30 december, 2019 av Nisse

Året 2019

Nu börjar året gå mot sitt slut. Det blev ett varmt avslut för vi har +5 grader just nu och ännu in i januari skall det vara plusgrader utom för några få nätter.

Vi satte idag på lastaren på Belarus så vi skulle kunna fara till skogs bara det skulle bli kallare så att skogsvägarna skulle bära. Nån dag kan man ännu sätta på att litet förbättra lastaren men sedan börjar det bli en otålig väntan på skogsväder.


Klart för skogsarbete

Jag kan förbättra byglarna kring fästet, skarva en kabel, kolla lamporna och så måste jag byta vattnet i kylaren till kylarvätska. Jag vågade inte hälla i kylarvätska direkt men nu ser systemet ut att hålla vatten så jag kan byta. Nu har jag också värmare i hyttaket med slangar till bakrutorna så att imma och is inte stör arbetet.

År 2019 började med en grundlig reparation av motorn på lilla Zetorn som vi också använder i skogen. Motorn plockades bort och vevaxeln förnyades. Det var nästan lika stor motorreparation som avslutade året genom att jag bytte alla cylinderfoder och kolvar på Belarusen. Med nöd och näppe fick jag den klar till julen.

Däremellan var det ett större arbete att förnya taket på boningshuset och bygga om den ganska så ruttna verandan. Ingendera är riktigt färdiga än för andra sidan av taket lämnade vi till nästa sommar och balkongen utanpå verandan skall ännu byggas upp. Men det är troligen mindre arbete med dem än vi hade i år. Baksidan av taket är enklare konstruerat än framsidan som hade en vinkel.

Jag hade inte precis planerat tre stora arbeten för i år utan det bara blev så. Nästa år tänkte jag nöja mej med att bygga färdigt det jag påbörjat. Men man vet aldrig vad som händer så vi får se …

Det har varit bråttom det här året men inte stressigt. Stressad blir man bara då man har mycket ogjort och ingenting går framåt. Trots vissa motgångar har i alla fall arbetena blivit gjorda till största delen. Så nu kan vi syssla med skogsarbete i lugn och ro – bara det blir tillräckligt kallt.

4 januari, 2015 av Nisse

Mellan 14 och 15

Det fantastiska med jordbruket är att hur illa det än gått under året så vet man att det nya året alltid betyder ny början. Inte nödvändigtvis bättre men åren skiljer sej åt så mycket att man aldrig vet – så man kan hoppas. Och hoppet är det som håller människan uppe.

Här dominerades år 2014 fullständigt av köksbranden. Inte för att den var stor. Tvärtom var det bara fem korta brädstumpar och en skivbit som behövdes för att lappa ihop det som elden förstörde. Direkt alltså. Sedan kom det massor av rök och sot och vatten som gjorde stor skada. Hela köket plus klädrummet ovanför måste förnyas. Tamburen och hallen har vi inte alls börjat med än. Och då man började röra om de gamla rören och installationerna så växte reparationen än mer.

Så odlandet kom helt i bakgrunden och sköttes på rutin år 2014. En större ihopskruvning av tröskan som sprack det våta året behövdes men Henrik  ordnade det. Med de usla vetepriserna så känns det i alla fall som om vi inte förlorat så mycket. Tyngdpunkten är definitivt inte på några stora hektarskördar utan på minskade utgifter. Det har den varit länge redan.

Jag vet inte om Kalle kommer ihåg det år då vetepriset låg kring 78 euro ? Då började jag allvarligt fundera på det där med veteodling. Nu är det trots allt dubbelt högre (och stiger åtminstone i Mellaneuropa). Jag skulle säkert varit grön av avundsjuka för Christers 5800 kg korn per hektar men i somras var jag där och såg att hans jordar var som den bästa blommyllan. Nu är jag bara grön av avundsjuka över hans jordar – inte över hektarskördarna :-). På våra styva lerjordar kommer vi inte upp till sådana hektarskördar men det är naturligt. Dessutom satsar jag inte mer än det allra nödvändigaste på odlandet på grund av prisnivån.

Min inriktning är absolut inte spannmålsodling utan mera naturahushållning (med litet högteknologiska inslag). Helt enkelt därför att jag förtjänar mycket mer på att själv reparera en maskin än att odla en massa vete som jag måste sälja billigt och för de pengarna betala en reparatör. Så de egna reparationerna kommer före odlandet. Sådan är prisbilden och jag tänker inte bry mej om fastän jag inte kan skryta med höga hektarskördar. Fast ifall priserna skulle stiga 2-3 gånger så kanske man skulle tänka om.

Tyngdpunkten börjar allt mer ligga på skogen som ger större nettoinkomster än jordbruket. Med det ”olikåldriga” eller ”kontinuerliga” skogsbruk som vi haft precis hela tiden som skogsprofeterna jamsat om kalhyggen så är nästan alla inkomster från skogen lika med netto. Jag tittade i går på minskog.fi och fick mej ett gott skratt över de skötselråd som där fanns. Det var förstås trevligt att se hur mycket jag sparade på att INTE följa dem.

I december skiljde jag åt den gamla lastaren och skall nu börja svetsa den. Vi var med brorsan under helgerna ute i skogen och sågade upp vägarna. Då konstaterade vi också att där fanns massor med arbete och ett par gamla gubbar med motorsåg inte kommer långt så nu skall gallringsprocessorn igång. I början på 2014 fällde vi en hel del riktigt stora granar så där lönade det sej att arbeta med motorsåg men inte i gallringsskog. Det blir en hel del kubik med motorsåg bara träden är tillräckligt stora.

För 2015 gäller det först verkstadsarbete och sedan skogsarbete i början. Och det är bråttom för vi har bara tre månader vinter kvar. Men det är trevligt arbete bara man kommer igång och får upp konditionen litet och julfläsket bort. Jag stortrivs i skogen. Men man vet ännu inte hur vintern blir. Om det kommer massor med snö så blir det knappast gallring men om snön hålls borta och det fryser på i mossrna så kan det bli en bra gallringsvinter. Ho vet …

Vårbruket år 2015 kommer i alla fall att bli extra spännande eftersom jag varken plöjt eller tallriksharvat åkrarna. En dålig vinter utan ordentlig tjäle skulle betyda halv katastrof för mej i vårbruket för vår (#¤”#”&) lera måste frysa för att det skall gå att bruka den på våren. Förra våren var den grymt mör och lättbrukad men ingen vet hur det här året blir.

Jag har lovat att inte ge nyårslöften men tänkte i alla fall låta bli nya projekt under år 2015. Nåja, det har jag tänkt ungefär varje år men så dyker det upp det ena och det andra och så blir listan på halvgjorda projekt bara längre. I alla fall har jag kvar förra sommaren projekt ännu så de skall först fixas. Byggande blir det säkert. Uthusen borde ses över grundligt och speciellt bodvinden där gamla flistorken fanns städas upp och göras om till torrt och kallt lager. En och annan dörr håller också på att falla i bitar. Inga fritidsproblem år 2015 heller.

Sedan skall vi fira studentklassens 50-årsjubileum i maj. Det verkar underligt att det gått så många år sedan dess tills man ser sej i spegeln. Så det skall man inte göra. Då man träffar de gamla klasskamraterna så är det som om det var alldeles nyss man satt i klassen och lyssnade på lärarna.

År 2015 kan bli bra eller dåligt men åtminstone blir det spännande. Som obotlig optimist tror jag att priserna stiger och vädret blir vackert all min erfarenhet till trots …