Igår var det fliisbisins eldprov då flisen skulle köras ned i lagret. Det är frågan om den manick jag byggt för att skuffa ned flisen från torken till lagret bredvid (se Vintern kommer). Den fungerade ganska bra att breda ut flisen vilket har varit ett ganska hårt arbete för hand men nu gällde det att tömma torken. Det är ett tungt arbete. Fastän flisen är lätt så bildar den grymt hård massa som sitter ihop ordentligt. Då vi började med flis 1983 så använde jag spett för att få loss flisen. Ironiskt nog upptäckte jag senare att det var betydligt enklare att sparka uppåt i flislagret varvid flisen snällt rasade ned alldeles lös … På bilden nedan ser man att flisen alls inte rinner ned utan sitter ihop riktigt hårt.
Att hacka loss flisen och skyffla för hand har varit ett hårt arbete. Men det är slut nu då fliisbisin sköter jobbet. Början är besvärlig mest för att man inte kan köra utanpå flislagret för då tar hytten i taket på den stora traktorn. Så flisen måste först köras bort från dörren så man kan köra in ordentligt. Sedan är det bara att skuffa ned den genom luckorna. Men man måste ta ett litet lager i gången för inte ens stora traktorn orkar skuffa hela högen på en gång.
Träplankan är absolut nödvändig för annars kör man sönder plåten. Förr använde jag snöskopan men det var ganska farligt för plåten och man måste lämna ett lager flis kvar att skyfflas för hand. Nu tar det ganska rent med en gång. Märk väl att jag inte kan skuffa stora mängder med den här utan bara litet åt gången. Och då man måste köra mycket försiktigt för att inte köra omkull hela huset så tar det tid. Plankan är 2,5 meter bred och man behöver inte svänga mycket på ratten för att den skall ta emot väggen. Om man sätter två plankor utanpå varandra så skulle det gå snabbare men problemet är att plankan måste rymmas ut genom luckorna så man kan skuffa flisen långt in i lagret – annars blir det en massa skyffelarbete där. Luckorna är mycket högre än plankan med det är i alla fall att köra med tungan mitt i munnen så den inte tar i nånstans.
Luckorna gjorde vi dubbelt högre men det är med nöd och näppe som pallgafflarna ryms igenom. De nya luckorna blev så tunga att jag måste lägga in vinsch för att orka dra upp dem ordentligt. Så här mycket orkade jag dra upp luckorna för hand och det är alldeles tydligt för litet. Men man får billiga båtvinschar för under 20 euro.
En annan grunka som är till stor nytta är kameran framme vid lastarfästet. På den andra bilden syns längst till höger den båge som håller den lilla kameran. Från hytten har man en usel sikt men kameran visar på skärmen ganska bra vad som händer där framme. Nackdelen är att kameran är dålig på att visa avstånd – inte utan orsak har människan två ögon – så det är lätt att missta sej på hur nära nånting är.
Det här är det andra systemet jag skaffat. Det första tappade bilden allt emellanåt så det var inte så nyttigt. Nu har jag vattentäta kontakter på kablarna och det verkar fungera. Men kontakten från skärmen som syns längst till vänster är dålig så jag skall klippa bort den och löda ihop trådarna. Kontakter i jordbruket är ett problem. Det är inte många som klarar av dammet, fukten och skakningarna. Man borde ha MIL-specificerade (som i militär) kontakter men de är ruskigt dyra. Så jag klipper bort dem och löder där det går.
Nå, nu är torken tom och lagret nästan fullt. Men vi måste flisa en liten sats till för jag tror det här inte räcker för hela vintern. Det är omkring 100 kubikmeter men lagret klarar av 30-40 till. Flisved finns och tröskningen ligger långt i framtiden så det skall väl gå. Och då behövs verkligen fliisbisin för att skuffa flisen långt in i lagret. Annars blir det en massa tungt skyffelarbete. Det här är första året vi använder den så det blir intressant att se hur den fungerar då flislagret blir fullt.
Värmen är ju billig med egen flis men visst är det en hel del arbete med den. Å andra sidan är det bra med litet motion så man inte bara ligger på soffan och spottar i taket. Och så har man inga fritidsproblem …
Intressant placering av den lilla kameran OVANPÅ bågen…där den nästan “tigger om stryk”. Varför inte på bågens undersida, där den borde vara åtminstone litet mera skyddad?
Därför att jag måste få kameran så högt/långt fram som möjligt. Bågen är dessutom fäst med gummiband så om nånting tar emot så kläms den lätt bakåt ända tills den ligger mellan lastarens armar. Det är förresten tuffa kameror med hölje av 3 mm stålplåt. Där kröks ramen förrän kameran får skador. Mera problem har det varit med kablarna och speciellt kontakterna. Jag måste byta kamera till en likadan men med vattentäta kontakter. Det här är tuff utrustning som används på lastbilar och andra tunga fordon – inte nån personbilskamera.
kanske en kamera skulle underlätta lådhanteringen med frontlastaren ute på fältet. Speciellt om man skulle delegera lite lastningsarbete. Själv klarar jag det bra “på känn” men det brukar stryka med några lådor per år ifall man har ovana förare, och det brukar också bli en hel del kopplingsslitage.
Finns visst trådlösa numera också? Då kunde man ha monitorer i flera traktorer och flytta kamerorna mellan redskapen? Det är antagligen lite jobbigare att flytta monitorn som fordrar strömförsörjning med mera?
Joo, men vad gör man med “trådlösa” då man ändå måste ha strömförsörjning till kameran ? Dessutom är förbindelsen inte så tillförlitlig. Då är det bättre att satsa på de fyrpoliga vattentäta kontakter som jag nu har (den första kameran hade skilda kablar för strömförsörjning och usla kontakter). Monitorn har snabbfäste vid en fot och om man köper extra fot och extra kabel till varje traktor så är den lätt att flytta. Man kan också montera in kamerakabel för varje maskin ifall kabeln går genom besvärliga platser. Då flyttar man bara kamera och monitor och sätter i kontakterna. Det var litet det jag siktade på med den nya kameran och nya kontakterna. Det är bra att montera kamerakabeln fast för då kan man skydda den bättre. Den är inte så dyr.