Färgen Svart.

Ja, vad är svart. När jag googlade vad färgen svart förknippas med hittade jag ord som otur, död, deprimerad, ond, grym, isolerad, ensam, sorglig, tragisk, makt, prestige, hemlig, allvarlig, anonymitet, djup … osv

Någonting att förknippa med grönsaker?

Nja, inte vet jag om det skall anses stiligt, enhetligt eller vad som helst, men inte får man större lust att shoppa grönsaker när grönsakerna ska förpackas i lådor som förknippas med depression, makt och död.

Varför kan jag fråga mej. Åter och åter. Som om vi i detta land inte redan är dåliga på att använda oss av grönsaker. Som vanligt gäller det ju inte dej och mej, ( vi äter ju grönsaker hur mycket som helst 😉 ) men alla andra. Skräpmaten säljer som aldrig förr och folk köper sej en E-ämnes iproppad, svindyr ”proteinbar” istället för t.ex. frukt till mellanmål. Jag tror kanske att köplusten inte får sej nån större kick av att grönsaker nu skall förpackas i dessa dystra lådor.

Som exempel har jag här tagit en bild på en av mattes kinakålslådor. Svart som synden själv är den. Om man vill ge en positiv bild av grönsaker, ska man väl inte paketera dem i lådor som får mungiporna att dala?!

svarta lådan

Eftersom föreskrifterna om lådans färg kommit från högre makter än någon med sunt bondförnuft kan påverka, och inte är någon grossists påhitt, så har jag ritat lite fyrkanter på bilden för att inte hänga ut någon som syndabock till detta påhitt.

 

Höger+vänster =rakt

Yeps, åtminstone lite ditåt.

Styrvajern for kaputt på pråmen.

Pappa ringde. -Nu behöver jag assistans! Styrvajern brast.

-Va ska jag ta för båt? Frågade jag..

-Ta uttern bara.

Slut på diskussionen.

Ja, de va bara att kasta de jag hade i händerna och fara till stranden. Sjön låg som en spegel och tur var det. Pråmen låg och guppade så vackert mitt på anisorfjärden. Den rak ingenstans. Precis vindstilla var det. Vi surrade fast uttern på sidan av pråmen och så bar det iväg hemåt. Jag styrde till höger och pråmen var ”låst” att styra till vänster. Lite sicksack for det, men visst kom ballasten sakta hem.

Bal last på pråmen
Bal last på pråmen

En last med balar kvar. Pråmen halvkaputt. Pappa lagade en styrgrej som han bultade fast, så det gick lite att styra om man gjorde en dykning ner i maskinkojan, men det var trögt, så när sista ballasten skulle hem surrade vi fast Liselott på sidan och ”hjälpstyrde” med den. Med hem på denna sista tur, kom också Valle som varit stationerad på Anisor en längre tid. Så nu kan man snart andas ut. Traktorerna och balarna på hemlandet, det är bara några båtar i sjön kvar, och så ska ännu ena bilsläpvagnen till Kirjais och pappas skogslastartraktorn därifrån hit, pråmen ska naturligtvis också upp osv osv, men … sen får nästan vintern komma. Det var första röjknoppningen för nån dag sen, och sjövattnet var ännu idag 6-7 grader varmt här, så… vi gissar is till slutet av januari.  🙂

Åka båt i vackert väder

De va en vacker dag i förrgår. Sjön låg som en spegel, och när solen hade gått ner beslöt jag mej för att fara en sväng ut me båten innan mörkret lade sej. Temperaturen låg kring noll, så värme var det inte, men med mycket kläder på, så de gick hur bra som helst. Det kan hända det var den sista dagen för att ”nöjjesåka” så jag kunde inte låta bli. Som vanligt när man filmar med en liten stackars telefon, i klumpiga handskar blir det allt annat än stadigt, men kanske ni får en hint om hur vackert det kan vara. Förra filmen jag lade hit var raka motsatsen. Då var det storm och gorm, och man hölls knappt på fötter i blåsten. Tänk så olika det kan va…

(Pssst… dra ner ljudet innan du trycker på play, de sprakar och dånar rejält i vinden 🙂 )

Här utlovades det stormen igen, men den har jag nästan inget märkt av, ja, förutom att vattnet kom upp med en väldig fart igår kväll, och vi här på holmen fick ta ett lite längre kvällspass i stränderna. Kolla båtar, göra extra förtöjningar och ställa en traktor på ramparna till pråmen så den står stilla.

Nu öser det ner nån form av blöt, plaskig snö. Blir det kallare, som ”förståsejpåarena” utlovat, kommer det att bli en ”lagom härlig” snöyra… Hoppas det inte kommer hela natten, jag ska på marknad imorgon och önskar inte snöstorm då. Lite snö är ok, i måttliga mängder, inte för så mycket annat, men för stämningens skull. 🙂

Önskar er alla en mycket trevlig självständighetsdag. 🙂

Full spinn…

i huvudet, fast det blivit höst. 🙂 Här följer ett utdrag ur min tankegång en helt vanlig förmiddag i slutet av november

Jaha, hur va de nu igen, vi körde då, så va det slakt den dagen och så for det följande dag till rökeri, då borde det vara färdigt… vänt nu, mailade jag skärandet? Och anmälde jag mej till marknaden? Jo, det gjorde jag väl? Eller? Nää, det gjorde jag nog inte, det var till den andra marknaden jag anmälde mej. Rackarns, telefonnummer…. Men vänta nu, hur va de, det borde vara färdigt på onsdag, kanske, måste nog ringa, sen är det ju körning igen på… vänta nu, vilken dag är det nu igen… Hur va de med klisterlapparna egentligen, dom ha nog fastnat i nåt jäkla datorsystem nånstans… Dom lär jag väl få till julaftonen, så jag inte behöver dom förrän om ett år. Suck. Nåja, det får väl gå det med, borde ha börjat redan i somras, men det fanns lite annat att fundera på då. ..  Jamen tältet då, kom räkningen? Jo, där är den ju, lika bra att betala den på en gång. Kontot är snart tömt, men de ska väl räcka till de nya framdäcken och tältet … jodå, det gjorde det, 3000euro – poff, så var det borta. Håhhå… Nå, de ska väl vara en stund, både tältet och däcken. Undras om jag är kapabel att få upp tältet ensam… Kan bli svårt det. Måste fara och pröva sätta upp det någon dag. Men, om dom kör upp skinnen till Lavia nu snart, så borde dom ju komma på vårkanten, kanske får jag hem dem medan det ännu är is? Det sku ju va bra. Blir många fina fällar där, bara dom blir bra, undras om dom som jag klippte blir bra? Nåja, hur va de nu, anmäld hit och dit, bara att börja planera borden. Visst va det väl så att det fanns ett bord till i lastbilsskjulet, eller var va de jag såg det? Sku kunna ta iland där och kolla imorgon när vi far förbi. Dukarna va väl i skrubben. Måste hämta mer ved, elda elda elda… Köpte jag färg till systers skrivare förresten, joo, nog gjorde jag väl det? Joho, där är dom, då kan jag fara och ta ut lite bilder. Vilka bilder ska jag ta… hmm… Jamen, dom där öronlapparna förresten, gamla systemet, ska de då va giltigt nu att sätta ersättande nya lappar, men bara en så som gamla systemet, eller måst jag få åt mej nysystemslappar fast dom haft gamla? Äsch, måst ringa och fråga. Får jag int åt mej lappar, om inte dom jag redan beställt en gång duger, måst jag också ringa slakteriet och säga att de kommer två färre… Hade hon där tredje skruttan fått ny lapp, hon hadd ju bara en nu hon. Nya systemet, en lapp fattas, var va de man hittade den blanketten nu då, men jag måst dubbelkolla nummern. Kanske jag får frågar om hjälp med tältet av nån på marknaden sen… Vem månne ska dit? Hmm, nå, de reder sej. Växel måste jag ordna också. Har månne stormlyktorna rostat sönder förresten… måste kolla det, ifall jag behöver köpa nya. De får i så fall bli en Åboresa första veckan i december, före de hinner jag inte. Måst kolla däckdimensionen på mönkkiän också, så jag får åt mej snökedar om jag far in åt stan. Hoppas dom ha laga låssystemet bättre än dom jag köpte åt pappa. Och vem va de som ville ha grytkött? Det skrev jag ju nog upp en gång, men var… Fast hade jag inte upp dedär bordet till hallen? Vi hade ju skruvar och grejjer på det där en gång? Vad får man rum med på tre meter? Måste nog ta släpvagnen. Nä, nu är det nog telefontid, pappa sku hämta hem ensilagebalar och då ska de va färdigt ringt. Vart sku jag ringa egentligen? Oj va de ska bli roligt igen en gång med marknader. Kalla fötter, bränna tungan på skållhett te, och jag som har så svårt med huvudräkning, men oj va mysigt med jul, glada människor som planerar och funderar på julens alla ting, och jag som själv inte har en enda julklapp fixad. Nähä, där ljög jag, Mathias har jag två åt. Nej, NU, Fokusera !!! Öronlappar var det… Nämen titta, där är ju gräsklipparnyckeln, måste sätta tejp på den och sätta i nyckelskåpet. Får ta löst det där snöret jag lyckades få in bland knivarna i vår sen. Suck, vad lycklig jag ska bli när jag kommer på det när gräset redan är 10cm för högt. Nåja, akkun fick jag in i alla fall, alltid nåt. Nä, nu går jag ut, pappa borde vara iland snart.

Glömmer jag någonting? Helt säkert. Ibland blir det blackout. Då är det bara att sätta sej ner. Ta en kaffe, reda i huvudet och så ta ny fart. Det är nu det är A och O om det man gjort hela året blir till någonting eller inte. 🙂

Får det vara 19 minuter slakt?

Hemslakt/nödslakt?

”Ibland, då måste man!” Sa Tjorven i Saltkråkan, och visst är det så, ibland, då måste man. Vare sej man vill… Eller egentligen riktigt kan?

För den som är intresserad av att se hur det kan gå till vid en hemmaslakt, så kan jag tipsa om att gå in på skargardensfarklubb.fi och där söka upp en videofilm som projektet Know sheep gjort. Gå in under rubriken ”kunskap och resurser”, sedan vidare till ”litteratur och film”, där hittar man den.

Videon är en jättebra film som visar hur man skall hantera, och göra saker och ting om man vill, eller behöver slakta hemma. Den visar utan förfinade krusiduller hur det går till att slakta får.

Man ska dock komma ihåg att man inte får slakta hursomhelst, det finns många regler och krusiduller som livsmedelssäkerhetsverket Evira stakat ut.

Oftast är en slakt välplanerad. Man vet vilket djur som skall slaktas, man planerar in en dag, förbereder sej någon dag innan osv, men, det är inte alltid en slakt blir så jätteplanerad. Ett brutet ben, ett rivet får, eller nästan vilken olycka som helst kan leda till att man som fårfarmare kan behöva göra en nödslakt. Har man aldrig slaktat ett får kan det bli mycket att fundera på, på en gång…

Många gör väl så kanske, att de ringer en bekant som kan ”ta hand om det”. Det är ju jättebra om man kan det, men finns ingen att ta till får man lov att göra det själv. Talesätten ”själv är bäste dräng”, och ”ska man ha någonting redigt gjort, ska man göra det själv”, ligger ofta i mitt bakhuvud. Sånt man kan behöva göra, ska man lära sej, förr eller senare. Pappa, som är van jägare och inte har tummen mitt i handen, kan och har varit med och slaktat diverse olika djurslag. Jag har efterhand lärt mej, jag har stått med ”näsan ovani” och sett på sedan barnsben hur man slaktar. Och drar mej inte för att ladda bultpistolen, smälla av och börja stå och kåra i ullen för att tappa blod skära, sprätta och kapa. ”Det går inte alltid som på strömsö”, men det mesta brukar reda sej. Man får inte vara så handfallen bara. Som tur är hör nödslakt till ovanligheterna. Men sådant händer, och kan hända närsomhelst.

Min ifyllda blankett

Jag förstår den ju, men…

Ifyllda blanketten
Ifyllda blanketten

Ja, såhär ser min ifyllda blankett ut. Inget jag skäms över i någon ända. SLC-medlemsundersökning är vad det är.

Den kommer på posten, och ska antagligen hjälpa organisationen att utvecklas, det gör den säkert bara så många som möjligt får iväg den i retur. Så, hörni bönder, se till att skicka in den! Annars kan ni va tysta sen också när det skall diskuteras om organisationen gör tillräckligt eller inte.

Problemet med sånahär blanketter är ju att jag alltid vill motivera mina svar. Som tex: hur nyttiga anser du att följande av SLC medlemstjänster är, ge svar för de tjänster som du använt under de senaste året. Jaahha, jodå, tidningen landsbygdens folk är ju bra, den kommer hem i lådan och man behöver inte ”göra ngt”, annat än läsa den, och får på det viset information om vad som händer och hänt runtom med betoning på det jordiska. Så det är en full femma. Medlemsbrev, nyhetsbrev, hemsidor, facebook etc. Janå, medlemsbrev får man nästan främst när räkningen kommer, annars vet jag inte om det i dem, står något sensationsartat. Att de finns på Facebook upptäckte jag för bara nån månad sen, nåja, sisådär, lite halvnyttigt. En trea… eller 3+, men det finns inte, så 3. Medlemstillställningar. … Vänta nu, vilka av alla tillställningar är de nu då? … Ha jag varit på nån sån? Jo.. Men under vilket år var det? Hur ska jag svara om jag inte varit så mkt. Dom jag varit på var väl ok, men inte hinner man alltid ta sej till tillställningar, även om de kunde vara bra…  Är lite dålig på sånt där, och är det nånting är jag ändå oftast på Åland just då. äh, de får en 2a. Jag vet inte… Nyttigt? Nyttigt och nyttigt… Nyttigt och roligt, är det samma sak? Nä.. en tvåa. Rådgivnings och experttjänster… Experttjänster på får undrar jag ännu i denna dag om finns? Jag ringd en gång nån, vem va de månne, men han va på semester. Så, njah, men dom e ju bra att dom finns, en 3a. Medlemsförmåner… Alla företag slåss om medlemmar med diverse förmåner så man blir alldeles slut i huvudet, om man ska jämföra alla medlemsförmåner i alla ändar. Den enda riktiga nyttan jag har är svetsgasbyttorna man får medlemsrabatt på. Annars är de mer så att jag använder mej av andra firmor som man andra vägar får alla världens rabatter på. Förmårrade rabatt/medlemsförmånssystem!!! Jag blir så slut när det hela tiden ska vara ena eller andra rabatten, ena kortet och andra kortet, medlemsnummer och …. GGRRRAAASCCHHHH… Nu har jag blivit småarg också. Det är ju inte deras fel, men, nä, det blir en tvåa.

Sådär håller jag på tills jag stakat mej igenom hela blanketten, så jag hoppas verkligen att den som sen drar ihop allt verkligen tänker på alla som suttit hemma och funderat.

Sista sidan tycker jag alltid är så komisk på något vis. Ingen ska bli ”avslöjad” för sina åsikter, men det finns en hel sida med bakgrundsfrågor. Som tex. produktionsinriktning, åkerareal, födelseår, antal djur, utbildning osv osv… Inte för att jag tror att nån hinner sitta och klura ut vems blankett det är, men inte skulle det heller vara så svårt! Poststämpeln på kuväret avslöjar region och i dessa trakter – kvinna född 1981 med 65 får. Hmmm… VEM månne det kan vara… Löjligt. Skrev jag också, och OM de nu skulle va nån som skulle vilja veta, vem det är som kladdar blanketten full med konstigheter, så för att dom ska få det enklare skrev jag namn under. Jag står för mina åsikter. Även om dom kanske inte är de hyggligaste och smartaste, men, så är det nu bara. 🙂