19 mars, 2010 av Mats

Mer om arrende

Signaturen ”några frågor” frågade tre saker i en kommentar till inlägget ”Kontorsdag” och svaret blir så långt att det får bli ett eget inlägg.

”Hur hittar man markägare som är villiga att arrendera så stora arealer då?”

Om du menar den där svensken minns jag inte, jag har för mej att han arrenderade en gammal herrgård av nån församling eller stiftelse. Om du menar var vi hittar arrenderingsvilliga markägare i Österbotten är väl svaret att det inte är så lätt och tyvärr är arrendenivån därefter.

De flesta som arrenderar ut sin mark är äldre jordbrukare som lagt ner verksamheten och vars barn inte vill eller kan driva verksamheten. Men det är sällan några riktigt stora arealer det rör sig om. T.ex. jag själv arrenderar c. 30 ha sammanlagt och den arealen kommer via 4 olika arrendegivare.

”Hur mycket pengar lämnar egentligen över efter allt extra slitage och arbete?”

Hur mycket som blir över varierar förstås beroende på gröda, odlingsmetotoder, jordens bördighet o.s.v. Men om inkomster minus direkta utgifter med dagens prisläge i medeltal är c. 400 €/ha (enligt Pro Agria) och arrendenivån i t.ex. min hemkommun Pedersöre 2009 var c. 190 €/ha så blir det inte mycket över till lön och maskiner. Då finns det områden där arrendenivån ligger på 3-400 €/ha, hur de som betalar det vänder sin miniräknare vet jag inte riktigt. Jag får det inte att gå ihop.

I vår region finns många djurägare som behöver areal för att sprida stallgödsel, vilket ibland används som motivering för att betala höga arrenden. Enligt min mening räcker inte heller det räcker som förklaring, med arrendenivåer som gör odlingen olönsam skulle det ju vara en bättre affär att skänka bort gödseln istället.

”Hur många km från gården brukar ni ha de arrenderade arrealerna?”

Också det varierar förstås. Olika jordbrukare har olika gräns för hur långt de orkar köra för ett arrende. De flesta verkar ha en gräns nånstans mellan 10 och 20 km från hemgården, men visst finns det de som kör ännu längre.

11 svar till “Mer om arrende“

  1. Professorn skriver:

    Tack för svaren!

    Mina frågor om arrende kanske inte var världens smartaste. 🙂

  2. Mats skriver:

    De var helt vettiga och befogade! 🙂 Framförallt frågan om hur mycket det egentligen blir kvar efter slitage och arbete är något många av oss jordbrukare borde fråga oss.

  3. j-o skriver:

    du e ju lyckligt lottad som slipper undan med 190€/ha här betalar dom 500€-700€/ha men så bygger dom ju också ippc-anlägningar.(industriklassifeierade av EU)

  4. Mats skriver:

    700 €/ha överskrider mitt förstånd. 🙂 Men det beror förstås på vad man odlar. Jag gissar att det inte är korn eller råg som växer på de där arrendeåkrarna. 😉

  5. fjantte skriver:

    här i Egentliga Finland finns det nog odlare som betalar upp till 700€/ha men där odlas oftast specialgrödor som grön-ärter, men också spannmålsodlare betalar här 300-400/ha.

  6. Mats skriver:

    Fjantte: jepp, direkt man kommer in på specialgrödor börjar kalkylerna se annorlunda ut. 3-400 € låter mycket, men de facto har jag ju aldrig räknat på odling i Egentliga Finland så jag skall inte vara alltför snabb att säga att det är för mycket heller. Den åboländska leran är lite annat än österbottnisk finmo. 🙂

  7. C-H skriver:

    Jag kan inte förstå hur man kan betala höga arrenden.Fast man äger jorden själv har jag svårt att få det att gå ihop med dagens pris.Undrar vad skall man så i år.

  8. j-o skriver:

    till c-h har du ingen arrendemark så arrendera ut åkrarna sälj maskinerna och lev loppan???????????!
    det vore väl det lönsammaste?????????????!

  9. Mats skriver:

    CH: enligt Pro Agrias rådgivare som föreläste på kurskvällen häromveckan (ett tidigare inlägg) är landskapsåker faktiskt ett bra alternativ i år. Resultatet är t.o.m. en aning bättre än spannmål och dessutom är det ju bra för markstrukturen.

    JO: ibland kan det faktiskt vara det, men det beror mycket på gårdens förutsättningar.

  10. Nisse skriver:

    Jag planerar lägga 15 % (max) i naturvårdsåker (viltåker) och 50 % i gröngödslingsåker. Det är så usla priser nu att det inte går att odla utan bara försöka överleva något år. Och då måste utgifterna ner så mycket som möjligt.

    Viltåker kan man så med en blandning av vete och rybs så då behöver jag inte köpa utsäde. Ängsutsäde är det dyraste – jag hörde att det kan kosta kring 250 euro/ha.

  11. C-H skriver:

    Ja jag tror nog på att naturvårdsåker och gröngödslingsåker är bra alternativ till ensidig spannmålsodling.Spannmål finns det för mycket av fast många svälter i världen.Som skulle behöva mat.