There’s a new man in town…

Idag anlände, efter viss väntan, den nya tjuren Znork! Egentligen bokades skjutsen för länge sedan men trafikanten har haft det lite körigt så det dröjde ett lite längre tag än väntat innan han fick passat in oss i schemat. Han erbjöd sig faktiskt att fixa transporten redan förra veckan, men då hade Znork anlänt nån gång mellan ett och två på natten och det var jag inte riktigt beredd på. Att introducera ett nytt djur i gruppen kan leda till slagsmål och en del otrevligheter så man borde helst kunna hålla ett öga på dem nån timme efter flytten. Jag har hört exempel på äldre kor som fullständigt mobbat ut en mindre erfaren ungtjur och eftersom Znork är c. två år har han inte alltför stor erfarenhet av såna här situationer.

Idag gick det dock att får ordnat flytten på dygnets ljusa timmar. Transportbilen dök upp lite före två på eftermiddagen och hela manövern med att få Znork ur bilen och in till korna gick på ett par minuter, han var oerhört samarbetsvillig. Till min stora förvåning blev det inga stångningsmatcher alls, korna verkade mer nyfikna på den nya killen än de var angelägna att få in honom i rangordningen. Förr eller senare skall hackordningen göras upp så slagsmålen kommer nog in i bilden i nåt skede, men det var bra för Znork att inte alla gav sig på honom på en gång från början.

Znork själv tar det hela med ro. Visst märker man att han inte har samma lugn och erfarenhet som sin företrädare Trisse, men å andra sidan är han också fyra år yngre. Just nu räcker det gott för min del att han är lugn, snäll och verkar ta omställningen fint. Det här blir nog bra med tiden. Han förefaller vara medveten om sina arbetsuppgifter och inledde brunstkontrollen omedelbart. Varken inskolningsperiod eller kick-off verkar behövas för hans del. 🙂

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt. Visa alla inlägg av Mats