Denna ovanliga vår

Efter ett par bråda veckor sitter jag här och funderar på den här våren. Vårsådden är nästan klar men de sista fyra hektaren får vänta på grund av lös halm på mulljord – tallrikarna tvinnar inte utan samlar bara halmen framför sej.

Det var en professor på Biologen i Helsingfors som varje höst inledde föreläsningarna med ”Detta ovanliga år …”. Studenterna som hade hört om detta satt förstås och väntade muntert på att han skulle upprepa sej. Men visst hade han rätt: Varje år är ovanligt. Ibland mera ovanliga än vanligt …

Det var en snöfattig och varm vinter och åkrarna var alldeles torra i april. Vi hade som vanligt bokat färjan till Stockholm den 22 april för att sätta huset i Medåker i sommarskick men den bokningen måste jag flytta framåt en månad. Vårbruksmaskinerna sattes hastigt i skick och jag tänkte börja så. Bara en gång tidigare hade vi börjat i april.

Men så kom det 30 mm regn och vintern kom tillbaka. Vinterkläderna fick man ta fram på nytt och blåsten var förfärlig. Det kom sol nån dag men regn på nytt. De senaste veckorna fick vi nästan 50 mm regn allt som allt. Det underligaste var att åkrarna inte alls blev mjuka. Det var så torrt undertill att det som inte rann bort sögs in. Jag sprutade mot baldersbrå för de övervintrade plantorna ger fruktansvärda buskar och då märkte jag att det nog gick att så.

11 april kom vintern tillbaka – och det var inte sista gången

Regnet gjorde inte så mycket annat än att vissa svackor blev besvärliga men det är de nästan varje år. Det gick i alla fall att så överallt. Utom på mulljordarna där den torra halmen sköts framför såmaskinen. Då den är våt så skär tallriksbillarna genom den. Annars hade jag haft allt klart före det senaste 13 mm regnet. Nu måste jag plocka fram hacken och köra över halmen på mulljordarna.

Efter fjolårets ruskiga torka då utsädet delvis grodde först i slutet på juni så funderade man ju på om det blir lika illa i år. Men nu har det minsann kommit sprickanveetå så utsädet borde nog gro i år. Fast nu är man fundersam om jorden blev för hårt tillpackad. Man vet aldrig vad man borde göra förrän efteråt (efterklokhetens dåraktiga visdom).

Den 19 april kom det 30 mm regn och det sköt upp vårsådden till Valborg men den 1 maj var det full fart. Huvudsaken var att jag lyckades så skogsåkrarna som har svårt att torka upp. Vissa år har man inte vågat sej ut på dessa åkrar förrän i slutet på maj men nu var det egentligen inga problem även om en del svackor var litet blöta på ytan.

Den 19 april kom det 30 mm regn och det blev ingen supertidig sådd

Det var nu första gången som det nya tröskhusgolvet var med om vårsådd. Jag kör med såmaskinen genom tröskhuset och fyller på gödsel och utsäde. Den släta golvytan blev litet mindre och det är inte många centimeter på någondera sidan – men det gick.

Litet luft finns det ännu mellan vägg och hjul
Men här är det inte ens en millimeter utrymme
Litet lera på hjulen men inte mycket mer än vanligt

Då hälften var sått så kom det litet regn och det blev uppehåll. Det är inte alls bra för gödseln drar åt sej fukt ur luften och blir en eländig sörja. Om man då har 1000 kilo i lådan så är det inte alls roligt. Det gick i alla fall att fortsätta efter två mellandagar. Sedan kom jag ut på mulljorden och då började det krångla. Trots regnet så torkade halmen upp fort och den började samlas framför tallriksbillarna. På lerjord så tvinnar tallrikarna och skär lätt av halmrester men på mulljord är det värre. Vi putsade billarna och såg till att tallrikarna tvinnade lätt men det gick inte.

Måsarna upptäcker fort att det är sådd på gång

Egentligen gick det ganska bra att köra de första sex varven eftersom det finns mera lera där. Våra åkrar är som grytor med mest mull i en grop i mitten. Om ni ser riktigt noggrant på bilden ovan så ser man att det börjar samlas halm i mitten på såmaskinen. Dubbelhjulen trycker ned halmen men i mitten saknas det hjul som skulle pressa ned halmen.

Det kom massor med fåglar vid sådden och en nykomling var en stor flock brushanar som jag inte sett förut. I år finns det också mycket tofsvipor.

Vädret har varit hyfsat bra. Mest har det varit halvmulet och det gillar jag för om solen gassar så blir man svettig i hytten och då man går ut i den kalla nordan så blir det nästan garanterat sjuk hals och förkylning. Det skulle komma 5 mm regn i morgon men nu är prognosen ändrat så jag har nästan en vecka tid på mej att så de sista hektaren. Det ska väl räcka.

Blåsipporna kom redan i mitten på april då det var litet varmare men sedan kom vintern tilbaka

Första maj-firandet blev en dag i traktorhytten men det passar ju bra för Arbetets dag. En kall och blåsig vår har det varit och det fortsätter på samma sätt. Men jag klagar inte för förra sommaren fick jag nog av hetta och torka så för mej får det gärna vara kallt och regnigt.

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *