Hos lammen

Såhär ser det ut i ena änden av fårhuset. Lammen har en egen kätte. Där är det fri tillgång på mjölk ur flaska. De som är vana att man ger dem flaska från små, trillingar och såna som tackorna inte riktigt tar hand om, lär sej snabbt att gå och äta själva. Man ska dock se till att där alltid finns mjölk. Om det tar slut i flaskorna och lammen sen får mjölk, slukar dom kall mjölk som om det vore sista måltiden i deras liv. När flaskorna inte längre räcker till, tar jag till ämbar/tutthink, eller minskar grupperna. Det som också är viktigt att det finns i en lammkätte med “kallbar” är värmelampa. När lammen får kall mjölk, och får sköta det själva, alltså dricka lite och ofta, så fungerar det bra, men värme vill de ha. Vem som helst blir lite frusen av att dricka kallt, så även lammen. De flesta får ändå mat av tackan, men när det finns tre lamm som ska ha mat ur två spenar, så blir ofta en lite på efterkälken, men lammbaren jämnar ut skillnaden mellan lammen.

Filmen är rätt mörk, men lite ser man i alla fall hur det är att vara lamm hemma hos mej 🙂

Man kan också se min senaste skapelse hängandes på väggen i lammkätten. Det är en lamm-matar-automat. Lammen tycker lika mycket om havre som sina mödrar, så det brukar börja gå åt en hel del framåt vårkanten. Jag brukar ställa in ett ämbar med havre i lammkätten, men när där är flere lamm som äter brukar inte ett 10l Ämbar räcka så långt. Dessutom roskar dom ner i det, stjälper omkull det, om det bara är möjligt… ja, dom såsar och råddar i det värre än småbarn. Så jag tänkte att jag skulle försöka spika ihop en lite större automat åt dem. Om den riktigt fungerar vet jag inte ännu, men det visar sej. Designen och funktionen är utformad mellan mina öron, och jag kan bara konstatera att snickare varken är eller blir jag, så det är inte det mest hypade man kan tänka sej. Tänkte att jag kanske skulle göra nån, eller några till, men, med facit i hand tror jag det får bli “the one and only”, OM det inte visar sej fungera helt fantastiskt fint… Nåja, det återstår att se… Där hänger den i alla fall, med ett halvt ämbar havre i, och den har inte kommit ner än 🙂

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick. Visa alla inlägg av Charlotta