Förhärdat härdat.

Grönsakssäsongen står för dörren men ännu hinner jag med ett skogsrelaterat inlägg 🙂 Precis som Nisse så har jag också röjt undan en del vindfällen och det vill bli en hel del filande då sand och grus har “smutsat” ner virket så kedjan blir ovass.

Tänkte att en härdad kedja kanske skulle vara ett alternativ så jag prövade en men jag är nog inte riktigt nöjd. Dels är den ~3 gånger dyrare och så går den inte att vässa annat än med specialvässare (som jag inte har). Dessutom tyckte jag att den inte var speciellt vass som ny heller, det gick an de dagar då det var varmt men nu hade vi några morgnar då det varit kallt, så pass kallt att stammarna frusit, och då bet den väldigt dåligt. Och sågkedjorna skall vara vassa annars blir det bara ett ödslande med tid och bränsle. Så det är väl att fortsätta med filandet………..

Härdad kedja till vänster.
Härdad kedja till vänster.

 

De kalla nätterna har medfört att skogsvägarna frusit till och öppnats för trafik igen så idag har jag fått en dikeslinje i Malax fixad, blir det inte regn imorgon tror jag att jag åker dit igen och gallrar lite.

Soligt och fint väder men lite för varmt det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.
Soligt och fint väder men lite för varmt, det blev att dricka en hel del för att hålla vätskebalansen i skick.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

7 reaktioner till “Förhärdat härdat.”

  1. “-Det första man ska göra när man köpt en ny ked är att fila upp den ordentligt”, har jag fått höra många gånger, så vad skulle en härdad ked vara bättre fabriksvässt än en vanlig… Det måste bita ordentligt, annars är det verkligen ingen höjdare. Jag lessnar ganska fort om det “kråtar sej” när jag ska såga, och då brukar jag själv ge “första hjälpen” åt keden med fil den dagen, men till följande dag brukar jag fråga pappa om han kan vässa upp keden åt mej, eller så far jag på kedvässar-maskin. Eftersom jag är en kratta på att vässa kedar så fick jag kedvässare till julklapp för några år sedan. En liten varelse som är lite mjuk, och håller inte exakthet, så ser man inte efter noga kan det hastigt fara en millimeter i onödan, men vasst, det blir det! 🙂

  2. “Fila upp den ordentligt” är väl kanske lite att ta i, Charlotta 🙂 Men visst brukar även en ny ked behöva ett par drag med filen för att få rätta skärpan. Det varierar lite från märke till märke.
    Och visst erbjöd sig försäljaren att vässa den härdade kedjan för 10€ då jag menade att jag inte har utrustning för vässandet, men tänkte ändå att jag kanske kan köra några tankar innan det skulle behövas. Nu blir det nog ändå att försöka med lite vässning innan jag helt dömer ut experimentet.
    Tidigare använde också jag hjälpmedel för filandet men numera vässer jag nog mest på “fri hand”. Blir det alltför mycket stensågning sätter jag kedjan åt sidan tills jag får tag i kedvässarmaskin.

  3. He e bra Christer! Husqvarna e nog bra, men he är int na Stihl över dem! Finns till salu en jädra bra
    filmall me Stihl märke på, men passar säkert åt andra sågar också. Mallen vässer både själva bettet och på samma gång ryttarrna. Du har alltid kedjan som ny. Kostar ca 25€ om jag icke missminner mig. Innehåller mallen + 4 filor. Har själv en Sthil 020 som jag försökt pina livet ur sedan 1998 men inte lyckats ännu. Världens minsta proffssåg med belägg!!

    H. Micke

  4. Börjar nästan lukta reklaminslag det här Micke 🙂 Köpte min första Stihl i fjol, skrev visst nåt om det då. Den har fungerat bra och problemfritt så när som på att kastskyddet splittrades av en ur en tall fallande grov torrkvist. Det är nog bra med hjälm i skogen konstaterar man sådana gånger.

  5. Visserligen var ja å såld motorsågar strax efter Kristi födelse 1979 på K-Lantbruk och fick pris som bästa försäljare i Finland åv Sach-Dolmar sågar. Några Homelite hinda ja sälg å, men som sagt så finns e bara
    ein som e är na Stihl över!

  6. Jag kör mest med Jonsered och Oregon ked. Inte har jag märkt att de behöver filas som nya. Men kör man i sten så är det svårt att få fason på keden utan slipmaskin. Speciellt om det tagit bara på ena sidan. Då gör sågen sn väng in i stammen och ut igen på samma sida :-).

  7. Det har blivit testat flera märken i olika kvalitets- och prisklasser här men de flesta har nog fordrat ett eller ett par drag med filen för att bli användbara. Prövade ett par kedjor av hårdare material för något år sen, dom höll skärpan bra men var hårda att fila och dom brast ganska snabbt (sprack upp kring nitarna) då segheten i materialet saknades. Man får vara glad att dom inte kom flygande runt öronen. I Stihls härdade kedja tror jag att det endast är skärtänderna som är härdade.

Kommentarer är stängda.