaterade jag att båda lammen for till samma spene, och grälade om den, den bruna va tuffare än den svarta. Den svarta for till andra spenen, sög nån gång, men gav sej igen in i kampen om den brunas spene. Så jag kröp mej dit med lammen, tackan sto snällt stilla, och det gick jättelätt att konstatera att jah-haa. Sådärjaa. Det finns/kommer bara mjölk i ena spenen, ena juverhalvan. Tack för den du sa jag. Gick och blandade mjölkpulver mjölk, sökte upp nappflaskor och så va även första mjölkpulversäcken korkad. Janå. Må så va, de är nog bara att börja när de behövs. Nu har det ju gått några veckor sen lammen föddes, och nu finns det några till som dricker flaska. Så det går några liter morgon och kväll och det vispas mjölk bara värre. Dom slurkar in en hel del när dom blir lite större, och är dom 100% flaskisar går det naturligtvis ännu mer. Jag har några som är hel-flaskisar. Senast i raden, en tacka som lammade första gången. Fick två lamm, men så ska hon icke(!!) ha det ena. Det bara smällde i väggarna när det lammet försökte komma nära, så, det blev att laga lammkammare åt den, med flaska hela tiden. Den får ändå vara med mamman och sitt syskon så den inte är ensam. När lammet som tackan tar, stiger upp för att gå och dia, så går lammet som tackan inte ska ha, och dricker ur sin flaska. Sen sover dom tillsammans under värmelampan. Nu när dom blivit lite stadigare på benen så busar och leker dom tillsammans, men bara i lammkammaren dit inte tackan kan komma, för därifrån vågar inte flaskislammet sej. Den vet att då smäller det. Dom kan vara så fruktansvärt elaka och grymma med sina lamm, men de är väl nånting som gått lite, lite snett i något skede, och så är de färdigt och finito med det.

Överlag så tycker jag det kommer lite lamm i år. Endel år får var och varannan tacka 3-4 lamm, fast man inte gjort nånting, extra utfodrat eller nåt, och andra år kommer det måttligt med lamm. Jag föredrar måttligt. För tillfället har jag två som fått fyrlingar, visst kan de komma fyrlingar ännu, men hittills är de mindre än vad de brukar kunna vara.

2 x 4 lamm tillsammans under värmelampan.

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

2 reaktioner till “Säg den fårhusglädje som varar”

  1. Hej. Jag hade inte så många tackor när det begav sig men känner igen bekymren och förstår att det är lite bökigt med krångliga tackor. Tillika så minns jag hur söööta lammen kan va och då var det lätt att glömma diverse vedermödor. 🙂
    God fortsättning på lammningen!

  2. Det går inte alltid som på räls när man har med djur att göra. Man kan säga att dom har ett höv för sig själv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.