24 mars, 2014 av Nisse

Råd om skogsvård

Ingen blir väl förvånad över att det handlar om skog – igen. Skogen är just nu överst på listan och det osäkra vädret gör att man inte riktigt orkar intressera sej för något annat. Jag var i alla fall en kväll på NSP (Nylands producentförbund) möte – där det handlade om skogsvård.

Det som blev fullständigt klart för mej den kvällen var att skogsvårdsråden numera riktar sej till sådana som inte själva hugger i sin skog. Som gammal forskare så är man van att först och främst titta på vilka utgångspunkterna och antagandena är förrän man ens börjar se på innehållet. Och dagens skogsvård utgår ifrån att man köper tjänster. Nån annan skall röja i skogen, nån annan skall gallra och nån annan skall syssla med plockhuggning.

Även om den nya skogslagen tillåter en mycket mer flexibel skogsvård så blir det inte mycket bättre om man skall ha stora maskiner och andra att sköta om skogen. Tvärtom har nu alla skogstekniker fått lära sej att till plockhuggning skall man ha de allra största maskinerna ! Tanken är att det behövs längre räckvidd då man skall plocka ett träd härifrån och ett därifrån.

Vi har aldrig börjat med kalhuggning i vår skog den gamla lagen till trots. Men så mycket har jag sett av avverkning med stora maskiner att det inte blir till nånting om man försöker lämna kvar nånting. De förstör ganska grundligt all skog där de härjar. Men för luckhuggning fungerar de förstås.

Jag är skeptisk till de råd man får – åtminstone om man hugger själv. Min erfarenhet är att det går snabbt att för hand (med motorsåg) fälla stora träd och om man riktar dem litet så klarar sej ungskogen riktigt bra. Däremot är gallring för hand mycket arbetsamt och därför har jag en liten traktorprocessor för det.

I Sverige har man på sina håll funderat en hel del på kontinuerligt skogsbruk. Naturligtvis slåss man också där om hur det skall gå till och om det lönar sej. Det finns till och med doktorsavhandlingar som visar att i vissa sammanhang så lönar det sej inte ens att gallra över huvud taget.

Men som vanligt så bör man titta på de antaganden som ligger som grund. Priset på energived är högre i Sverige och kan konkurrera med massavedspriset varvid det förstås lönar sej att inte sälja massaved alls. Tillväxten i kubik är större i ogallrad skog och om allt går till flis så är det inte stor idé att titta på kvaliteten. Dessutom läste jag om en undersökning som pekade på att de dominanta träden i alla fall blir fina stockträd i en ogallrad skog.

Så den som hugger själv i egen skog bör använda huvudet till annat än att ha hjälmen på. Det finns en massa olika saker som bör beaktas. Det värsta är ju att ingen vet hur prisbilden ser ut om 50 år då ungskogen växt upp. Därför är det litet som att kasta krona och klava då man besluter hur skogen skall skötas.

En möjlighet är att följa de gamla traditionerna och försiktigt ta med nya idéer. Man ser ganska bra om kronorna börja skjuta upp för mycket i en skog och då kan det vara bra att glesa ut den – försiktigt. En del mångfald kan vara bra att hålla kvar så det finns olika trädslag om 50 år. Björk tar åtminstone jag bort då den börjar piska på granarna. Och så vidare. Att använda sunt förnuft är väl det bästa rådet man kan få.

Visst är det bra att höra ordentligt på alla råd som delas ut och följa med all forskning. Men så bör man absolut göra en utvärdering av hur lämpliga råden är just för den egna skogen. Passar antagandena alls in på just den skogsbiten ? Det finns inga absoluta råd som fungerar överallt – det finns bara råd som passar ifall vissa antaganden gäller.  En del råd kan vara bra att beakta men vissa kan man helt strunta i.

Jag fick höra att kontinuerligt skogsbruk inte bara är att hugga och få pengar utan att behöva sätta pengar på plantering och annat. Men det är just vad det är ifall man gör det själv. Man behöver inte betala andra för all möjlig skogsskötsel men man bör sätta tid på att fundera ordentligt på hur man sköter sin skog. Det passar utmärkt för den som är intresserad av skogen men inte för den som inte vill syssla i skogen. Den senare gruppen bör följa rekommendationerna om skogsvård.

 

Etiketter:

9 svar till “Råd om skogsvård“

  1. Kurt skriver:

    Man har ju under de senaste 15 åren tagit fram ett oändligt antal extremt små gallringsmaskiner, men i praktiken används de ju inte, uppenbarligen är det inte ett alternativ om man inte kan få dit en bekväm stor hytt.

  2. Nisse skriver:

    Jo, man har inte sett så mycket av de små efter första introduktionen. Men de är inte gjorda för plockhuggning av stora träd utan för gallring av småskog. Och enligt min mening är det just i gallringarna som det är nytta av en processor. Men priset borde vara ganska lågt också för att få lönsamhet. En liten processor är väl inte så mycket billigare än en större ?

  3. Micke skriver:

    Hej Nisse! Skulle vara rätt intressant att veta hur mycket maskintillverkarna betalt för rekommendationen
    om ”de allra största skördarna” för plockhuggning. En vanlig jordbrukstraktor med tillräcklig räckvidd (10m) i kranen och ett fällhuvud som klarar ca 50 cm kombinerat med motsvarande lätta drivningskombination, läs en vanlig traktor med skogsvagn och kran som når ca 6m och Du har en
    kombination som klarar allt. Från första gallring till plockhuggning och slutavverkning. I första gallringen
    klarar det sig med 2,5m+ stickvägar om man ens behöver göra dem. Går att nyttja naturliga öppningar
    och sedan när det blir dags för gallring nummer 2, har man stockträd där stickvägarna ska göras och har
    ett virkesutbyte som är ca 20 % större. På tal om plockhuggning, vad ska plockas? Har för mig att om man vill producera kvalitetsvirke (som förståss ingen betalar för idag vad det är värt, riktigt snickarvirke)
    så är det nog lite som att odla morötter, man gallrar, och för att få en förnyelse på skogsskiftet. Vid slutavverkningen så lämnar man kvar de allra rakaste och största stammarna som fröträn. Underligt
    nog så finns det gener även i tallar och granar! Att då ”plockhugga” bort det bästa genmaterialet ur skogen som har ett omlopp på minst en mansålder är ju helt förkastligt. De skriftlärda farisér som
    kommit på detta skulle utanvidare avstängas från tjänst och ha yrkesförbud för evig tid, helt förkastligt! Dessutom så åsamkar ju de ”största och vackraste maskinerna” speciellt i granbestånd oreparerbara rotskador när det med våld ska köras med vinterbält året igenom trots att gummihjulet är uppfunnet! Notera bara spåren efter en överfart på en asfaltbelagd väg, vad sedan i skogen! Till saken
    hör ju att jag är ju ingen stor skogsägare (34 ha) men har trots den lilla torvan olika marker från
    sandmark till ren mossmark och bestånd av olika åldrar. Bäst har jordbrukstraktorlinjen fungerat med
    minimalt med ”stickare” i första gallring och naturlig förnyelse med fröträd. Kalhygge + markberedning + plantering/sådd = 15 års straffarbete med röjsåg åtmistone här. Du funderar också på vad som
    händer om 50 år. Varken Du eller jag behöver fundera dessto mera på det, för då lär vi sitta på varsin
    molntapp. Men en sak är säker, plockhugger man bort genetiken ur skogen och lämnar kvar bara”underväxinga” pga av kortsiktig vinning så har nog de som kommer efter oss om 50 år lite att hämta!

    H.Micke

  4. Nisse skriver:

    Ja, det är ju den nya skogsvården. Vi har inte direkt sysslat med ”!plockhuggning” men brukar nog glesa ut stockskogen ordentligt då det är dags för förnyelse. Det är ganska känsligt för man måste ta bort så mycket att det kommer ungskog (frön från de fina träd man lämnar kvar) men inte så mycket att det kommer in gräs. Gräs är rena katstreofen på våra bördiga granmarker. Det blir nästan två meter högt och kväver allting – utom björk som så småningom tar över.

    Då det kommer ungskog under den glesa skogen så tar vi bort de sista stora träden men då är de ju redan sådda från de fina exemplar vi lämnat kvar. Alltså med fina gener.

    Jag har också en jordbrukstraktorlinje men med en liten traktorprocessor bakpå. Träden fälls för hand och så kör jag dem genom processorn (upp till omkring 30 cm). De största träden måste man såga av en eller ett par stockar först men det går snabbt.

    Jo, de stora maskinerna släpper jag bara in på ställen där allt skall bort (stockskog utan småskog) för de kör nog sönder allting. Jag tog upp ett par rutor för omkring 20 år sedan men fick gräs på dem så återväxten kom igång ganska dåligt och sent. Så jag tror inte jag fortsätter med rutorna utan glesar i framtiden ut försiktigt.

  5. Christer skriver:

    Har kört utan snökedjor på traktorn denna vinter just för att skona rotsystemet då det inte funnits snö som skyddat.

    På tal om gener så är det nog inget vidare frömaterial som använts i skogsplantskolorna under -60 och -70-talet, riktiga kvistvargar hela bunten 🙁 I de senare planteringarna ser man tydligt att det använts bättre frömaterial. Vad gäller självsådd från fina fröträd i skogen så åtminstone borde avkommorna vara väl anpassade till de lokala förhållandena i alla fall.

  6. Nisse skriver:

    Där vi hugger just i Tallmosan är det så fina granar att man inte skulle vilja sälja stockarna alls. Raka, snygga och kvistfria. Men jag kan inte såga allt till eget virke för då skulle jag bli tvungen att bygga tio nya hus …

    Kedjor är ett måste i den stenbacke vi kör – annars skär stenskärvorna sönder däcken på nolltid. Det var minus tre i natt så det går bra med kedjor. Fast på eftermiddagen får jag syssla med annat då ytan smälter.

  7. oteknisk skriver:

    Jordbrukstraktor + 10m kran + fällhuvud 50cm = dyrt, vingligt, ineffektivt, ergonomi osv. låter som en omöjlig ekvation.
    Att köra första gallring med ”riktig” maskin kräver ca. 4m körspår med 20m mellanrum vilket leder till ett glest bestånd
    mindre maskinerna har kort räckvidd och kräver därmed extra körningar mellan körspåren vilket leder till mindre m3/h = mindre €/h för maskinentreprenören vilket gör att de inte är särskilt populära bland entreprenörerna. Fällkapasitet på ca 35cm gör även att de endast lämpar sig för förstagallringen och ingenting annat.

  8. Nisse skriver:

    Visst, man kan inte få allting billigt. Så jag har gått in för ”billigt”. Gamla traktorer (30 år) med skrattretande ”ergonomi” – och då har jag sat in egen ”svängstol”. Problemet är att de stora skogsstövlarna fastnar i de trånga hytterna och man får leka ormmänniska. Fällhuvudet är jag själv med en motorsåg.

    Det positiva är att det är bra för lilla kulmagen. Gymfaktorn är hög då man får hoppa ner från traktorn hela tiden och ibland måste använda spakar och propsar för att lyfta stockändan över stenar så den lilla vinschen orkar dra in dem.

    Och det är bra för skogen. Med svängbar vagn blir ”vägarna” inte mycket bredare än 2 meter så de märks inte alls i skogen. Räckvidden på lastarn är kort så jag använder vinsch för att dra in från upp till 30 meter åt båda sidor. Men det tar tid. En liten processor bak på traktorn gör ett bra arbete i gallring – mest med små granar som mankör igenom väldigt mycket snabbare än kvistning för hand. De stora stockträden går snabbt att kvista och kapa för hand.

    Det är klart att det inte fungerar för någon entreprenör utan det är utrustning enbart för det egna skogsbruket. Då slipper jag i alla fall alla utgifter och arbetestid för plantering och annat så jag räknar med att det lönar sej i längden. Och jag anser att man bör se på helheten på minst 50 års sikt.

    Att använda stora maskiner i skogen blir dyrt och så försvinner pengarna åt alla håll. För den enskilde skogsägaren är det mycket lönsamt att själv göra skogsarbetet – om man har tid.

  9. Micke skriver:

    Bara som en kommentar till oteknisk. Det finns Valmet+Kronos+Keto fällhuvud på beg marknaden. Ergonomiskt och stabilt med 10 m:s räckvidd= 2,5m stickare och även om det gäller, slutavverkning.
    Drivning med vanlig jordbrukstraktor och du ser inget annat i skogen än att lingonriset har blivit lite
    böjt. Jfr dom riktigt stora maskinerna som lämnar ½meter djupa spår och granrötterna är sönderskavda.